Att förstå våldsbegreppen – En nyckel i arbetsprocessen med det nya examensmålet (2021:22)

Examensmålet innefattar både Sveriges åtagande inom ramen för Istanbulkonventionen och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Kunskap är avgörande för att de som utsätts för våld och de som utövar våld ska få ett adekvat bemötande och stöd för att förändra sin livssituation. Därför har regeringen beslutat att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara ett examens-mål i åtta berörda högskoleutbildningar. 

Jämställdhetsmyndigheten kan konstatera att det finns ett stort behov av att lärare och personal med övergripande utbildnings-ansvar utbildar sig vidare inom ämnet. Det handlar inte minst om att förstå bredden av vad som ingår i examensmålet. 

För att tillgängliggöra resultaten från studien Lärosätenas utbildnings-behov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram denna sammanfattning.

Kvinnor och män i lokal demokrati (2021:3)

Sammanfattning

Med anledning av jubileumsåret 2021 med 100 år av demokrati och allmänna val för kvinnor och män, kraftsamlar regeringen för att främja och stärka en levande demokrati. Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en förstudie om förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män i områden med socioekonomiska utmaningar att vara delaktiga och deltaga i den lokala demokratins och lokalsamhällets formella och informella sammanhang.

Myndighetens uppdrag redovisas i denna rapport som redogör för forskning och utredningar, en pilotkartläggning som genomförts i tre bostadsområden samt resultat från ett kunskapswebbinarium med företrädare för Regeringskansliet, berörda myndigheter, Sveriges kommuner och regioner (SKR), kommuner och lokala föreningar som sammantaget bidrar till slutsatser i rapporten.

Rapporten visar att det finns betydligt mer kunskap om deltagande i den representativa demokratin och om väljare, än om vad aktivt medborgarskap i lokal demokrati innebär för kvinnor och män idag. Mot bakgrund av de senaste 20 årens framväxande inslag av medborgardialog, rådslag, medborgarbudget, medborgarpaneler och andra former för lokalt inflytande i kommuner och regioner, så råder bristfälliga systematiska kunskaper om i vilken grad och på vilka sätt kvinnor respektive män är delaktiga och deltar såväl i områden med socioekonomiska utmaningar som i områden med andra egenskaper.

Rapporten synliggör genom pilotkartläggningen nya perspektiv på kvinnors och mäns lokala behov, vilja till engagemang samt hinder att delta i den lokala demokratins formella och informella sammanhang.

Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa (2021:7)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen ska utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en kunskapsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor emerita Annika Härenstam vid Stockholms universitet och Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin i Göteborg. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en forskningsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av Karin Allard, doktor i psykologi och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattaren ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021:5)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en pilotstudie, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor Paulina de los Reyes och forskare Stina Malmén vid Stockholms universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos (2021:4)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att kartlägga nordisk forskning om samband mellan obetalt arbete, familjeliv och sjukfrånvaro. Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport i form av en kunskapsöversikt är Jämställdhetsmyndighetens redovisning av uppdraget. Rapporten har tagits fram på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor Gunnel Hensing, Göteborgs universitet i samverkan med mastersstudent Varsha Rajagopalan. Underlaget kommer vidare att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Artificiell intelligens och jämställdhet

Jämställdhetsmyndigheten ska bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Vårt uppdrag är att ge stöd till statliga myndigheter så att deras kärnuppdrag bidrar till de jämställdhetspolitiska delmålen.

När ny teknologi som artificiell intelligens (AI) börjar användas mer och mer vill vi därför bidra till att undersöka om det finns risker för att det ger negativa effekter på den jämställdhetspolitiska utvecklingen. Jämställdhetsmyndigheten vill genom samverkan bidra till ökad kunskap och nya insikter för att minska risken för att ojämställdhet skapas när vi använder digitala verktyg.

Sedan våren 2019 har vi fört en dialog med olika statliga myndigheter om hur AI kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Delar av innehållet i dessa samtal lyftes under ett dialogmöte där ett stort antal myndigheter bjöds in till den 18 juni 2020. Denna publikation är en sammanställning av det som sades.