Information om våldsutsatthet

Nedan följer information om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, olika våldstyper och våld mot särskilt utsatta grupper. Denna information är en sammanställning som syftar till att användas som stöd och inspiration för kommuner när det kommer till deras respektive arbete med våldsutsatta. Vi uppmuntrar kommuner och andra aktörer att använda sig av informationen till hemsidor, informationsmaterial eller policys och riktlinjer i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

VAD ÄR VÅLD?

“Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får personen att göra någonting mot sin vilja eller att avstå från att göra någonting personen vill.” 

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Det kan vara allt från att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av flera olika våldstyper. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är alla samlingsbegrepp för olika typer av våldsutsatthet och samtliga ingår i en nationell strategi som regeringen har tagit fram för att uppnå det sjätte nationella jämställdhetsmålet som innebär att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I strategin finns även våld i HBTQ-relationer, samt prostitution och människohandel med.

Nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor hittar du här. 

WHO:s definition av våld hittar du här.

Mäns våld mot kvinnor

Den vanligaste förekomsten av våld är sådant som begås av män. Ofta riktas våldet, hoten eller kontrollen mot en kvinnlig partner eller tidigare partner, men det inkluderar även allt våld som riktas mot en kvinna eller flicka. Det innebär att exempelvis sexuella trakasserier, sexuell exploatering och prostitution inbegrips i begreppet.

Mäns våld mot kvinnor är ett resultat av många års patriarkal överordning där maskulinitetsnormer och föreställningar om manlighet bidrar till våldet som förekommer överallt i världen oberoende av till exempel förövarens/offrets etnicitet, härkomst, klass, sexualitet, ålder, funktionsnedsättning. Det är ett allvarligt jämställdhetsproblem och någonting det råder politisk konsensus om att det måste upphöra. Regeringen har därför antagit en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. (skr. 2016/17:10). I strategin ingår även arbetet med våld i nära relationer, våld i HBTQ-relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel.

Nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor hittar du här

Våld i nära relation

Våld i nära relationer kan förekomma i alla partnerkonstellationer, i hetero-relationer och HBTQ-relationer oberoende av könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck. Det kan också förekomma i alla familjekonstellationer. Våldet kan utövas mot eller av föräldrar, barn, syskon, mor – och farföräldrar, styvförälder, eller andra släktingar. Det förekommer i alla åldersgrupper och i alla samhällsklasser och våldet är vanligtvis inte könsrelaterat även om det kan vara det (HBTQ-relationer). Det kan vara ett eller flera offer som utsätts, som flera syskon eller föräldrar, och det kan begås av en eller flera förövare. Är någon under 18 år och lever i en familj där det förekommer våld och barnet hör, ser eller på annat sätt upplever våldet hemma är barnet också utsatt för att bevittna våld. Barn som upplever våld mot en närstående betraktas som våldsoffer i egen rätt. 

Våld i nära relation kan också innebära att någon utsätts för våld av en eller flera personer man befinner sig i en beroendeställning till, t.ex. vårdgivare, familjehemsföräldrar, god man eller förvaltare, en klan eller släkt. Våld i nära relation är en allvarlig kränkning av någons grundläggande fri- och rättigheter och är en nödvändig beskrivning eftersom det är en könsneutral beskrivning av våldet.

Nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor hittar du här

Hedersrelaterat våld och förtryck 

Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar och individens intressen anses underordnade familjens/kollektivets intressen. Den patriarkala ordningen innebär att männen bestämmer över kvinnorna, men det finns även en åldershierarki där äldre bestämmer över yngre. Kontroll över de kvinnliga medlemmarnas sexualitet är central, vilket resulterar i allt från omfattande kontroll av vem kvinnan/flickan umgås med, eller vad hon ska ha på sig, till brottsliga gärningar som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. I de fall kvinnan inte följer familjen förväntningar och regler kan hon straffas i ett försök att återfå familjens heder, någonting som i värsta fall kan leda till det som blivit känt för allmänheten som hedersmord.

