Hur kan människors engagemang i lokalsamhällen stärkas?

En levande demokrati innebär mer än att rösta fram politiker var fjärde år. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars deltagande i vardagen är minst lika viktigt för att påverka samhällets utformning. Med komplexa samhällsutmaningar, lägre engagemang och unga som känner hopplöshet inför framtiden behöver vi hitta fler vägar att främja delaktighet och hopp.

Jämställdhetsmyndigheten samlade nordiska kommuner och föreningar i Köpenhamn så de kunde inspireras av experter och utbyta erfarenheter om hur de kan driva på lokalt engagemang och jämställdhet i sina områden. 

Mötet behandlade tre teman som introducerades av experter: 

  • Aktivt medborgarskap i den lokala demokratin 
  • Lokal gemenskap och områdesutveckling
  • Kvinnor, män och jämställdhet i lokal politik 

Kunskapsutbyten är en del av Jämställdhetsmyndighetens pågående uppdrag från regeringen om Lokal demokrati som syftar till att bygga mer kunskap om hur kvinnor och mäns, flickors och pojkars delaktighet i sina lokalsamhällen ser ut. Projektet pågår mellan 2022-2024 och bygger på lokala studier och jämförelser mellan åtta bostadsområden och åtta politiska församlingar i kommuner från norra till södra Sverige.

Fråga, koppla samman och stötta invånare – ledarskap genom att stå tillbaka

Ett aktivt medborgarskap behöver utgå från medborgarna själva och främja relationsbyggande. En ledares roll är att mobilisera invånare så de kan formulera sina egna problem och tillsammans hitta lösningar. Det menar Dr Manfred Hellrigl, expert på aktivt medborgarskap. 

För att främja demokrati och jämställdhet och lyckas skapa en brygga mellan stat och samhällsservice å ena sidan och medborgare å andra sidan så blir det mindre och mindre relevant att använda sig av hierarkiska metoder så som envägskommunikation till befolkningen. 

Att säga åt folk vad de borde göra och hur de ska bete sig fungerar inte och upplevs som nedlåtande. Det skapar motstånd, menar Manfred som delade med sig av ett exempel när han jobbade med en miljökampanj där de människor han lyckades nå fram till med sina budskap redan levde miljövänligt. De andra kände sig som att de blev bemötta som skolelever. Statens roll är att serva sina medborgare, inte att läxa upp dem. Manfred menar att det är särskilt viktigt efter pandemin med alla dess förbud och uppmaningar.

Han tipsar istället om att lyfta fram medborgare och bjuda in slumpmässigt utvalda män och kvinnor från olika grupper för att möjliggöra meningsfulla samtal. Människor reagerar ofta positivt på en sådan inbjudan och på så vis får du med dig individer som normalt inte skulle delta i en medborgardialog. Men det är viktigt att inte servera färdiga svar då folk är känsliga för manipulation. Manfred betonar också att mångfald är en styrka när olika människor stöttas i att ha meningsfulla samtal. När vi får höra andras berättelser öga mot öga skapas mer förståelse för varandra.

Hur kan vi möta våra medborgare i ögonhöjd?


Människor vill bli bemötta som jämlikar. Detta var en viktig insikt som många deltagare tog med sig efter att ha lyssnat på Manfred. De påpekade att det egentligen är en självklarhet, men en viktig påminnelse då det är alltför sällsynt. Även när intentionen finns där så är det svårt att komma ifrån de inbyggda maktförhållanden i byråkratin som gör möten med medborgare ojämlika och det är en utmaning som måste hanteras.

Fokusera på grannskapets styrkor – Allt kan vara en resurs

Områdesutveckling främjas genom att fokusera på grannskapets styrkor och placera invånarna i centrum av beslutsfattandet. Det handlar om att upptäcka vad som är starkt och inte vad som är fel, menar Dee Brooks, expert på den så kallade ABCD-modellen (Asset Based Community Development (resursbaserad samhällsutveckling på svenska)).

Ett kärnbudskap inom ABCD-modellen är att det alltid finns resurser att bygga på och att alla har något att bidra med. Dee berättade om en man med en intellektuell funktionsnedsättning som hade fått höra i hela sitt liv att han inte kunde göra saker. När han istället fick frågan vad han är bra på så svarade han att han är väldigt bra på att vänta.

De började fundera på hur hans tålamod kunde bidra till lokalsamhället och kom fram till att de kunde starta ett socialt företag där han kunde vara stand-in åt människor som inte hade tid eller lust att vänta på allt från paketleveranser till reparatörer. Att vänta blev hans jobb. 

I ABCD-modellen finns 6 tillgångar att anknyta till för att upptäcka vilka styrkor som finns i området och vad som är viktigt för invånarna:

  1. Individers talanger, färdigheter och passioner
  2. Gemenskapsgrupper och nätverk (formella eller informella)
  3. Statliga och icke-statliga myndigheter (t.ex skolor, kyrkor, kommunhus)
  4. Fysiska tillgångar (mark, egendom, utrustning)
  5. Ekonomiska tillgångar (arbete, köpkraft, lokala företag)
  6. Kultur: berättelser, arv, lokala identiteter och värderingar 

Det är viktigt att värdesätta de små insatserna och att ha tålamod. Det tar lång tid att bygga upp de gemenskaper som är grunden för områdesutveckling. Ett projektår är inte så mycket som det låter som. Ofta har arbetet precis kommit igång då, menar Dee. 

Den unga generationen är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken

Kvinnor betalar ett högre pris för sitt politiska engagemang än män

Hindren för kvinnor i lokalpolitiken är fler och högre än för män vilket är ett demokratiskt problem. Line Säll, utredare på Jämställdhetsmyndigheten presenterade myndighetens uppföljning av Sveriges jämställdhetsmål om makt och inflytande. Det finns ingen kompetensbrist bland kvinnor, tvärtom, men ändå är de underrepresenterade och hoppar i större utsträckning av politiken. Det gäller särskilt unga kvinnor och kvinnor på högre positioner. De måste ofta prestera bättre än män för att göra politisk karriär och de utsätts för mer hot och hat.

Vad kan vi göra för att inte rädsla, självcensur och tystnadskultur ska sprida sig?

En attitydundersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar också att unga kvinnor och unga män sticker ut mest när det gäller attityder till jämställdhet. Unga kvinnor är mest positiva till jämställdhet som samhällsmål samtidigt som unga män har de mest könskonservativa attityderna. En av fyra unga män instämmer till exempel helt i påståendet att ”många kvinnor överdriver hur ojämställt kvinnor behandlas i Sverige”. Motsvarande siffra bland unga kvinnor är 1 av 20.

Det inte går att förlita sig på att jämställdhet automatiskt löser sig med ”den unga generationen” och därför är den en särskilt viktig målgrupp. Ungas engagemang behövs för att lyckas forma jämställda och inkluderande samhällen.

 

Makt och inflytande

Publiceringsdatum: 5 oktober 2023

Senast uppdaterad: 9 oktober 2023