Samhällets skyddsnät brister när barn förs utomlands

Bara en femte del av Sveriges kommunerna har en rutin för hur de ska agera när barn förs bort, enligt en studie från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I SVT:s Uppdrag granskning medverkar Matilda Eriksson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, och berättar om myndighetens arbete kring bortförda barn och unga, som visar att det behövs krafttag för att oftare upptäcka de som riskerar att föras bort. Myndigheter och andra aktörer i samhället behöver bli bättre på att förebygga att bortföranden av barn och unga sker.

– Det finns utrymme att förhindra fler bortföranden, de sker inte utan att det kommit varningssignaler, i många fall har det har funnits en oro långt tidigare. Det är såklart ett misslyckande. En stor brist är att man inte riktigt verkar förstå utsattheten. Eller att man inte alltid lyssnar eller tror på den som är utsatt, vilket får konsekvensen att man underskattar risker och inte går in med tillräckligt skydd, säger Matilda Eriksson i programmet.

Se programmet: Uppdrag granskning: Bortförd – 1. De försvinner | SVT Play

I intervjustudien Bortförda barn och unga som Jämställdhetsmyndigheten genomfört framgick att myndigheter ibland lyckas skydda individer från att föras utomlands i syfte att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller annat våld.

Det finns flera framgångsfaktorer för att lyckosamt stoppa ett nära förestående bortförande. För tips, ta del av vår publikation Att tänka på: Vad du som yrkesverksam bör tänka på i mötet med barn och unga som riskerar att föras bort.

Fakta myndighetens arbete

Jämställdhetsmyndigheten har ett regeringsuppdrag att kartlägga och sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck och annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse. Syftet med uppdraget, som slutredovisas 29 september 2023, är att bidra till utvecklingen av förebyggande och behandlande insatser i Sverige.