Familjer som praktiserar hedersnormer är ofta starkt kopplade till ett kollektiv eller en klan, dvs. Det finns släktband, historiska överenskommelser och liknande som gör att hedern är knuten till alla som ingår i kollektivet. Det innebär att våldet och kontrollen över flickorna och kvinnorna i kollektivet många gånger utövas av bröder, släktingar och andra personer som ingår i det. Även mödrar kan utöva våld och kontroll.  Den kollektivistiska karaktären innebär också att personer många gånger är att se som både offer och förövare eftersom det finns situationer där exempelvis bröder tvingas kontrollera sina systrar och sedan straffas eller skickas på uppfostringsresor om de misslyckas. Hedersrelaterat våld kan därför drabba flickor, kvinnor, pojkar och män vilket tillsammans med den kollektivistiska karaktären gör att det finns ett behov av att särskilja detta uttryck för våld från mäns våld mot kvinnor. HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp inom familjer som praktiserar hedersnormer, då äktenskap förväntas ingås som en heterosexuell relation mellan en man och en kvinna. Barn och unga med funktionsnedsättningar är också en särskilt utsatt grupp inom praktiken.

Mer information om hedersrelaterat våld och förtryck kan du läsa om här

Regeringens handlingsplan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor kan du läsa här

Regeringens Handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor kan du läsa här

Jämställdhetsmyndighetens arbete mot hedersrelaterat förtryck kan du läsas om här

Prostitution och Människohandel

Prostitution och människohandel är en del av mäns våld mot kvinnor.  Det förekommer i många olika former. Främst flickor och kvinnor men även pojkar och män utsätts på olika sätt för den här brottsligheten i Sverige. Gemensamt för både prostitution och människohandel är att det ofta bottnar i någon form av utsatthet, ofta ekonomisk, men det kan även vara en del av självdestruktivitet, ett sätt att få tag i droger för någon som missbrukar, eller ett sätt att få tak över huvudet för någon som lever i hemlöshet. Många gånger är det ett resultat av att tidigare ha utsatts för våld och övergrepp. I Sverige är det inte olagligt att ha sex mot ersättning, men däremot är det olagligt att köpa sex. 

Nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor kan du läsa här

Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel kan du läsa här

Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel hittar du här

OLIKA TYPER AV VÅLD

Det finns många olika typer av våld och det är långt ifrån allt våld som lämnar märken som syns. Många gånger kan det handla om rent av brottsliga gärningar fast man kanske inte tror det. Det kan handla om misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, sexuellt ofredande, förtal, skadegörelse osv. Ett mönster av kan gärningar kan aktualisera brotten olaga förföljelse eller grov kvinnofridskränkning. 

Fysiskt våld Kan vara allt våld som riktas mot en person kroppsligen. Det kan vara sådant som ger upphov till smärta långvarigt, eller övergående, det kan handla om obehag, eller att förändra någons utseende mot dennes vilja. Det kan handla om allt från slag, sparkar, örfilar, knuffar, strypgrepp, till att klippa av någons hår eller utöva våld med hjälp av tillhyggen eller vapen. 

Psykiskt våld Kan vara hot om våld, om sexuella övergrepp eller om andra brottsliga gärningar, men det kan också vara nedsättande kommentarer och kränkningar.  Det kan vara att hota med att ta livet av sig själv, sin partner eller någon annan som betyder mycket för personen som blir utsatt. Det innefattar även situationer när någon utövar kontroll, som vem denne ska umgås med, omfattande kontroll av mobiltelefon eller i övrigt begränsa någon i sin dagliga livsföring. 

Sexuellt våld Kan vara att tvinga någon utföra sexuella handlingar mot dennes vilja, eller att utsätta någon för andra sexuella övergrepp och våldtäkt. Det kan även innefatta våld som riktas mot könsorgan eller bröst. Det kan vara att bli tvingad till att kolla på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex. Det kan också innebära att man utnyttjar någons utsatta position för att tvinga fram ett samtycke, t.ex. missbrukande kvinnor som “samtycker” till sex för att få tillgång till droger.

Eftersom Sverige har en ny samtyckeslag innebär det att brist på uttryckligt samtycke kan räcka för att det ska beaktas som en brottslig handling. Det innebär också att även personer som borde ha förstått att samtycket inte var allvarligt menat kan dömas för oaktsam våldtäkt. Allt sex utan samtycke är alltså olagligt och barn kan aldrig samtycka till sex. 

