Information om våldsutsatthet

Nedan följer information om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, olika våldstyper och våld mot grupper i särskild utsatthet. Denna information är en sammanställning som syftar till att användas som stöd och fungera som inspiration för kommuner när det kommer till arbete med personer som är våldsutsatta. Jämställdhetsmyndigheten uppmuntrar kommuner och andra aktörer att använda sig av informationen till hemsidor, informationsmaterial samt framtagande av policys och riktlinjer i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad är våld?

“Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får personen att göra någonting mot sin vilja eller att avstå från att göra någonting personen vill.” 

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Det kan vara allt från att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av flera olika våldstyper. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är alla samlingsbegrepp för olika typer av våldsutsatthet. Samtliga samlingsbegrepp ingår i en tioårig nationell strategi som regeringen har tagit fram för att uppnå det sjätte nationella jämställdhetspolitiska delmålet som säger att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I strategin finns även våld mot barn, våld i HBTQ-relationer, samt prostitution och människohandel särskilt föreskrivet.

Mäns våld mot kvinnor

Den vanligaste förekomsten av våld är sådant som begås av män. Ofta riktas våldet, hoten eller kontrollen mot en kvinnlig partner eller tidigare partner, men det inkluderar även allt våld som riktas mot en kvinna eller flicka. Det innebär att exempelvis sexuella trakasserier, sexuell exploatering och prostitution inbegrips i begreppet.

Mäns våld mot kvinnor är ett resultat av många års patriarkal överordning där maskulinitetsnormer och föreställningar om manlighet bidrar till att mäns våld mot kvinnor förekommer överallt i världen oberoende av till exempel förövarens eller offrets etnicitet, härkomst, klass, sexualitet, ålder eller funktionsnedsättning. Det är ett allvarligt jämställdhetsproblem och någonting det råder politisk konsensus om att det måste upphöra. Regeringen har därför antagit en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. (skr. 2016/17:10). I strategin ingår även arbetet med våld i nära relationer, våld i HBTQ-relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel.

Våld i nära relation

Våld i nära relationer kan förekomma i alla partnerkonstellationer, i hetero-relationer och HBTQ-relationer oberoende av könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck. Det kan också förekomma i alla familjekonstellationer. Våldet kan utövas mot eller av föräldrar, barn, syskon, mor – och farföräldrar, styvförälder, eller andra släktingar. Det förekommer i alla åldersgrupper och i alla samhällsklasser och våldet är vanligtvis inte könsrelaterat även om det kan vara det (exempelvis i HBTQ-relationer). Det kan vara ett eller flera offer som utsätts, som flera syskon eller föräldrar, och det kan begås av en eller flera förövare. Är någon under 18 år och lever i en familj där det förekommer våld och barnet hör, ser eller på annat sätt upplever våldet hemma är barnet också utsatt för att bevittna våld. Kommunernas socialtjänst har ett särskilt ansvar för att ge stöd och hjälp till barn som bevittnat våld av eller mot en närstående. Från och med juli 2021 är det även brottsligt att utsätta ett barn för att bevittna våld mot en förälder. Barn som upplever våld mot en närstående betraktas som brottsoffer i egen rätt och blir själv målsägande i en eventuell rättegång.

Våld i nära relation kan också innebära att någon utsätts för våld av en eller flera personer man befinner sig i en beroendeställning till, t.ex. vårdgivare, familjehemsföräldrar, god man eller förvaltare, en klan eller släkt. Våld i nära relation är en allvarlig kränkning av någons grundläggande fri- och rättigheter och är en nödvändig beskrivning eftersom det är en könsneutral beskrivning av våldet.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar och individens intressen anses underordnade familjens/kollektivets intressen. Den patriarkala ordningen innebär att männen bestämmer över kvinnorna, men det finns även en åldershierarki där äldre bestämmer över yngre. Kontroll över de kvinnliga medlemmarnas sexualitet är central, vilket resulterar i allt från omfattande kontroll av vem kvinnan/flickan umgås med, eller vad hon ska ha på sig, till brottsliga gärningar som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. I de fall en kvinna som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck inte lever upp till familjens förväntningar eller regler kan hon straffas med syfte att återupprättafamiljens heder.  I värsta fall kan detta leda till det som blivit känt för allmänheten som hedersmord.

