Att förstå våldsbegreppen – En nyckel i arbetsprocessen med det nya examensmålet (2021:22)

Examensmålet innefattar både Sveriges åtagande inom ramen för Istanbulkonventionen och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Kunskap är avgörande för att de som utsätts för våld och de som utövar våld ska få ett adekvat bemötande och stöd för att förändra sin livssituation. Därför har regeringen beslutat att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara ett examens-mål i åtta berörda högskoleutbildningar. 

Jämställdhetsmyndigheten kan konstatera att det finns ett stort behov av att lärare och personal med övergripande utbildnings-ansvar utbildar sig vidare inom ämnet. Det handlar inte minst om att förstå bredden av vad som ingår i examensmålet. 

För att tillgängliggöra resultaten från studien Lärosätenas utbildnings-behov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram denna sammanfattning.

Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en forskningsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av Karin Allard, doktor i psykologi och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattaren ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Studien har genomförts vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i Högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkare-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen.

Ändringen i Högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017.

Kvinnors organisering (2020:8)

Jämställdhetsmyndighetens rapport bygger på förordningen (2005:1089) om kvinnors organisering och dess krav att varje år inkomma med en sammanfattande redogörelse för vad bidragen har använts till.

Syftet med förordningen är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska även möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Den här rapporten utgår från myndighetens fördelning av organisationsbidrag, etableringsbidrag och verksamhetsbidrag och de slutredovisningar som inkommit innan 15 april 2020.

Jämställdhet i akademin (2020:6)

Arbetet för att komma tillrätta med ojämställdhet inom akademin har pågått i årtionden, men fortfarande har kvinnor och män i högskolan olika villkor i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Politiska satsningar för att öka jämställdheten har bidragit till att arbetet gått framåt, men för att uppnå resultat som på allvar möter ojämställdhetsutmaningar i sektorn behövs nya typer av åtgärder som i större utsträckning än tidigare utmanar normer, strukturer och värderingar.

Syftet med denna slutredovisning är att undersöka vilka resultat som JiHU-uppdraget lett till, baserat på analys av lärosätenas årsredovisningar, en webbenkät och intervjuer med ett urval av lärosäten.