Lagar och regler

""

Det finns ett flertal olika lagar som kan bli aktuella när det handlar om sexuella trakasserier. Här beskrivs fyra av de viktigaste lagarna; diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, skollagen och brottsbalken. Dessa kan aktualiseras parallellt eftersom en handling som omfattas av diskrimineringslagen eller utgör ett arbetsmiljöproblem även kan vara ett brott enligt brottsbalken.

""
Foto: Jari Juntunen/Mostphotos

Diskrimineringslagen

Sexuella trakasserier som juridiskt begrepp finns i diskrimineringslagen. Lagen innehåller sex olika former av diskriminering:

  • Direkt diskriminering
  • Indirekt diskriminering
  • Bristande tillgänglighet
  • Trakasserier
  • Sexuella trakasserier
  • Instruktioner att diskriminera

Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier samt instruktioner att diskriminera utgår från diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier på grund av kön kan till exempel vara könsbaserade förolämpningar och stötande kommentarer om utseende eller klädsel.

Här gäller förbudet

Förbudet mot sexuella trakasserier gäller inom alla områden där diskrimineringslagen gäller, det vill säga inom arbetslivet (både för den som är anställd, den som gör praktik, den som söker eller gör en förfrågan om arbete ) samt inom utbildningsområdet (exempelvis universitet, högskola, gymnasieskola, grundskola och förskola). Diskrimineringslagen gäller även inom en rad andra samhällsområden, bland annat vid erbjudandet av varor och tjänster, bostadsförmedling, sjukvård och socialtjänst och vid värnplikt och civilplikt.

Krav på förebyggande insatser

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska dessutom ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens (DO) webbplats.

Arbetsmiljölagstiftningen

Förekomsten av trakasserier på en arbetsplats kan även falla in under de allmänna bestämmelserna om arbetsmiljöns beskaffenhet i arbetsmiljölagen. Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att se till att arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende och att det finns en god arbetsmiljö. Det innefattar också en skyldighet att förhindra sexuella trakasserier.

Arbetsmiljöverket har med stöd av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen tagit fram föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete (se särskilt föreskrifterna AFS 2001:1 och AFS 2015:4).

Enligt Arbetsmiljöverkets vägledning till ovanstående föreskrifter har arbetsgivaren en skyldighet att förebygga kränkande särbehandling. Att kränka betyder i detta sammanhang att genom ord eller handling förnedra någon eller några.

Särbehandling innebär att bli behandlad annorlunda än andra på ett obegripligt och orättvist sätt och att riskera att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap. Enligt föreskrifterna har arbetsgivare ansvar att planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivare ska vidare ha rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om otillfredsställande arbetsförhållanden och snabbt ge arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling hjälp eller stöd. Sexuella trakasserier beskrivs i vägledningen till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som ett exempel på kränkande särbehandling.

Skollagen

Begreppet sexuella trakasserier förekommer även i skollagens 6 kap. 10 §. Bestämmelser beskriver skyldigheter för skolpersonal och huvudmän:

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

Brottsbalken

Sexuella trakasserier finns inte som begrepp i brottsbalken. Däremot kan olika handlingar som i vardagligt tal benämns som sexuella trakasserier falla in under olika bestämmelser i brottsbalken.

Förtal, grovt förtal eller förolämpning (Brottsbalken 5 kap. 1-3 §§)

En förolämpning kan vara ett kränkande glåpord, som till exempel att kalla någon för ”hora”. Förtal betyder att påstå något om någon i syfte att utsätta personen för andras förakt, till exempel ett elakt rykte. Det kan också vara att sprida en kränkande bild. En uppgift, bild eller film som får stor spridning kan bedömas som grovt förtal.

Så kallad ”hämndporr”, en sexuell handling som filmats med samtycke men som utan samtycke publiceras på en pornografisk sajt eller skickas till ett stort antal obehöriga personer, kan också vara grovt förtal.

Sedan 2018 kan en sådan handling även bedömas som olaga integritetsintrång (se särskilt brottsbalken 4 kap. 6c § ).

Huvudregeln vid ärekränkningsbrott är att den som utsatts för brottet själv ska driva processen, därför utreds förolämpning och förtal bara i undantagsfall av polisen. Ett sådant undantag kan vara grovt förtal eller förolämpning mot någon i dennes myndighetsutövning.

Kränkande fotografering (Brottsbalken 4 kap. 6a §)

Att utan lov fotografera någon i hemlighet i till exempel en bostad, på en toalett eller i ett omklädningsrum.

Ofredande (Brottsbalken 4 kap. 7 §)

Att fysisk antasta någon eller utsätta någon för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Ett exempel på en fysisk gärning som utgör ofredande är en ovälkommen smekning i ryggslutet. Det kan också vara att upprepat och systematiskt förolämpa någon, att utsätta någon för kränkande eller nedvärderande ord i tal eller skrift, eller att skicka ett mycket stort antal sms till någon under en viss tid.

Sexuellt ofredande (Brottsbalken 6 kap. 10 §)

Till skillnad från förolämpning och ofredande har ett sexuellt ofredande en mer tydlig sexuell prägel i syfte att kränka den sexuella integriteten hos den utsatta. Exempel kan vara sexuellt kränkande ord eller gester, eller att skicka en bild på sitt könsorgan till någon som inte bett om det (så kallad dick-pic). Beröring av bröst och könsorgan utanpå kläderna utgör typiskt sett ett sexuellt ofredande. Om det istället rör sig om direkt beröring av könsorgan eller penetration med kroppsdel eller föremål är det brotten sexuellt övergrepp eller våldtäkt som är aktuella.

Våldtäkt och sexuellt övergrepp (Brottsbalken 6 kap. 1-2a §)

2018 instiftades en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Förändringen i brottsbalkens våldtäktsparagraf kallas i vardagligt tal för ”samtyckeslagen”. Ändringen innebär att utgångspunkten för om en handling ska bedömas som våldtäkt är om deltagandet varit frivilligt eller inte. Det infördes också två nya brott; oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp kan bli aktuellt när det inte går att bevisa att gärningspersonen förstått att deltagandet inte varit frivilligt trots att det funnits tecken på det.

Anmäl brott till polisen

Brott anmäls till polisen. Åklagare beslutar om det ska väckas åtal och en eventuell rättegång hålls i domstolen. Brottsoffermyndigheten samlar information för den som utsatts för brott.

Alla anmälningar leder inte till rättegång eller fällande dom. Det kan finnas flera anledningar till att en anmälan läggs ned och som inte har att göra med om de rättsvårdande instanserna tror på den utsatta eller inte. När ord står mot ord i brottmål krävs alltid någon form av stödbevisning, även om den som blivit utsatt lämnar en trovärdig berättelse.

En nedlagd anmälan behöver inte betyda att en viss handling inte är brottslig eller anses ”okej”. En polisanmälan är alltid en markering. Det ger också möjlighet att ta fram statistik för olika brottstyper.

* Se prop. 1997/98:55 s. 108

Projektbidrag för jämställdhetsprojekt 2019

ActionAid International Sweden

Projektnamn: Attitydförändringar för att stoppa kvinnlig könsstympning
Beviljat belopp:
900 000 kronor
Hemsida: www.actionaid.se

ActionAid International Sweden får bidrag för att arbeta med ett projekt vars syfte är att minska förekomsten av kvinnlig könsstympning.

Projektet kommer använda sig av beprövade metoder som använts i andra länder med goda resultat och som i hög utsträckning fokuserar på långsiktiga attitydförändringar. Med hjälp av experter ifrån andra länder kommer metoden att anpassas till den svenska kontexten och därigenom formulera aktiviteter.

Parallellt kommer en kartläggning att genomföras för att nå en målgrupp bestående av unga kvinnor och män samt personer i deras omgivning.

Målsättningen med projektet är att skapa ett samhälle fritt ifrån kvinnlig könsstympning genom hållbara attitydförändringar mot skadliga traditioner. Projektets aktiviteter och resultat kommer kontinuerligt att dokumenteras tillsammans med målgruppen och spridas via bland annat sociala medier.

Ansökan beviljas inom bidragets särskilda inriktning förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck inklusive könsstympning med målgruppen unga.

Boost by FC Rosengård

Projektnamn: Nya perspektiv – Nya vägar
Beviljat belopp:
600 000 kronor
Hemsida: www.boostbyfcr.se

Boost by FC Rosengård får bidrag för att under arbeta med ett projekt vars syfte är att tillsammans med målgruppen unga arbetslösa medvetandegöra och överbrygga de stereotypa föreställningar som påverkar deras val av utbildning, yrke och ansvarsfördelningen av det obetalda hushållsarbetet.

Genom bland annat workshops syftar projektet till att tillsammans med målgruppen överbrygga framförallt de könsnormer som försvårar val av utbildning och yrke vilket också på sikt antas främja den ekonomiska jämställdheten.

Projektets övergripande syfte är att uppnå ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män vilket ska genomföras av målsättningarna om ökad insikt för målgruppen om hur val av utbildning och yrke kopplat till könsnormer påverkar deras inkomst på både kort- och lång sikt, hur fördelningen av det obetalda hushållsarbetet påverkar livsinkomst och ekonomisk självständighet och ge ökade förutsättningar för yrkesverksamma som möter målgruppen att diskutera normer kopplade till arbetsmarknaden.

En referensgrupp bestående av unga vuxna kommer inledningsvis och kontinuerligt under projektets gång medverka i framtagningen av workshops och utvecklingsmaterial. Även yrkesverksamma som möter målgruppen kommer att delta och bidra med erfarenheter. Detta kommer avslutningsvis resultera i ett metodmaterial i form av en handbok som ska spridas inom organisationen och till andra organisationer.

DHR

Projektnamn: Att vara kvinna med funktionsnedsättning är att inte finnas
Beviljat belopp:
1 450 000 kronor
Hemsida: www.dhr.se

DHR får bidrag för att under perioden arbeta med ett projekt vars syfte är att med filmer belysa att kvinnor med funktionsnedsättning på olika vis osynliggörs i arbetslivet och i samhället generellt.

Projektets primära målgrupp är arbetsgivarorganisationer, fackförbund och utbildningsanordnare.

Projektets mål är att både synliggöra kvinnor med funktionsnedsättning för målgruppen och ge insikter, kunskap och information. Samt ge kvinnor en tydlig röst. Projektets aktiviteter innefattar att ta fram starka och något provokativa filmer som kombineras med fakta och personliga berättelser om kvinnor med funktionsnedsättning. Ambitionen är att via film synliggöra person och kön istället för en homogen grupp kallad ”personer med funktions­nedsättning”. Att detta blir ett första steg i ett fortsatt arbete med att skapa opinion kring jämställdhet, kvinnor och funktionsnedsättning. För att lyckas med det kommer en fokusgrupp skapas bestående av kvinnor med olika funktionsnedsättningar.

Ansökan beviljas inom bidragets särskilda inriktning främja ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning.

Hela Människan i Malmö, Noomi

Projektnamn: ThaiWISE
Beviljat belopp:
600 000 kronor
Hemsida: www.noomimalmo.se

Hela Människan i Malmö, Noomi får bidrag för att under perioden arbeta med ett projekt i Malmö vars syfte är att stärka egenmakten hos kvinnor i thaimassageindustrin för att självständigt kunna förändra sin livssituation.

Projektet bygger på en förstudie gjord av en oberoende forskare med språk- och kulturkompetens som kan bygga relationer med målgruppen thailändska kvinnor som har laglig rätt att arbeta i Sverige, men som fallit offer för människohandel för sexuella ändamål och tvångsarbete.

Projektet omfattar ett systematiskt stöd med insatser på strategisk nivå som bland annat innehåller effektiv svenskundervisning, kunskap för att orientera sig i samhället, information om svensk arbetsrätt, rättigheter och skyldigheter och tillgång till alternativa anställningar.

Målgruppen har en central roll i projektets aktiviteter och står bland annat för spridningen av information och kunskap till fler kvinnor och thaimassagesalonger, ingår i referensgrupper och uppsökande arbete på thaimassagesalonger.

Kunskapen som utvecklas i projektet kan spridas inom andra områden till hela landet och projektet genomförs i samarbete med lokala myndigheter och andra relevanta aktörer.

Juventas ungdomsjour

Projektnamn: Hedersförebyggande jämställdhetsarbete med killar som målgrupp
Beviljat belopp:
600 000 kronor
Hemsida: www.juventasungdomsjour.se

Juventas ungdomsjour får bidrag för att under perioden arbeta med ett projekt vars syfte är att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck utifrån intersektionella perspektiv på hedersproblematik men med fokus på machokultur och killar som målgrupp, som både riskerar att utsättas och utöva hedersvåld. Det är av betydande vikt att arbeta med unga killar som målgrupp för att verka förebyggande för att synliggöra att en och samma person kan både vara offer för våld och förtryck samt utöva våld och förtryck mot någon annan.

Projektet kommer att bedrivas inom fritids- och föreningsverksamhet inom Södertäljes kommun med syfte att utbilda dess personal för att ge konkreta och handfasta verktyg och förhållningssätt i form av utbildning och material. Under projektets genomförandefas kommer en utbildningssatsning för ledare som arbetar med unga tas fram där de få handfasta verktyg i hur en kan bemöta, agera och handla vid en misstänkt hedersrelaterad situation där subjektet är förövare och/eller offer.

Ansökan beviljas inom bidragets särskilda inriktning förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck inklusive könsstympning med målgruppen unga.

RFSU Malmö

Projektnamn: Spektrum: Sex
Beviljat belopp:
600 000 kronor
Hemsida: www.rfsu.se/malmo

RFSU Malmö får bidrag för att under arbeta med ett projekt vars syfte är att främja jämställd sexuell hälsa och rättigheter samt förebygga sexuellt våld för personer med autismspektrumtillstånd.

Målgruppen är män, kvinnor, transpersoner och ickebinära som lever med autismspektrumtillstånd samt yrkesverksamma som möter gruppen. Målgruppen kommer involveras i utformandet av tematiska cafékvällar, samt utbilda yrkesverksamma inom tre LSS-verksamheter kopplat till bland annat samtycke och jämställdhet, samt rättigheter.

Projektet genomförs med bakgrund i internationell forskning som visar att personer med autismspektrumtillståndet generellt har mindre tillgång till sexualundervisning än majoritetsbefolkningen och erfarenhet visar att bland annat fördomar tenderar att hämma personers möjlighet att uttrycka sexualitet.

Projektets målsättning är att den sexuella och reproduktiva hälsan för personer med autismspektrumtillstånd skall vara jämställd och fri från våld.

Ansökan beviljas inom bidragets särskilda inriktning främja ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning.

RFSU Uppsala

Projektnamn: Vara, välja och njuta – ett projekt om kommunikation, gränser och könsroller
Beviljat belopp:
800 000 kronor
Hemsida: www.rfsu.se/uppsala

RFSU Uppsala får bidrag för att under perioden arbeta med ett projekt vars syfte är förebygga sexuellt våld i ungas nära relationer, med det övergripande målet att skapa en mer jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

Projektet ska genomföras med elevgrupper på 30 högstadie- och gymnasieskolor i socioekonomiskt utsatta områden i Uppsala län.

Genom workshops och fördjupande samtal om bland annat könsnormer och våld i nära relationer ska ungas kunskap och medvetenhet öka, en ny metod utvecklas, utvärderas och spridas till riksorganisationer, skolor och andra relevanta aktörer.

Arbetsgruppsträffar, referensgruppsträffar, projektledning och utbildning av informatörer är exempel på insatser som ingår i projektet.

Projektets aktiviteter baseras på forskning kring våld i unga näras relationer och kommer att genomföras i samarbete med organisationen MÄN i Uppsala, Sensus Uppsala och skolor i Uppsala län.

SOS Barnbyar Sverige

Projektnamn: Mödrar som kommer på anknytning
Beviljat belopp:
1 100 000 kronor
Hemsida: www.sos-barnbyar.se

SOS Barnbyar får bidrag för att under arbeta med ett projekt vars syfte är att genomföra en kartläggning för att identifiera behov hos mammor som anlänt till Sverige på anknytning till sitt barn som tidigare kommit som ensamkommande.

Kartläggningen genomförs för att rikta insatser till kvinnorna och ska sedan ligga till grund för ett familjestärkande program som komplement till befintlig kommunal verksamhet.

Projektet genomförs i syfte att fördjupa kunskapen om mammornas behov och därigenom kunna rikta insatser för att underlätta etableringen i samhället samt avlasta det ansvar som i nuläget vilar på barnen. Efter den inledande kartläggning så ämnar projektet att genomföra både individuella och gruppbaserade workshops där skräddarsydda insatser tas fram baserat på identifierade behov.

Efter projektets avslut ska organisationen sprida aktiviteterna inom den nationella verksamheten.

Stiftelsen Fryshuset

Projektnamn: Elektra: ett liv fritt från våld och förtryck i hederns namn
Beviljat belopp:
950 000 kronor
Hemsida: www.fryshuset.se

Fryshuset får bidrag för att under perioden 1 augusti 2019 arbeta med ett projekt vars syfte är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck med särskilt fokus på unga personer med HBTQIA +-identitet och unga personer i parallella samhällsstrukturer.

Projektets aktiviteter avser att föra över kunskap om Elektra-verksamhet till Fryshusplatser som inte har det idag och kunskapsspridning av utbildnings­materialet Elektra hjältar och hjältinnor.  Projektet utgår ifrån erfarenheter om att attitydförändringar först kan påbörjas när individen är medveten om sina rättigheter, vilket då underlättar möjligheten att våga ifrågasätta, reflektera och diskutera värderingar.

För att nå ut till hela målgruppen behövs metoden både på gräsrots- och samhällsnivå bland yrkesverksamma. Därför finns ett behov av att bredda kompetensen nationellt för att på sikt kunna starta upp fler verksamheter som arbetar med frågan samt ett behov att aktivt identifiera och arbeta specifikt med extra utsatta grupper. Det pågående arbetet i verksamheten är nära anknutet till målgruppen, då deltagarna görs delaktiga genom att få vara med att påverka utformning och aktiviteter.

Ansökan beviljas inom bidragets särskilda inriktning förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck inklusive könsstympning med målgruppen unga.

Sverok

Projektnamn: LEIA – nätverk för spelande tjejer
Beviljat belopp:
800 000 kronor
Hemsida: www.sverok.se

Sverok får bidrag för att under perioden arbeta med ett projekt vars syfte är att öka tjejers inflytande i spelhobbyn och stärka dem i rollen som ledare och arrangörer.

Projektet syftar också till att öka kompetensen om jämställdhet och integrera jämställdhetsperspektiv i spelhobbyn och närliggande verksamheter. Projektet kommer att bedrivas inom spelkulturen i Sverige och den primära målgrupper är tjejer, 13–25 år med spelintresse.

Projektets övergripande mål är att vidareutveckla och implementera ett mentorskapsprogram med fokus på digitala lösningar som bland annat ska ge tillgång till mentorskap i hela landet och som kan nå ut till resurssvaga personer och personer med psykisk ohälsa.

Ett program som stimulerar lokalt engagemang och ger styrka i ett nationellt nätverk. Ett program som ligger i tiden och lätt går att anpassa inför framtidens utmaningar. En spelhobby med ett integrerat jämställdhetsperspektiv, där alla har lika möjligheter och skyldigheter oavsett kön. En spelhobby där tjejer har en stark ställning och har samma möjlighet till utveckling, ledarskap och inflytande över sin fritid som killar.

Målgruppen kommer att vara tätt involverade i arbetet med mentorskapsprogrammet genom en arbetsgrupp, som planerar och genomför projektets aktiviteter, utbildningar, kurser och filmer.

TRIS, Tjejers rätt i samhället

Projektnamn: Bo själv-akademin
Beviljat belopp:
1 100 000
Hemsida: www.tris.se

Tris, Tjejers rätt i samhället får bidrag för att under perioden arbeta med ett projekt vars syfte är att utveckla en metod som ger verktyg för att kunna leva ett självständigt liv fritt från våld och förtryck. Målgruppen är vuxna heders­våldsutsatta individer som lever med skyddad identitet och som har brutit med sin familj/släkt.

Projektets målsättning är att målgruppen ska utveckla färdigheter som möjliggör makten att forma sitt eget liv. Dessa färdigheter kan vara:

  • Praktiska färdigheter (ex. brandskydd, fysisk miljö och försäkringar).
  • Sociala färdigheter (ex. nätverk/kontakter, grannar)
  • Ekonomiska färdigheter (ex. budgetplanering, räkningar och besparingar).
  • Arbetsrelaterade färdigheter (ex. att söka arbete, rättigheter/skyldigheter).

Projektets aktiviteter innefattar att skapa referensgrupper med målgruppen och yrkesverksamma såsom personal på skyddade boenden, daglig verksamhet och personal på arbetsförmedlingen. Skapa ett nätverk för samhällsaktörer och ta fram en intervjumall och enkätformulär som ska ligga till grund för metoden.

Ansökan beviljas inom bidragets särskilda inriktning främja ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning och förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck inklusive könsstympning med målgruppen unga.

Örebro läns idrottsförbund

Projektnamn: Idrotten som arena för schyssta samtal: ett projekt om jämställdhet, maskulinitet och våldsprevention
Beviljat belopp: 500 000 kronor
Hemsida: www.olif.se

Örebro läns idrottsförbund får bidrag för att under arbeta med ett projekt vars syfte är att öka jämställdheten inom idrotten genom möjliggörandet av samtal och diskussioner kopplade till stereotypa och destruktiva manlighetsideal inom idrotten.

Med projektet förväntas medvetenheten öka och därigenom reducera de miljöer som riskerar att reproducera mäns våld mot kvinnor. Med hjälp av bland annat kortfilmer ämnar projektet skapa diskussionsunderlag för projektets målgrupp som primärt är män och pojkar.

Projektets huvudsakliga aktivitet är samtal och diskussioner där deltagarna är i centrum men dit även experter kan bjudas in. Dessutom kommer projektet även att arbeta med enskilda föreningars styrelser och organisationsledare för att utveckla styrdokument i enlighet med projektets målsättning.

Projektet kommer att kontinuerligt dokumenteras och utvärderas för att i slutändan resultera i ett färdigt metodmaterial för vidare användning.

För dig som är utbildningsanordnare

Barn och unga utsätts precis som vuxna för sexuella trakasserier. Det är vanligast att pojkar utsätter flickor, även om både flickor och pojkar blir utsatta och utsätter andra.

Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna kommentarer, blickar, meddelanden, bli tafsad på eller bli utsatt för ryktesspridning. Att säga och få höra kränkande ord som har koppling till kön och sexuell läggning är många gånger normaliserat och allmänt accepterat i skolmiljö, vilket innebär att många unga inte definierar det de blivit utsatta för som trakasserier.

Lagar och skolans ansvar

Precis som när vuxna utsätts för sexuella trakasserier kan det vara brottsligt och handlingarna kan falla in under olika bestämmelser i brottsbalken. ​Skolan, som är en arena där barn och unga ofta utsätts för kränkningar, har ett ansvar för att motverka sexuella trakasserier.

Vem är utbildningsanordnare?

Den som ansvarar för utbildningsverksamheten, den så kallade utbildningsanordnaren, är vanligtvis den kommun eller styrelse som ansvarar för utbildningen. Till utbildningsområdet räknas förskolor, skolor, universitet och högskolor samt många andra typer av utbildningar, såväl kommunala som privata.

Det ansvaret regleras både i skollagen och läroplanen, samt i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. ​

När gäller utbildningsanordnarens skyldighet att agera?

I enlighet med diskrimineringslagen ska skolan bedriva ett aktivt främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering, inklusive sexuella trakasserier. Skolan ska också ha riktlinjer och rutiner som klargör hur skolan ska agera om någon känner sig trakasserad och som tydliggör vem eleverna kan vända sig till. Läs mer om detta i Diskrimineringsombudsmannens (DO) informationsblad (öppnas i nytt fönster) och på DO:s webbplats ​(öppnas i nytt fönster).

