#metoo

Hösten 2017 startade #metoo-uppropen i USA och spred sig snabbt över hela världen. Det var en unik historisk händelse där kvinnor, icke-binära och transpersoner gick samman och på ett strukturerat sätt berättade om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Berättelserna från uppropen visar att det finns mycket kvar att göra för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld både på arbetsplatser och i övriga samhället.
Artisten Isa Tengblad står på scen under #metoo-manifestationen på Sergels torg i Stockholm den 22 oktober 2017. Fotograf: Hans Christiansson

Tarana Burke

Det hela började 2006 med att den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke startade en ideell organisation, Just be inc, för att stötta svarta flickor och kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Burke myntade begreppet ”Me too” för att stötta utsatta och visa på att de inte är ensamma om sina upplevelser.

När historien om hur filmproducenten Harvey Weinstein trakasserat kvinnor i årtionden rullades upp i oktober 2017 blev begreppet ”Me too” allmänt känt. Skådespelaren Alyssa Milano satte bollen i rullning när hon uppmanade allmänheten att använda hashtaggen #metoo för att berätta om sina erfarenheter av sexuella trakasserier i sociala medier.

Tarana Burkes ”Me too” är en plattform för överlevare av sexuella övergrepp, medan hashtaggen #metoo används i en bredare bemärkelse. Båda hänger dock tydligt ihop med att vara utsatt för könsrelaterat våld. Övergreppen sträcker sig från sexuella trakasserier till dödligt våld på grund av kön.

metoouppropen.se

För dig som vill ha mer information om #metoo-uppropen i Sverige, förslag på åtgärder och kontaktuppgifter till  uppropens samordnare; gå till metoouppropen.se (öppnas i nytt fönster).

#metoo i Sverige

I Sverige var det kvinnor inom teater- och filmbranschen som var först ut med det gemensamma uppropet #tystnadtagning. Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande. #metoo i Sverige växte sedan snabbt med en mängd olika branschupprop. Senare tillkom även upprop initierade av grupper av kvinnor, icke-binära, transpersoner samt barn och unga som inte var knutna till en specifik bransch, till exempel #intedinhora, #underytan, #slutvillkorat och #tystiklassen.

Till följd av #metoo-uppropen gav regeringen sommaren 2018 särskilda uppdrag till myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Detta för att arbetet med att upptäcka, åtgärda, förhindra och ge kunskapshöjande insatser gällande sexuella trakasserier ska spridas brett.

Utifrån regeringsuppdraget att genomföra utbildningsinsatser riktade till socialtjänsten och närliggande verksamheter har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram fem korta filmer om #metoo-uppropen. Syftet med filmerna är att belysa behov som uppropen påtalat.

Senast uppdaterad: 1:58 - 15 aug, 2019