Latent våld Kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. Det kan ge upphov till en känsla av osäkerhet, rädsla och känslan av att det inte finns något utrymme till att göra minsta fel utan att riskera att utsättas för våld. 

Materiellt våld Kan vara att avsiktligen förstöra eller hot om att förstöra en partners eller annan närståendes ägodelar eller tillhörigheter.  Att förstöra saker som betyder mycket för en person man har en nära relation till, i syfte att hota, kränka och såra räknas som materiellt våld. Det kan även handla om att förstöra eller bestämma över saker som personen behöver i sin dagliga livsföring så som mobiltelefon, dator eller bil. 

Ekonomiskt våld Kan vara att kontrollera en partners eller annan närståendes tillgångar eller pengar. Att inte få använda sina egna pengar till de inköp man själv önskar utan behöver be om lov. Det kan också innebära att en person tvärt om tvingas stå för alla kostnader, eller tvingas ta och stå ensam på lån och försättas i skuld. 

Försummelse Kan utövas mot personer som är beroende av andra i sin dagliga livsföring oftast av personer som denne är beroende av. Den som utövar våldet kan vara släktingar eller en partner, men det kan också vara en vårdgivare, hemtjänstpersonal, eller en färdtjänstförare. Försummelse är en typ av våld som oftast riktas mot personer med sjukdom försämrad fysisk förmåga, och framförallt äldre personer. Det kan vara medveten feldosering av medicin, bli lämnad ensam utan tillsyn, dålig hjälp med hygien, inte tillräckligt med mat eller dryck eller liknande. Det finns också inkluderat i beskrivningen av våld i artikel 19 Barnkonventionen och syftar då på situationer där ett barn som är beroende av sina föräldrar eller sina vårdnadshavare lämnas ensamma, inte får tillgång till mat eller kläder, inte får tillgång till sjukvård eller tandvård eller på något sätt vanvårdas. 

Digitalt våld Kan utövas över nätet, telefonen eller olika sociala plattformar. Det kan handla om någon som skickar hotfulla mejl eller sms, eller sprider rykten på sociala medier. Det kan vara att sprida privata bilder online, sprida s.k. hämndporr, eller att kapa någons konto på sociala medier. Det kan vara att tvinga någon att dela med sig av sina lösenord eller att utöva kontroll över var en person befinner sig och när genom olika applikationer och geografisk positionering.

Digitalt våld kan utövas av personer som man känner och har eller har haft en relation till. Men det kan också förekomma i sammanhang där helt okända personer hotar, utnyttjar och begår övergrepp. Det är en typ av våld som barn och unga ofta är särskilt utsatta för. Att kontakta barn under 18 år över nätet i sexuellt syfte är brottsligt och kallas grooming. Genom att exempelvis tvinga barn eller unga att skicka bilder, begå övergrepp på sig själva genom att hota med att berätta för närstående blir de utsatta för sexuell exploatering som kan leda till lika negativa och långtgående konsekvenser som att utsättas för fysiska övergrepp i verkligheten.

SÄRSKILT SÅRBARA GRUPPER

Många personer lever under villkor som gör dem särskilt utsatta för våld. Det kan handla om olika faktorer som innebär en ökad risk att utsättas för våld eller för att våldet får särskilt allvarliga konsekvenser. Många gånger kan det handla om personer som lever med en kombination av flera grunder av särskild utsatthet.  (skr. 2016/17:10 s 37)

Funktionsnedsättning 

Personer som har en funktionsnedsättning och i synnerhet kvinnor utsätts i större utsträckning än andra för våld i hemmet. Våldet kan begås av en partner/familjemedlem, vårdgivare eller annan person som den funktionsnedsatta är beroende av för att klara vissa delar av vardagen. Våld mot personer med funktionsnedsättning inbegriper våld som riktas mot en intellektuell, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Det kan innebära att en person exempelvis blir förvägrad nödvändiga hjälpmedel för att klara av sådant som att förstå, höra eller gå. Det kan vara att flytta på möbler i ett rum som försvårar förmågan att röra sig. Det kan vara att utnyttja någons oförståelse eller lura någon till att utföra någonting. Det kan också vara att bli lämnad ensam trots vetskapen om ett omfattande stöd- och hjälpbehov. 

