Särskilt stöd till högskolor och universitet

Inom ramen för uppdraget ingår att ta fram en plan för lärosätenas arbete med att utveckla jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Planen innefattar utvecklingsbehov, mål och aktiviteter och beskriver hur lärosätet ska integrera jämställdhet som en del av den ordinarie verksamheten, exempelvis i lednings- och styrprocesser.

Åtgärder och resultat redovisas i årsredovisningen. Sedan 2018 innehåller uppdraget även en skrivning om att högskolor och universitet i sina årsredovisningar ska redovisa hur de beaktar jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel.

Högskolan är statens största arbets- och studieplats och har ett stort ansvar att erbjuda samma möjligheter och villkor oavsett kön. Högskolesektorn präglas av det omgivande samhället och därmed också den ojämställdhet som råder mellan kvinnor och män i frågor om inflytande, ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete, hälsa och våldsutsatthet. Det innebär också att ojämställdhet mellan kvinnor och män, precis som i övriga samhället, tenderar att upprätthållas och reproduceras inom och av akademin. 

Jämställdhetsmyndighetens stöd till lärosäten

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att stödja alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping, totalt 33 stycken, med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet. Universiteten och högskolorna har i sitt arbete med jämställdhetsintegrering möjlighet att inhämta stöd från Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsmyndigheten stöttar lärosäten  i deras arbete med jämställdhetsintegrering genom att erbjuda stöd i planeringen av arbetet, genomföra kompetenshöjande insatser och främja erfarenhetsutbyten mellan lärosäten. Stöder innebär också att följa upp resultat och effekter av lärosätenas uppdrag avseende jämställdhetsintegrering, erbjuda stöd med att identifiera och sprida lärande exempel samt göra resultat av jämställdhetsintegreringsarbetet synliga och tillgängliga. 

Stödet ska vara verksamhetsanpassat och utformas i dialog med de ovan nämnda lärosätena samt med andra för sektorn relevanta aktörer. Stödet ska samordnas med och tillvarata erfarenheter från arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).

Jämställdhetsmyndigheten har även andra regeringsuppdrag som angränsar till JiHU-uppdraget, till exempel att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till universitet och högskolor i frågor som rör mäns våld mot kvinnor 

 

JiM+

Under 2020 och 2021 har regeringen gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att i nära samarbete med ett antal andra myndigheter ta fram och sprida ett nytt arbetssätt baserat på erfarenhetsutbyte och lärande. Syftet är att påskynda arbetet med jämställdhetsintegrering i staten för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Arbetet fokuserar på att utveckla arbetsprocesser i statliga myndigheter och går under namnet JiM+.

JiM+ är ett konkret stöd och ömsesidigt lärande där varje myndighet deltar utifrån sina respektive förutsättningar och de erfarenheter och kunskaper som hittills skapats inom JiM, regeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter, tas tillvara.

Modellen för det strukturerade erfarenhetsutbytet har utvecklats under 2020 av Ekonomistyrningsverket, Kriminalvården, Skatteverket och Vetenskapsrådet tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten. Dessa myndigheter har arbetat framgångsrikt med jämställdhetsintegrering och utifrån sina erfarenheter har de tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram den nya modellen för erfarenhetsutbyte och lärande kring jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering, JiM+.

Nio strategiska myndigheter deltar 2021

De nio myndigheter som bjudits in att delta i JiM+ under 2021 bedöms ha särskilt stort utbyte av att dela erfarenheter med en av de nämnda myndigheterna samtidigt som de är strategiska för genomförandet av jämställdhetspolitiken.

Erfarenhetsutbytet kommer att ske i parallella grupper. Varje grupp kommer att bestå av fyra myndigheter med liknande kärnverksamhet. Skatteverket, Kriminalvården och Vetenskapsrådet ingår i en grupp vardera. Ekonomistyrningsverket bidrar utifrån sin särskilda roll kopplat till jämställdhetsbudgetering och statlig styrning.

Process i fem steg

JiM+ är upplagt som en serie om fem heldagsträffar under drygt ett år. Varje träff har ett tema som är centralt för ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsmyndigheten fungerar som ett stöd och håller samman arbetet i alla delar av processen.