Familjer som praktiserar hedersnormer är ofta starkt kopplade till ett kollektiv eller en klan, dvs. Det finns släktband, historiska överenskommelser och liknande som gör att hedern är knuten till alla som ingår i kollektivet. Våldet som begås är ofta kollektivt sanktionerat och rättfärdigat vilket innebär att våldet och förtrycket begås och/eller uppmuntras av flera personer. Våld och kontroll över flickor och kvinnor i ett hederspraktiserande kollektiv många gånger utövas av fäder, bröder, släktingar och andra personer som ingår i det. Även mödrar kan utöva våld och kontroll. Detta bidrar också till att brott som begås är svårutredda. Den kollektivistiska karaktären innebär också att personer många gånger är att se som både offer och förövare eftersom det finns situationer där exempelvis bröder tvingas kontrollera sina systrar och sedan straffas eller skickas på uppfostringsresor om de misslyckas eller vägrar. Hedersrelaterat våld och förtryck kan därför drabba flickor, kvinnor, pojkar och män vilket tillsammans med den kollektivistiska karaktären gör att det finns ett behov av att särskilja detta uttryck för våld från mäns våld mot kvinnor. HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp inom familjer som praktiserar hedersnormer, då äktenskap förväntas ingås som en heterosexuell relation mellan en man och en kvinna. Barn och unga med funktionsnedsättningar är också en särskilt utsatt grupp inom hederspraktiker.

Prostitution och människohandel

Prostitution och människohandel är en del av mäns våld mot kvinnor.  Det förekommer i många olika former. Främst flickor och kvinnor men även pojkar och män utsätts på olika sätt för den här brottsligheten i Sverige. Gemensamt för både prostitution och människohandel är att det ofta bottnar i någon form av utsatthet. Det kan exempelvis handla om en ekonomisk utsatthet, eller vara en del av ett självdestruktivt beteende. Det kan också vara ett sätt att få tag i droger för någon som har ett missbruk, eller ett sätt att få tak över huvudet för någon som lever i hemlöshet. Många gånger är det ett resultat av att tidigare ha utsatts för våld och övergrepp. I Sverige är det inte olagligt att ha sex mot ersättning, men däremot är det olagligt att köpa sex. 

Olika typer av våld

Det finns många olika typer av våld och det är långt ifrån allt våld som lämnar märken som syns. Många gånger kan det handla om brottsliga gärningar trots att man inte tror det. Det kan till exempel handla om misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, sexuellt ofredande, förtal, skadegörelse, hemfridsbrott osv. Brottsliga handlingar som begås som ett led i en upprepad kränkning av någons integritet kan aktualisera brotten olaga förföljelse eller grov fridskränkning. För de fall brotten begås av man mot en kvinna som han har eller tidigare har varit gift med eller bott tillsammans med kan brottet rubriceras som grov kvinnofridskränkning.

Fysiskt våld kan vara allt våld som riktas mot en person kroppsligen. Det kan vara sådant som ger upphov till smärta långvarigt, eller övergående, det kan handla om obehag, eller att förändra någons utseende mot dennes vilja. Det kan handla om allt från slag, sparkar, örfilar, knuffar, strypgrepp, till att klippa av någons hår eller utöva våld med hjälp av tillhyggen eller vapen.

Psykiskt våld kan vara hot om våld, om sexuella övergrepp eller om andra brottsliga gärningar, men det kan också vara nedsättande kommentarer och kränkningar.  Det kan vara att hota med att ta livet av sig själv, sin partner eller någon annan som betyder mycket för personen som blir utsatt. Det innefattar även situationer när någon utövar kontroll, som vem denne ska umgås med, omfattande kontroll av mobiltelefon eller i övrigt begränsa någon i sin dagliga livsföring.

Sexuellt våld kan vara att tvinga någon utföra sexuella handlingar mot dennes vilja, eller att utsätta någon för andra sexuella övergrepp och våldtäkt. Det kan även innefatta våld som riktas mot könsorgan eller bröst. Det kan vara att bli tvingad till att kolla på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex. Det kan också innebära att man utnyttjar någons utsatta position för att tvinga fram ett samtycke, t.ex. kvinnor i missbruk som “samtycker” till sex för att få tillgång till droger.

