Kommuner bör vara beredda att hantera ökningen av våld mot kvinnor och barn

– Det finns risk för att hanteringen av våld i nära relationer inte alltid finns med i kommunernas krisplaner. Det är viktigt att förstå den särskilda utsattheten i en krissituation, en belastning som vi kan räkna med kommer att bestå under lång tid framöver., säger Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndighetens våldsenhet.

Kommuners krisplaner för bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård är inte alltid tillräckliga för det behov som uppstår vid en kris i en kommun.

– Krisplanerna behöver även handla om hur de ska stötta kvinnojourer, kriscentrum och skyddade boenden som ofta får en högre belastning i en krissituation. Kommunerna behöver analysera vilket stöd dessa verksamheter behöver på kort och lång tid.

Kortsiktigt behöver det upprättas en plan för att se till att platserna räcker och att det finns personal som ska träda in vid sjukdom.

– På kvinnojourer och skyddade boenden bor kvinnor och barn i behov av skydd. Dessa kan inte lämnas utan stöd och tillsyn, säger Katarina Björkgren.

Kvinnor och barn bor ofta kollektivt på kvinnojourer, skyddade boenden och kriscentrum. En sådan boendeform gör det svårt att upprätthålla social distans, vilket kan öka smittorisken. De ideella kvinnojourerna har oftast svårare än andra verksamheter att ersätta personal som blir sjukskrivna. Ett vanligt sätt att lösa situationen är att fråga en ideellt engagerad kvinna.

– Många av dem är kvinnor som gått i pension, alltså en grupp med förhöjd risk när det gäller coronaviruset. Om smittan sprids i boenden och antalet sjuka ökar hos personalen behöver det finnas en beredskap hos kommunerna att ge stöd och se till att det finns personal även för de ideella kvinnojourerna, säger hon.

Det finns kommuner som insett problemet till följd av coronapandemin.

– Växjö kommun är en av dem som nu börjat stärka sitt förebyggande arbete mot våld i nära relationer. De ska se också över hur arbetet mot hedersrelaterat våld, förtryck och suicid kan förebyggas bättre.

Ett samarbete med kvinnojourer och frivilligorganisationer finns också med i arbetet för att se vilka behov som finns och hur de ska kunna stöttas.

– Det Växjö kommun gör är mycket bra. Fler skulle kunna följa efter, säger Katarina Björkgren.