Läs mer om våld mot personer med funktionsnedsättning här

#slutvillkorat – berättelser från #metoo-uppropen 

#slådövörattill – berättelser från #metoo-uppropen 

Missbrukande kvinnor

Kvinnor som lever i missbruk är en särskilt utsatt grupp också när det kommer till våld. Dessa kvinnor finns i alla samhällsklasser och det kan handla om missbruk av såväl alkohol, narkotika och läkemedel som blandmissbruk. Missbruk kan dessutom leda till ytterligare konsekvenser som hälsoproblem, kriminalitet eller hemlöshet. Omgivningens attityder och bemötande i kombination med en ofta låg självkänsla och skamkänsla leder till att kvinnorna många gånger betraktar sig själva som delaktiga i våldet som de utsätts för. Det finns dessutom få möjligheter för kvinnor i aktivt missbruk att få en placering på skyddat boende.

Kvinnor som befinner sig i missbruksmiljöer befinner sig ofta i situationer där de riskerar att exponeras för våld. Många gånger kan de handla om en beroendesituation till förövaren, som ofta är en partner eller en bekant, till följd av behovet av droger, läkemedel  eller alkohol. Det kan handla om att finansiera sitt missbruk genom att sälja sexuella tjänster. Det kan också vara att bli utsatt för våld av polis, väktare eller vårdpersonal.

Läs mer om våld mot missbrukande kvinnor här (Handboken “Skylla sig själv?”)

#utanskyddsnät – berättelser från #metoo-upropen

Utländska kvinnor

Hos denna heterogena grupp kan det finnas en ökad utsatthet till följd av flera olika faktorer som t.ex. okunnighet om rättigheter man har, socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället, isolering och ensamhet eller språksvårigheter. Det kan också handla om situationer då en kvinna befinner sig i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, och när möjligheten att lämna en våldsam relation därför försvåras till följd av rädsla för att utvisas. Därtill kommer omgivningens diskriminering, okunskap eller förutfattade meningar om olika grupper med utländsk bakgrund och tenderar att se kvinnan som en representant för sin kultur snarare än en våldsutsatt individ i behov av hjälp. 

Läs mer om våld mot utländska kvinnor här (Handboken “Ensam och utsatt”)

HBTQ-personer

HBTQ-personer utsätts för samma former av våld i nära relation som heterosexuella, men riskerar dessutom att utsättas för våld i nära relationer eller andra kränkningar på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.   Det kan handla om hot om att “outa” någon för familj eller vänner eller tvärt om tvingas dölja sin läggning, identitet eller uttryck. Det kan handla om att bli medvetet felkönad av någon eller att bli utsatt för hatbrott.  

Läs mer om våld mot HBTQ-personer här

Äldre 

Äldre personer är särskilt utsatta, och det har både i Sverige och internationellt lyfts som ett växande problem. Till följd av ökat beroende av omgivningen löper äldre personer större risk att utsättas för våld av nära anhöriga, partner och av vård- och omsorgspersonal. Äldre kan utsättas för olika typer av våld och våld i en nära relation slutar inte enbart för att en person uppnår en viss ålder. Olika sårbarhetsfaktorer är socialt och ekonomiskt beroende, konflikt med närstående och andras förväntningar, isolering och ensamhet, beroende av andra för att klara vardagen 

Lär mer om våld mot äldre här (Handboken “blånader och Silverhår”)

#intebättreförr – berättelser från #metoo-uppropen 

Unga kvinnor

Yngre kvinnor utsätts för våld i högre grad än äldre och utgör den grupp som är allra mest utsatt för brott i nära relationer. Det är också den här gruppen som är överrepresenterade när det kommer till utsatthet för sexuella trakasserier i arbetslivet och för sexualbrott i allmänhet. Unga kvinnor utsätts ofta både för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld och kontroll. Många gånger handlar det om digitalt våld i form exempelvis hot på sms, spridande av nakenbilder (s.k. “hämndporr”), ovälkomna sexuella förslag, kapade konton, eller utövad kontroll genom olika applikationer med geografisk positionering.

Läs om kampanjen “svartsjuka är inte romantisk” här 

Läs mer om våld i unga relationer här 

Senast uppdaterad: 10:35 - 02 nov, 2020