Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar. Centralt för hedersrelaterat våld och förtryck är främst dess kollektiva uttryck. Individens individens rättigheter och intressen anses vara underordnade familjens. På samma sätt anses individens handlingar påverka hela familjens och kollektivets anseende.

Ung kvinna ligger i en säng och läser meddelande på sin telefon med bekymrat ansiktsuttryck

Kollektiv kontroll

Hedersrelaterat våld och förtryck är kollektivt utövat eller sanktionerat och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är centralt. Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, oskuldsnorm, giftermål och skilsmässa. I sin yttersta form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.

Våldet och förtrycket drabbar dock inte endast flickor och kvinnor utan även pojkar och män, och både män och kvinnor kan vara förövare. Ibland är en och samma person både utsatt och förövare, inte minst när det gäller pojkar och unga män. Det kan finnas ett stort antal förövare, som familjemedlemmar, släktingar eller andra med samma bakgrund. Våldet är i vissa fall socialt accepterat och sanktionerat inom kollektivet. Det grövsta våldet är i regel välplanerat och både kvinnor och män kan utsättas. Hbtqi-personer kan bli utsatta på grund av att deras sexuella läggning inte accepteras.

Olika straff beroende på syfte

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas med olika syften. Dels utövas det för att få personer att följa familjens normer och värderingar. Utsattheten kan då bestå av att genom till exempel hot och påtryckningar kontrolleras och tvingas leva med stora begränsningar. Dels kan våldet och förtrycket ske som straff mot dem som brutit mot familjens normer och värderingar, med syfte att familjen ska återvinna den förlorade hedern.

Olika former av bestraffningar kan förekomma, till exempel känslomässig och social utfrysning, kränkningar, övergrepp, våld och mord. Straffet kan utövas mot egna familjemedlemmar men även mot andra, som exempelvis en man som haft en relation med en kvinnlig släkting som inte accepterats av familjen.

Ytterligare exempel på hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer är barnäktenskap och tvångsäktenskap, samt könsstympning av flickor och kvinnor.

Hedersrelaterat våld och förtryck är inte sällan brott mot de mänskliga rättigheterna och svensk lag.

#Metoo-berättelse om hedersrelaterat våld och förtryck 

Under den historiska #metoo-vågen 2017 delade kvinnor, transpersoner och icke-binära med sig av sina erfarenheter om sexuella trakasserier och sexuellt våld. En del av berättelserna handlade om hedersrelaterat våld och förtryck. Det som är gemensamt för skildringarna är att ett stort fokus ligger på att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och att kontrollen utövas kollektivt, främst av familjen. Berättelserna visar på att det finns mycket kvar att göra från samhällets sida för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Filmen kan användas i sammanhang som tar upp frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den kan fungera som en ögonöppnare eller som en start för en fortsatt diskussion om vad yrkesverksamma som möter personer som lever i en hederskontext kan göra.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Publiceringsdatum: 9 juni 2021

Senast uppdaterad: 21 december 2023