Frågor och svar om bidragsgivning

Frågor och svar om statsbidrag till jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering.

Varför delar Jämställdhetsmyndigheten ut statsbidrag?

Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att fördela två förordningsstyrda statsbidrag till kvinnors organisering och till jämställdhetsprojekt. Regeringen formulerar syftet och bestämmer reglerna för de bidrag som finansieras med statliga medel. Villkoren i förordningen kompletteras i Jämställdhetsmyndighetens regleringsbrev till med närmare anvisningar kring summan som ska fördelas och eventuellt ytterligare villkor för fördelningen av statsbidraget. I regleringsbrevet framgår till exempel särskilda prioriteringar till jämställdhetsprojekt. En fullständig beskrivning av vad som krävs för att kunna få bidrag finns i förordningen (2005:1089) om statsbidrag till kvinnors organisering och i förordningen (2006:390) om statsbidrag för jämställdhetsprojekt.

Vilka typer av bidrag fördelar myndigheten?

Jämställdhetsmyndigheten fördelar organisations- och etableringsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Ett organisationsbidrag är ett generellt bidrag till en ideell organisation, där bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter. Organisationsbidraget syftar till att organisationer ska kunna bedriva långsiktig verksamhet. Bidraget utgår från vissa baskriterier utan att ställa några tydliga krav på motprestationer eller resultatstyrning. Ett verksamhetsbidrag är ett riktat bidrag till en viss eller till flera angivna verksamheter som organisationen bedriver. Ett verksamhetsbidrag har som syfte att stödja organisationen för vad den gör i form av en viss aktivitet eller verksamhet. Här kan staten ställa tydliga krav på motprestation, måluppfyllelse och resultatstyrning. Ett projektbidrag är ett riktat bidrag till ett projekt, det vill säga till en i tiden avgränsad verksamhet. Även för detta bidrag är det vara möjligt att formulera preciserade mål. Här kan staten ställa tydliga krav på motprestation, måluppfyllelse och resultatstyrning. Ett etableringsbidrag ger möjligheter att ge stöd till nybildade kvinnoorganisationer.

Vad är syftet med bidraget för kvinnors organisering?

Statsbidraget syftar till att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget skall främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget skall också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Vad är syftet med bidraget för jämställdhetsprojekt?

Statsbidraget syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Projektets syfte ska ligga inom ramen för regeringens mål för jämställdhetspolitiken. Projekt som är nyskapande och som kan ge kunskap av värde för utvecklingen av jämställdhetsarbetet samt projekt som inte kan finansieras med andra medel skall särskilt prioriteras.

Regeringens särskilda prioriteringar 2018 för statsbidrag till jämställdhetsprojekt

Under 2018 kan Jämställdhetsmyndigheten fördela 15 miljoner kronor till jämställdhetsprojekt. Av medlen ska minst 3 miljoner i första hand beviljas till projekt som stödjer arbetet med pojkar, män och jämställdhets samt projekt som syftar till att motverka efterfrågan av sexuella tjänster.

Hur länge har bidragen i nuvarande form funnits?

Förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering har funnits sedan 2005 i sin nuvarande form. Förordningen om statsbidrag för jämställdhetsprojekt har funnits sedan 2006 i sin nuvarande form. Uppdragen att fördela bidragen låg tidigare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) men övergick till Jämställdhetsmyndigheten i januari 2018.

Hur mycket medel finns för jämställdhetsprojekt 2018?

15 miljoner kronor.

Hur mycket medel finns för kvinnors organisering 2018?

28 163 000 kronor.

Hur handläggs och bedöms ansökningarna?

Handläggning och bedömning av ärenden sker enligt en framtagen handläggningsrutin. Bidragen fördelas efter en prövning mot villkoren i förordningen.

Vilka är villkoren för bidragen?

Förordningarna reglerar villkoren för respektive bidragsform, därför skiljer sig villkoren mellan olika bidrag.

Vilka är bedömningsgrunderna?

Alla ansökningar prövas mot villkoren i respektive förordning och bedöms sedan enligt framtagna bedömningsgrunder.

Hur många ansökningar om verksamhetsbidrag till kvinnors organisering har lämnats in 2018?

Totalt inkom 36 ansökningar. Av dessa har 7 ansökningar beviljats bidrag på sammanlagt 3 928 004 kronor.

Hur många ansökningar om jämställdhetsprojekt har lämnats in 2018?

