Istanbulkonventionen i internationell kontext

“Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter” sa Hillary Clinton under den historiska kvinnokonferensen i Peking 1995 där Pekingdeklarationen antogs av 189 stater.

I filmen nedan beskriver Anna Collins Falk, Internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten, hur instrument som CEDAW, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Pekingplattformen och Agenda 2030  förhåller sig till varandra. I föreläsningen beskrivs också på vilket sätt Istanbulkonventionen, som är den mest omfattande MR-konventionen på sitt område och det första juridiskt bindande avtalet i Europa om våld mot kvinnor, är ett kraftfullt verktyg som kan förstärka andra internationella överenskommelser. 

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett av de verktyg som används för att nå de krav på åtgärder som ratificeringen innebär. 

Föreläsning om Istanbulkonventionen i internationell kontext (30 min)

Se en syntolkad version av filmen här 
Se en teckenspråkstolkad version av filmen här

Generisk PowerPoint-presentation om Istanbulkonventionen

PowerPoint-presentationen bygger på föreläsningen om Istanbulkonventionen i en internationell kontext. Presentationen är framtagen för att kunna användas fritt och anpassas efter eget behov. Den innehåller inga loggor och har tillhörande korta stödanteckningar.

Ladda ner material

Information och material på denna sida uppdateras.

Animerad film om Istanbulkonventionen (2 min)

Ladda ner filmen i olika versioner:

Föreläsning om Istanbulkonventionen i internationell kontext (30 min)

Ladda ner filmen i olika versioner:

Generisk PowerPoint-presentation om Istanbulkonventionen

 

 

 

 

PowerPoint-presentationen bygger på föreläsningen om Istanbulkonventionen i en internationell kontext. Presentationen är framtagen för att kunna användas fritt och anpassas efter eget behov. Den innehåller inga loggor och har tillhörande korta stödanteckningar.

Våldsprevention i Sverige: En forskningsöversikt

Rapporten har genomförts av forskare vid Institutionen för Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Rapporten granskar utvärderingsforskning kring metoder med genusperspektiv som förebygger mäns våld mot kvinnor på universell och selektiv nivå i Sverige. Den diskuterar även ett mindre urval internationella våldspreventiva metoder som bedöms relevanta i en svensk kontext.

Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Studien har genomförts vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i Högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkare-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen.

Ändringen i Högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017.