  1. Uppstart
  2. Problemformulering – identifiera och formulera relevanta ojämställdhetsproblem
  3. Jämställdhetsbudgetering – resursfördelning kopplat till jämställdhet
  4. Fördjupning – en träff som anpassas utifrån myndigheternas typ av verksamhet och behov
  5. Uppföljning – utveckla arbetet med att följa upp verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv

Utbytet tar sin utgångspunkt i och ska stärka pågående arbete med jämställdhetsintegrering. Inför varje träff kommer deltagande myndigheter få en uppgift att beskriva hur arbetet kopplat till aktuellt tema fungerar på myndigheten idag, exempelvis vilka ojämställdhetsproblem som myndigheten arbetar med och hur processen för att identifiera dessa sett ut. På träffarna fördjupar sig deltagarna i och delar erfarenheter från sitt arbete inom respektive tema, var och en utifrån sin specifika roll. Deltagarna får från varje träff med sig uppgifter för att utveckla processerna i sin respektive myndighet, för att kärnverksamheten ännu bättre ska bidra till de jämställdhetspolitiska målen.

Omfattningen på arbetet mellan träffarna kommer att variera beroende på hur jämställdhetsarbetet är organiserat på respektive myndighet och hur utvecklingsbehovet ser ut. Tidsåtgången kommer uppskattningsvis att vara  två dagars arbete under förberedelseperioden och tre halvdagars arbete kopplat till varje träff i erfarenhetsutbytet.

Ledningsfunktioner centrala i arbetet

Tidigare erfarenheter och utvärderingar har visat att ledningens styrning av jämställdhetsarbetet är en grundförutsättning för att nå resultat. I uppdraget anges också att arbetet ska fokusera på bland annat styrprocesser. Erfarenhetsutbytet är därför utformat så att ledningsfunktioner deltar tillsammans med ansvarig för en del av kärnverksamheten.

Följande funktioner rekommenderas att delta varav minst en av dessa från nationell/högsta ledningsgrupp:

  • Central funktion med ansvar för verksamhetsplanering och uppföljning
  • Ansvarig chef för en del av kärnverksamheten
  • Ekonomifunktion kopplat till jämställdhetsbudgetering
  • Funktion som ansvarar för att samordna arbetet med jämställdhetsintegrering
  • GD och myndighetshandläggare vid första och sista tillfället.

Tidsplan och fortsättning

Tillämpningen av modellen för strukturerat erfarenhetsutbyte kommer att starta i april 2021 och pågå fram till sommaren 2022. Under perioden januari – mars 2021 kommer de deltagande myndigheterna förbereda sig genom att ta del av stöd- och utbildningsmaterial från Jämställdhetsmyndigheten och göra en självskattning som ligger till grund för det fortsatta arbetet.

Från 2022 kommer JiM+ att erbjudas fler myndigheter med regeringsuppdrag kring jämställdhetsintegrering.

Jämställdhet i akademin (2020:6)

Arbetet för att komma tillrätta med ojämställdhet inom akademin har pågått i årtionden, men fortfarande har kvinnor och män i högskolan olika villkor i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Politiska satsningar för att öka jämställdheten har bidragit till att arbetet gått framåt, men för att uppnå resultat som på allvar möter ojämställdhetsutmaningar i sektorn behövs nya typer av åtgärder som i större utsträckning än tidigare utmanar normer, strukturer och värderingar.

Syftet med denna slutredovisning är att undersöka vilka resultat som JiHU-uppdraget lett till, baserat på analys av lärosätenas årsredovisningar, en webbenkät och intervjuer med ett urval av lärosäten.

Styrning ger resultat (2020:5)

Jämställdhetsmyndigheten har enligt Förordning (2017:937) i uppdrag att varje år med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen redovisa och analysera resultat av åtgärder som relevanta myndigheter och andra aktörer har vidtagit under föregående år. Rapporten ”Styrning ger resultat” utgör Jämställdhetsmyndighetens redovisning av detta uppdrag.  Syftet är att ge en samlad bild av vilka resultat som jämställdhetspolitiska åtgärder leder till.

Utöver den ordinarie analysen och redovisningen av resultat innehåller rapporten tre fallstudier av satsningar, inom områdena jämställdhetsintegrering i myndigheter, utrikesfödda kvinnors arbetsmarknadsetablering samt förlossningsvården och hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa.