Att förstå våldsbegreppen – En nyckel i arbetsprocessen med det nya examensmålet (2021:22)

Examensmålet innefattar både Sveriges åtagande inom ramen för Istanbulkonventionen och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Kunskap är avgörande för att de som utsätts för våld och de som utövar våld ska få ett adekvat bemötande och stöd för att förändra sin livssituation. Därför har regeringen beslutat att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara ett examens-mål i åtta berörda högskoleutbildningar. 

Jämställdhetsmyndigheten kan konstatera att det finns ett stort behov av att lärare och personal med övergripande utbildnings-ansvar utbildar sig vidare inom ämnet. Det handlar inte minst om att förstå bredden av vad som ingår i examensmålet. 

För att tillgängliggöra resultaten från studien Lärosätenas utbildnings-behov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram denna sammanfattning.

Högskolepedagogisk kurs om kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

I samverkan med Jämställdhetsmyndigheten har Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) sedan 2018 arbetat med ett högskolepedagogiskt utbildningsprojekt utifrån det nya examensmålet om mäns våld mot kvinnor. Kursen riktar sig till programansvariga samt lärare på de professionsutbildningar som omfattas av det nya examensmålet – att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kursen ger en introduktion till kunskapsområdet och tar upp pedagogiska processer, anpassad didaktik och hur en implementering av kursmålet kan ske metodiskt. Kursen är upplagd så att första dagen ger en introduktion till ämnet och kunskapsmålet med ett tillhörande seminarium. Under dag två ges en föreläsning om didaktik och implementering av kursmålet samt en tillhörande workshop.

Kursen bygger på aktivt deltagande i seminarierna, genomförande av webbkurs om våld samt en initial kartläggning av hur implementeringen av kursmålet skett på det program du är verksam vid. Även om implementeringen inte påbörjats ännu är det en viktig erfarenhet att ta med, likaså begynnande planer för implementering.

Målgrupp

Kursen riktar sig till studierektorer, programansvariga och lärare vid följande professionsutbildningar; fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist.

Föreläsare är Ulla Albért, utbildningschef, NCK, Annika Engström, projektledare, NCK samt Gun Heimer, seniorprofessor/överläkare, NCK.

Intresseanmälan

Anmälan för kurstillfället hösten 2021 är stängd, men du kan kontakta viktoria.ahlgren@nck.uu.se  för att anmäla intresse för kommande kurser.

Fakta och statistik

Jämställdhetsmyndigheten följer och analyserar utvecklingen inom hela jämställdhetsområdet. Ett av de sex delmålen i den svenska jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer brukar pekas ut som det tydligaste uttrycket för bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Här finns dock ett stort mörkertal. Den officiella statistiken fångar många gånger inte upp alla våldets uttrycksformer, som psykiskt våld, digitalt våld, materiellt våld eller ekonomiskt våld.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar tillsammans med flera andra myndigheter för att på sikt få en bättre bild av hur många som är utsatta för våld, hur många som utövar våld och hur ofta våldet förekommer. Arbetet sker inom ramen för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, där förbättrad upptäckt av våld är en central målsättning.

Även om inte alla fall fångas upp i den officiella statistiken framträder ett tydligt samhällsproblem. Bakom varje enskilt fall som tillsammans bildar siffrorna i statistiken finns människor som drabbats av lidande. Ofta har inte bara den som blivit direkt utsatt för våldet påverkats utan även barn och andra människor runt omkring.

Här följer ett urval av publicerade fakta och officiell statistik kring vissa uttryck av våldsbrott, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den här sammanställningen fokuserar på vuxna och personer från 16 år och uppåt.

Se Jämställdhetsmyndighetens webbsidor för mer information om exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor och kvinnor samt prostitution och människohandel. Där finns också mer information om arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Utsatthet för våld och hot

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för misshandel

2016: 2,3 procent kvinnor, 4,0 procent män
2017: 2,5 procent kvinnor, 4,1 procent män
2018: 2,8 procent kvinnor, 4,4 procent män
2019: 2,7procent kvinnor, 4,6 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Individer utsatta för fysiskt våld under de senaste tolv månaderna

Totalt: 3 procent kvinnor, 4 procent män
16–29 år: 5 procent kvinnor, 7 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2020)

Var våldet ägt rum när individer utsatts för fysiskt våld:
I hemmet: 21 procent kvinnor, 9 procent män
På allmän plats eller ett nöjesställe: 19 procent kvinnor, 34 procent män
Arbetsplatsen/skolan: 24 procent kvinnor, 20 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2016, 2018)

 

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för hot

2016: 7,6 procent kvinnor, 8,1 procent män
2017: 8,0 procent kvinnor, 8,6 procent män
2018: 8,9 procent kvinnor, 9,4 procent män
2019: 8,9 procent kvinnor, 9,5 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Anmälda misshandelsbrott

Totalt 58 200 anmälda misshandelsbrott mot person 18 år eller äldre, varav:
Mot kvinnor: 28 900 (49,7 procent)
Mot män: 29 300 (50,3 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet)

 

Samtal till Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Stödtelefonen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, på uppdrag av regeringen.