Eftersom Sverige har en ny samtyckeslag innebär det att brist på uttryckligt samtycke kan räcka för att det ska beaktas som en brottslig handling. Det innebär också att även personer som borde ha förstått att samtycket inte var allvarligt menat kan dömas för oaktsam våldtäkt. Allt sex utan samtycke är alltså olagligt och barn under 15 år kan aldrig samtycka till sex.

Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. Det kan ge upphov till en känsla av osäkerhet, rädsla och känslan av att det inte finns något utrymme till att göra minsta fel utan att riskera att utsättas för våld.

Materiellt våld kan vara att avsiktligen förstöra eller hot om att förstöra en partners eller annan närståendes ägodelar eller tillhörigheter.  Att förstöra saker som betyder mycket för en person man har en nära relation till, i syfte att hota, kränka och såra räknas som materiellt våld. Det kan även handla om att förstöra eller bestämma över saker som personen behöver i sin dagliga livsföring så som mobiltelefon, dator eller bil.

Ekonomiskt våld kan vara att kontrollera en partners eller annan närståendes tillgångar eller pengar. Att inte få använda sina egna pengar till de inköp man själv önskar utan att behöva be om tillåtelse. Det kan också innebära att en person tvärt om tvingas stå för alla kostnader, eller övertalas att genom att ensam ansvara för lång försättas i skuld.

Försummelse kan utövas mot personer som är beroende av andra i sin dagliga livsföring oftast av personer som denne är beroende av. Den som utövar våldet kan vara släkting eller en partner, men det kan också vara en vårdgivare, hemtjänstpersonal, eller en färdtjänstförare. Försummelse är en typ av våld som oftast riktas mot personer med sjukdom eller annars försämrad fysisk förmåga, och framförallt äldre personer. Det kan vara medveten feldosering av medicin, bli lämnad ensam utan tillsyn, dålig hjälp med hygien, inte tillräckligt med mat eller dryck eller liknande. Det finns också inkluderat i beskrivningen av våld i artikel 19 Barnkonventionen och syftar då på situationer där ett barn som är beroende av sina föräldrar eller sina vårdnadshavare lämnas ensamma, inte får tillgång till mat eller kläder, inte får tillgång till sjukvård eller tandvård eller på något sätt vanvårdas.

Digitalt våld kan utövas över nätet, telefonen eller olika sociala plattformar. Det kan handla om någon som skickar hotfulla mejl eller sms, eller sprider rykten på sociala medier. Det kan vara att sprida privata bilder online, sprida s.k. hämndporr, eller att kapa någons konto på sociala medier. Det kan vara att tvinga någon att dela med sig av sina lösenord eller att utöva kontroll över var en person befinner sig och när genom olika applikationer och geografisk positionering.

Digitalt våld kan utövas av personer som man känner och har eller har haft en relation till. Men det kan också förekomma i sammanhang där helt okända personer hotar, utnyttjar och begår övergrepp. Det är en typ av våld som barn och unga ofta är särskilt utsatta för. Att kontakta barn under 18 år över nätet i sexuellt syfte är brottsligt och kallas grooming.

Läs mer om det på Jämställdhetsmyndighetens hemsida

Genom att exempelvis tvinga barn eller unga att skicka bilder, begå övergrepp på sig själva genom att hota med att berätta för närstående blir de utsatta för sexuell exploatering som kan leda till lika negativa och långtgående konsekvenser som att utsättas för fysiska övergrepp i verkligheten.

Grupper i särskild utsatthet

Många personer lever under villkor som gör dem särskilt utsatta för våld. Det kan handla om olika faktorer som innebär en ökad risk att utsättas för våld eller för att våldet får särskilt allvarliga konsekvenser. Många gånger kan det handla om personer som lever med en kombination av flera grunder av särskild utsatthet.  (skr. 2016/17:10 s 37)

Personer med funktionsnedsättning 

Personer som har en funktionsnedsättning och i synnerhet kvinnor utsätts i större utsträckning än andra för våld i hemmet. Våldet kan begås av en partner/familjemedlem, vårdgivare eller annan person som den funktionsnedsatta är beroende av för att klara vissa delar av vardagen. Våld mot personer med funktionsnedsättning inbegriper våld som riktas mot en intellektuell, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Det kan innebära att en person exempelvis blir förvägrad nödvändiga hjälpmedel för att klara av sådant som att förstå, höra eller gå. Det kan vara att flytta på möbler i ett rum som försvårar förmågan att röra sig. Det kan vara att utnyttja någons oförståelse eller lura någon till att utföra, gå med på eller tåla någonting. Det kan också vara att bli lämnad ensam trots vetskapen om ett omfattande stöd- och hjälpbehov. 

