Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa (2021:7)

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen ska utformas så att den kan ligga till grund för forskning.
Denna rapport, i form av en kunskapsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor emerita Annika Härenstam vid Stockholms universitet och Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin i Göteborg. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.
Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.
Denna rapport, i form av en forskningsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av Karin Allard, doktor i psykologi och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.
Rapportförfattaren ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021:5)

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.
Denna rapport, i form av en pilotstudie, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor Paulina de los Reyes och forskare Stina Malmén vid Stockholms universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.
Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos (2021:4)

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att kartlägga nordisk forskning om samband mellan obetalt arbete, familjeliv och sjukfrånvaro. Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.
Denna rapport i form av en kunskapsöversikt är Jämställdhetsmyndighetens redovisning av uppdraget. Rapporten har tagits fram på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor Gunnel Hensing, Göteborgs universitet i samverkan med mastersstudent Varsha Rajagopalan. Underlaget kommer vidare att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.
Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Artificiell intelligens och jämställdhet

Jämställdhetsmyndigheten ska bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Vårt uppdrag är att ge stöd till statliga myndigheter så att deras kärnuppdrag bidrar till de jämställdhetspolitiska delmålen.

När ny teknologi som artificiell intelligens (AI) börjar användas mer och mer vill vi därför bidra till att undersöka om det finns risker för att det ger negativa effekter på den jämställdhetspolitiska utvecklingen. Jämställdhetsmyndigheten vill genom samverkan bidra till ökad kunskap och nya insikter för att minska risken för att ojämställdhet skapas när vi använder digitala verktyg.

Sedan våren 2019 har vi fört en dialog med olika statliga myndigheter om hur AI kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Delar av innehållet i dessa samtal lyftes under ett dialogmöte där ett stort antal myndigheter bjöds in till den 18 juni 2020. Denna publikation är en sammanställning av det som sades.

Coronapandemin i ett jämställdhetsperspektiv

coronaviruset

Vid sidan av Jämställdhetsmyndighetens övriga verksamhet analyserar vi utvecklingen och konsekvenserna av det nya coronaviruset och covid-19. Precis som det är viktigt att förstå vilken betydelse det får för samhällsekonomin, klimatet och den psykiska hälsan är det viktigt när det gäller jämställdheten. Vi gör därför bedömningar av vilka konsekvenser händelserna får för kvinnor och män.

Situationen är ny och händelseutvecklingen går fort. Det finns i dagsläget en osäkerhet i alla bedömningar eftersom det många gånger saknas statistiskt underlag. Vad vi i dag kan se är att pandemin och de åtgärder som vidtas berör samtliga sex områden som motsvaras av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål. Nedan följer våra kommentarer om vad de innebär för jämställdheten utifrån den kunskap vi har i dag.