Antal besvarade samtal under 2020: 46 723

Sedan 2017 har antalet besvarade samtal ökat med 56 procent.

(Nationellt centrum för kvinnofrid 2021)

 

Individer utsatta för hot om våld under de senaste tolv månaderna

Totalt: 5 procent kvinnor, 5 procent män
16–29 år: 8 procent kvinnor, 2 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2020)

 

 

Utsatthet för våld i relation

Anmälda misshandelsbrott där gärningspersonen varit bekant med offret

Totalt 36 300 anmälda misshandelsbrott mot person 18 år eller äldre där gärningspersonen varit bekant med offret, varav:
Mot kvinnor: 23 200 (63,9 procent)
Mot män: 13 100 (36,1 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet)

 

Brott i parrelation

Registrerade inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten: 34 210

Andel brottsmisstankar som lett till lagföring (att någon ställts till ansvar för brott): 17 procent

Kategorin brott i parrelation fångar våldsbrott, brott mot frihet och frid samt sexualbrott där Brottsförebyggande rådets brottskoder urskiljer att relationen mellan misstänkt och målsägande är eller har varit en parrelation.

(Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020)

 

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation

2017: 10 dödade kvinnor, 1 dödad man
2018: 22 dödade kvinnor, 4 dödade män
2019: 16 dödade kvinnor, 2 dödade män
2020: 13 dödade kvinnor, 4 dödade män

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 13 fall år 2020, motsvarande drygt hälften (52 procent) av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året. Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till 4 fall år 2020, vilket motsvarade 4 procent av samtliga fall av dödligt våld mot män.

(Kriminalstatistik 2020: Konstaterade fall av dödligt våld, Brottsförebyggande rådet)

 

 

Sexualbrott och sexuella trakasserier

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för sexualbrott

2016: 8,0 procent kvinnor, 1,0 procent män
2017: 10,7 procent kvinnor, 1,6 procent män
2018: 9,9 procent kvinnor, 1,6 procent män
2019: 9,4 procent kvinnor, 1,4 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Personer 16–19 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för sexualbrott

2016: 25,4 procent kvinnor, 1,8 procent män
2017: 34,4 procent kvinnor, 3,7 procent män
2018: 32,2 procent kvinnor, 3,2 procent män
2019: 29,2 procent kvinnor, 3,2 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Anmälda sexualbrott under 2020

Totalt 5 060 anmälda våldtäkter mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 4 800 (95 procent)
Mot män: 261 (5 procent)

Totalt 1 650 anmälda våldtäkter av närstående genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 1 600 (97,0 procent)
Mot män: 45 (2,7 procent)

Totalt 5 610 anmälda fall av sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 5 080 (91 procent)
Mot män: 527 (9 procent)

Totalt 322 anmälda fall av sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 301 (93 procent)
Mot män: 21 (7 procent)

Totalt 225 anmälda fall av sexuella övergrepp mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 206 (92 procent)
Mot män: 19 (8 procent)

Totalt 47 anmälda fall av sexuella övergrepp genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 45 (95 procent)
Mot män: 2 (4 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott samt Anmälda brott: Tabeller – slutlig statistik, Brottsförebyggande rådet)

 

Personer som har varit utsatta för sexuella trakasserier

16–84 år:
42 procent flickor och kvinnor
9 procent pojkar och män

16–29 år:
57 procent flickor och kvinnor
10 procent pojkar och män

(Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, Folkhälsomyndigheten)

 

Personer som under de sista tolv månaderna har varit utsatta för sexuella trakasserier av sin chef, arbetskamrat eller en annan person på sitt arbete

16–64 år
11 procent flickor och kvinnor
2 procent pojkar och män

16–29 år
23 procent flickor och kvinnor
2 procent pojkar och män

(Arbetsmiljön 2019, Arbetsmiljöverket)

 

Elever i årskurs 9 som uppger att de har blivit tafsade eller tagna på ett sexuellt sätt mot sin vilja, eller blivit tvingade till att göra något som de upplevde som sexuellt, under de senaste 12 månaderna

2015: 24 procent flickor, 6 procent pojkar
2017: 28 procent flickor, 8 procent pojkar
2019: 21 procent flickor, 6 procent pojkar

(Skolundersökningen om brott 2019, Brottsförebyggande rådet)

 

 

Misstänkt utövande av våld

Personer som misstänkts för misshandel

Totalt 39 494 personer, varav:
Kvinnor: 8 617 (22 procent)
Män: 30 864 (78 procent)

 

Personer som misstänkts för misshandel mot kvinna 18 år eller äldre

Totalt
Kvinnor: 2 797 (17 procent)
Män: 13 212 (83 procent)

Närstående genom parrelation
Kvinnor: 202 (3 procent)
Män: 7 298 (97 procent)

Närstående genom släktskap/familj
Kvinnor: 502 (16 procent)
Män: 2 616 (84 procent)

Annan sorts relation eller bekantskap
Kvinnor: 1 240 (29 procent)
Män: 2 982 (71 procent)

Obekanta
Kvinnor: 821 (36 procent)
Män: 1 460 (64 procent)

 

Personer som misstänkts för misshandel mot man 18 år eller äldre

Totalt
Kvinnor: 3 158 (19 procent)
Män: 13 219 (81 procent)

Närstående genom parrelation
Kvinnor: 1 498 (80 procent)
Män: 368 (20 procent)

Närstående genom släktskap/familj
Kvinnor: 472 (32 procent)
Män: 990 (68 procent)

Annan sorts relation eller bekantskap
Kvinnor: 774 (13 procent)
Män: 5 251 (87 procent)

Obekanta
Kvinnor: 561 (7 procent)
Män: 7 001 (93 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Misstänkta personer, Brottsförebyggande rådet.)

 

#Metoo-berättelser om hedersrelaterat våld och förtryck

Bröllopsklänning hänger i en dörröppning i en lägenhet

Filmen kan användas i sammanhang som tar upp frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den kan fungera som en ögonöppnare eller som en start för en fortsatt diskussion om vad yrkesverksamma som möter personer som lever i en hederskontext kan göra.

Textad (svenska och engelska)

Se den syntolkade version av filmen
Se den teckenspråkstolkade versionen av filmen

Istanbulkonventionen i internationell kontext

“Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter” sa Hillary Clinton under den historiska kvinnokonferensen i Peking 1995 där Pekingdeklarationen antogs av 189 stater.

I filmen nedan beskriver Anna Collins Falk, Internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten, hur instrument som CEDAW, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Pekingplattformen och Agenda 2030  förhåller sig till varandra. I föreläsningen beskrivs också på vilket sätt Istanbulkonventionen, som är den mest omfattande MR-konventionen på sitt område och det första juridiskt bindande avtalet i Europa om våld mot kvinnor, är ett kraftfullt verktyg som kan förstärka andra internationella överenskommelser. 

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett av de verktyg som används för att nå de krav på åtgärder som ratificeringen innebär. 

Föreläsning om Istanbulkonventionen i internationell kontext (30 min)

Se en syntolkad version av filmen här 
Se en teckenspråkstolkad version av filmen här

Generisk PowerPoint-presentation om Istanbulkonventionen

PowerPoint-presentationen bygger på föreläsningen om Istanbulkonventionen i en internationell kontext. Presentationen är framtagen för att kunna användas fritt och anpassas efter eget behov. Den innehåller inga loggor och har tillhörande korta stödanteckningar.

Ladda ner material

Information och material på denna sida uppdateras.

Animerad film om Istanbulkonventionen (2 min)

Ladda ner filmen i olika versioner:

Föreläsning om Istanbulkonventionen i internationell kontext (30 min)

Ladda ner filmen i olika versioner:

Generisk PowerPoint-presentation om Istanbulkonventionen

 

 

 

 

PowerPoint-presentationen bygger på föreläsningen om Istanbulkonventionen i en internationell kontext. Presentationen är framtagen för att kunna användas fritt och anpassas efter eget behov. Den innehåller inga loggor och har tillhörande korta stödanteckningar.

Stödmaterial om Sverige och Istanbulkonventionen

Bra behöver bli bättre är  ett stödmaterial för dig som jobbar inom en kommun, region eller myndighet.  I materialet sammanfattas rekommendationerna inom konventionens fyra områden: styrning, samordning och samverkan, förebyggande arbete, stöd och skydd samt lagstiftning och rättsprocess.

Våldsprevention i Sverige: En forskningsöversikt

Rapporten har genomförts av forskare vid Institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Rapporten granskar utvärderingsforskning kring metoder med genusperspektiv som förebygger mäns våld mot kvinnor på universell och selektiv nivå i Sverige. Den diskuterar även ett mindre urval internationella våldspreventiva metoder som bedöms relevanta i en svensk kontext.

Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Studien har genomförts vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i Högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkare-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen.

Ändringen i Högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017.