Kvinnor i missbruk

Kvinnor som lever i missbruk är en särskilt utsatt grupp också när det kommer till våld. Dessa kvinnor finns i alla samhällsklasser och det kan handla om missbruk av såväl alkohol, narkotika och läkemedel som blandmissbruk. Missbruk kan dessutom leda till ytterligare konsekvenser som hälsoproblem, kriminalitet eller hemlöshet. Omgivningens attityder och bemötande i kombination med en ofta låg självkänsla och skamkänsla leder till att kvinnorna många gånger betraktar sig själva som delaktiga i våldet som de utsätts för. Det finns dessutom få möjligheter för kvinnor i aktivt missbruk att få en placering på skyddat boende.

Kvinnor som befinner sig i missbruksmiljöer befinner sig ofta i situationer där de riskerar att exponeras för våld. Många gånger kan de handla om en beroendesituation till förövaren, som ofta är en partner eller en bekant, till följd av behovet av droger, läkemedel eller alkohol. Det kan också handla om att finansiera sitt missbruk genom att sälja sexuella tjänster Eller att bli utsatt för våld av polis, väktare eller vårdpersonal.

Utrikesfödda kvinnor

Hos denna heterogena grupp kan det finnas en ökad utsatthet till följd av flera olika faktorer som t.ex. okunskap om rättigheter man har, socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället, isolering och ensamhet eller språksvårigheter. Det kan också handla om situationer då en kvinna befinner sig i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, och när möjligheten att lämna en våldsam relation därför försvåras till följd av rädsla för att utvisas eller till följd av en bristande tillit till myndigheter. Utöver utsatthet som exemplifieras ovan riskerar den här heterogena gruppen också att drabbas av omgivningens diskriminering, okunskap eller förutfattade meningar om olika grupper med utländsk bakgrund och tendenser att se kvinnan som en representant för sin kultur snarare än en våldsutsatt individ i behov av hjälp.

HBTQI-personer

HBTQI-personer utsätts för samma former av våld i nära relation som heterosexuella, men riskerar dessutom att utsättas för våld i nära relationer eller andra kränkningar på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det kan handla om hot om att “outa” någon för familj eller vänner eller tvärt om tvingas dölja sin läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det kan handla om att bli medvetet felkönad av någon eller att bli utsatt för hatbrott. Stereotypa roller kan också påverka det bemötandet som våldsutsatta hbtqi-personer får i kontakt med myndigheter och kan därmed påverka vilken hjälp och vilket stöd denna heterogena grupp får.

Äldre

Äldre personer är särskilt utsatta när det kommer till våld, och det har lyfts som ett växande problem både i Sverige och internationellt. Till följd av ett ofta ökat beroende av omgivningen löper äldre personer större risk att utsättas för våld av nära anhöriga, partner eller av vård- och omsorgspersonal. Äldre personer kan utsättas för olika typer av våld och våld i en nära relation slutar inte enbart för att en person uppnår en viss ålder. Olika sårbarhetsfaktorer kan vara exempelvis socialt och ekonomiskt beroende, konflikt med närstående och andras förväntningar, isolering och ensamhet, beroende av andra för att klara vardagen.

Unga kvinnor

Unga kvinnor utsätts för våld i högre grad än äldre och utgör den grupp som är allra mest utsatt när det kommer till brott som begås i nära relationer. Det är också den här gruppen som är överrepresenterade när det kommer till utsatthet för sexuella trakasserier i arbetslivet och för sexualbrott i allmänhet. Unga kvinnor utsätts ofta både för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld och kontroll. Många gånger handlar det också om digitalt våld i form exempelvis hot på sms, spridande av nakenbilder (s.k. “hämndporr”), ovälkomna sexuella förslag, kapade konton, eller utövad kontroll genom olika applikationer med geografisk positionering.

Senast uppdaterad: 11:40 - 17 sep, 2021