Istanbulkonventionen – europeiskt avtal om våld mot kvinnor

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) är den mest omfattande konventionen för mänskliga rättigheter inom sitt område. Konventionens syfte är att skydda kvinnor och flickor mot alla former av våld och att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Överenskommelsen slår fast att våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden, fördömer alla former av våld och kräver omfattande åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Konventionen öppnades för undertecknande vid ett ministermöte i Istanbul i maj 2011 då Sverige undertecknade och ratificerade sedan konventionen i november 2014.

Konventionen ska bidra till att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och att främja jämställdhet. Den understryker att kvinnor och flickor utsätts för könsrelaterat våld och våld i hemmet i högre grad än män och poängterar att avskaffa våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet.

Istanbulkonventionen handlar om åtgärder mot alla former av våld mot kvinnor och flickor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Den syftar också till att motverka alla former av våld i nära relationer, bland annat mot barn, personer inom gruppen HBTQ samt nationella minoriteter.

Staternas ansvar

De stater som ansluter sig till konventionen ska genomföra en effektiv och samordnad politik som omfattar alla lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa alla former av våld inom konventionen. Konventionen innehåller bestämmelser och krav angående stöd – och skyddsåtgärder, lagstiftning, politiska åtgärder, datainsamling, förebyggande arbete och internationellt samarbete. Staterna ska tillämpa bestämmelserna utan diskriminering.

GREVIO – konventionsstaterna granskas

Staternas efterlevnad av konventionen granskas av Europarådets expertgrupp GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence.) I januari 2019 kom GREVIO:s första rapport om Sveriges implementering av Istanbulkonventionen.

I rapporten beskrivs Sverige som ett jämställdhetspolitiskt föregångsland. GREVIO lyfter särskilt fram betydelsen av kvinnofridsreformen (1998), införandet av brottet grov kvinnofridskränkning samt den nya sexualbrottslagstiftningen (2018). GREVIO uppskattar att Sverige har en evidensbaserad ansats i arbetet och att våld mot kvinnor ses som en grundläggande utmaning för jämställdhet.

I anslutning till rapporten lämnade GREVIO 41 rekommendationer till Sverige. I januari 2022 ska regeringen rapportera hur Sverige har hanterat GREVIO:s rekommendationer.

Jämställdhetsmyndighetens uppdrag

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att verka för kännedom bland kommuner, regionen, och berörda statliga myndigheter om Europarådets rekommendationer avseende Sveriges efterlevnad av Istanbulkonventionen. Jämställdhetsmyndigheten ska vidare samla in och sprida exempel på verksamheter på lokal och regional nivå som svarar mot Europarådets rekommendationer. Vid behov ska myndigheten lämna förslag på hur rekommendationerna ytterligare kan tillgodoses. Uppdraget ska redovisas 30 september 2021.

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Istanbulkonventionen är ett viktigt dokument i arbetet för att nå det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet; Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Konventionen är en central utgångspunkt för Sveriges nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Kontakt

Mikaela Nissén
Telefon: 0707 – 84 75 05
E-post: mikaela.nissen@jamy.se