Totalt inkom 74 ansökningar. Av dessa har 16 ansökningar beviljats bidrag på sammanlagt 14 819 620 kronor.

Hur många ansökningar om organisations- och etableringsbidrag till kvinnors organisering har lämnats in 2018?

Totalt inkom 83 ansökningar. Av dessa har 67 beviljats bidrag på sammanlagt 22 288 308 kronor.

Hur granskar vi demokrativillkoren?

Här går vi igenom hur myndigheten granskar demokrativillkoren bland de som ansöker och beviljas bidrag.

Demokratins idéer

Statsbidraget ska enbart gå till organisationer som respekterar demokratins idéer. Statsbidraget ska till exempel inte gå till olagligheter eller till att stötta extrema rörelser, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Myndigheten ställer därför krav på att sökande ställer sig bakom principen om alla människors lika värde. Vi granskar att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Både syftet med organisationen samt den verksamhet som bedrivs ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde och främja demokratin i samhället. Jämställdhetsmyndigheten prövar enskilt om organisationen respekterar demokratins idéer. Myndigheten kan komma att begära in ytterligare underlag, ställa kompletterande frågor till organisationen eller granska andra dokument, extern kommunikation eller aktiviteter. Om villkoren för bidraget inte bedöms vara uppfyllda ska ansökan avslås.

Demokratisk uppbyggnad

Ideella föreningar och stiftelser som beviljas bidrag måste vara demokratiskt uppbyggda. Vi granskar demokratisk uppbyggnad genom att kontrollera om den ideella föreningen eller stiftelsen har antagit egna stadgar som reglerar arbetet på ett demokratiskt sätt. Det innebär bland annat att:

  • medlemskapet i en organisation är frivilligt.
  • medlemmarna har stadgeenliga möjligheter att påverka verksamheten.
  • medlemmarna har beslutanderätt över verksamheten genom att de kan delta på årsmöten och rösta i frågor om ansvarsfrihet, budget, stadgeändring och upplösning.
  • medlemmarna utser en styrelse eller motsvarande. Styrelsen eller motsvarande har sedan mandat att ta beslut om verksamheten och förvalta föreningens ekonomi mellan årsmötena.
  • medlemmarna utser en revisor.
  • organisationen är självständig i förhållande till andra organisationer.

Vi tar ställning till om organisationen och verksamheten är demokratiskt uppbyggd genom att särskilt granska följande dokument:

  • Stadgar
  • Årsmötesprotokoll
  • Verksamhetsberättelse
  • Ekonomisk redovisning
  • Övriga styrdokument

Vid behov kan myndigheten även kontrollera andra beslutade dokument eller annan officiell kommunikation.

Skulder

Bidrag får inte lämnas till en förening eller stiftelse som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Inför beslut granskar vi alla organisationer genom en rutinkontroll hos Kronofogdemyndigheten.

Arbetsgivarregistrering

Samtliga bidragsmottagare som beviljas kostnader för löner ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Vi kontrollerar att alla godkända projekt med lönekostnader är registrerade arbetsgivare genom rutinkontroller hos Skatteverket vid ett antal tillfällen under året.

Om något blir fel eller om vi får in nya uppgifter

Om vi efter att vi har fattat ett beslut om får information där det ser ut som om att en organisation av någon anledning inte uppfyller förordningens krav kan vi inleda en särskild granskning. Sådan information kan komma som tips från allmänheten eller i form av nyhetsrapportering. Vi kontaktar då organisationen och frågar hur de ställer sig till den information som vi har fått in. Vi begär då att få in de underlag som vi behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

Myndigheten kan fatta beslut om att:

  • inte vidta någon åtgärd (uppgifterna visade sig inte stämma eller var kanske inte så allvarliga som vi först trodde)
  • villkora bidraget eller stoppa utbetalningar
  • kräva tillbaka hela eller delar av det beviljade bidraget.
  • När vi kräver tillbaka ett redan beviljat bidrag är det vi som måste visa att organisationen har gjort fel. En sådan granskning kan ta upp till 3 månader att genomföra.

Kan pengarna begäras tillbaka?

Ja, om mottagaren av bidraget lämnat felaktiga eller oriktiga uppgifter, om bidraget använts till andra ändamål eller om andra villkor i beslutet inte följts. Om en organisation har fuskat eller lämnat felaktiga uppgifter medvetet kommer Jämställdhetsmyndigheten att göra en polisanmälan.

Senast uppdaterad: 5:09 - 14 jan, 2019