Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Studien har genomförts vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i Högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkare-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen.

Ändringen i Högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017.

Kvinnors organisering (2020:8)

Jämställdhetsmyndighetens rapport bygger på förordningen (2005:1089) om kvinnors organisering och dess krav att varje år inkomma med en sammanfattande redogörelse för vad bidragen har använts till.

Syftet med förordningen är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska även möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Den här rapporten utgår från myndighetens fördelning av organisationsbidrag, etableringsbidrag och verksamhetsbidrag och de slutredovisningar som inkommit innan 15 april 2020.

Jämställdhet i akademin (2020:6)

Arbetet för att komma tillrätta med ojämställdhet inom akademin har pågått i årtionden, men fortfarande har kvinnor och män i högskolan olika villkor i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Politiska satsningar för att öka jämställdheten har bidragit till att arbetet gått framåt, men för att uppnå resultat som på allvar möter ojämställdhetsutmaningar i sektorn behövs nya typer av åtgärder som i större utsträckning än tidigare utmanar normer, strukturer och värderingar.

Syftet med denna slutredovisning är att undersöka vilka resultat som JiHU-uppdraget lett till, baserat på analys av lärosätenas årsredovisningar, en webbenkät och intervjuer med ett urval av lärosäten.