Skolan har en utrednings- och åtgärdsskyldighet för alla former av trakasserier som uppstår i samband med skolan och det spelar ingen roll om trakasserierna utförs av elever, personal eller en förälder. Dessutom gäller skyldigheten även om kränkningen sker på fritiden eller via nätet om det har negativ påverkan på elevens skolsituation. Detta gäller alltså även trakasserier och sexuella trakasserier som sker i samband med verksamheten, till exempel på vägen till skolan eller i sociala medier. Utredning och åtgärder ska ske även om det pågår en brottsutredning.

Vad gör jag om någon utsätts?

Om du som utbildningsanordnare får kännedom om att trakasserier eller sexuella trakasserier kan ha ägt rum i till exempel förskolan, skolan eller högskolan ska anordnaren först utreda vad som har hänt. Om det visar sig att någon har blivit trakasserad måste du också genomföra åtgärder som syftar till att trakasserierna ska upphöra.

  1. Anmäl till rektor eller huvudman.
  2. Undersök och red ut vad som hänt.
  3. Åtgärda och sätt stopp för trakasserierna.
  4. Följ upp skolans åtgärder.
  5. Dokumentera hela utredningen och genomförda åtgärder.

Läs mer om att utreda och åtgärda sexuella trakasserier på DO:s webbplats

Fortsätt läsa “För dig som är utbildningsanordnare”

Barnäktenskap och tvångsäktenskap

Barnäktenskap och tvångsäktenskap är vanligt förekommande inom området hedersrelaterat våld och förtryck. Barnäktenskap och tvångsäktenskap är brott mot de mänskliga rättigheterna och svensk lagstiftning. De kan ske genom olika former av tvång eller att en person till exempel genom påtryckningar förmås att gifta sig mot sin vilja.

 Barnäktenskap och tvångsäktenskap är brott mot de mänskliga rättigheterna och svensk lagstiftning.

Konflikter om giftermål och val av äktenskapspartner är ofta orsaken till att unga personer utsätts för hedersrelaterat våld. En svensk studie har visat att en vanlig orsak till att framför allt flickor och unga kvinnor hade omhändertagits på grund av hedersrelaterat våld, var att de inte själva fick välja partner och att de kände sig hotade om de inte följde familjens krav.

Homo- och bisexuella personer samt transpersoner löper också hög risk för att giftas bort mot sin vilja, eftersom det ses som ett sätt att kontrollera och förhindra att de lever ut sin sexualitet eller könsidentitet. Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning är också en särskilt sårbar grupp när det gäller utsatthet för barn- och tvångsäktenskap.

Barnäktenskap ger men för livet

Barnäktenskap är skadligt för flickors liv, hälsa och utveckling. Ett av FN:s utvecklingsmål är att barnäktenskap ska stoppas. Riskerna med barnäktenskap är flera, exempelvis att barn, oftast flickor, förnekas sin barndom, deras utbildning avbryts, deras hälsa riskeras och risken för våld och övergrepp ökar. Barn som är på flykt riskerar att utsättas för till exempel barnäktenskap, människohandel, tvångsäktenskap, våldtäkter och övergrepp.

700

miljoner kvinnor

Enligt UNICEF har mer än 700 miljoner kvinnor som lever världen över idag ingått äktenskap som barn. Mer än var tredje, omkring 250 miljoner, var yngre än 15 år när de ingick äktenskapet.

Internationella åtaganden

I FN:s utvecklingsmål, Agenda 2030, framgår av mål 5.3 att barnäktenskap är att betrakta som en skadlig sedvänja som ska avskaffas. I FN:s konvention om barnets rättigheter framgår att staterna ska vidta alla åtgärder för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) har uttalat att barnäktenskap ska ses som en form av sådan traditionell sedvänja som är skadlig för barns hälsa och som ska avskaffas.

FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor är tydlig med att barns trolovning och giftermål inte ska ha någon rättslig verkan. FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén) har i allmänna rekommendationer tydliggjort att minimiålder för äktenskap ska vara 18 år. Kommittén har även konstaterat att barnäktenskap ska ses som en form av skadlig sedvänja.

Barnäktenskap anses också av barnrättskommittén och CEDAW-kommittén vara en form av tvångsäktenskap eftersom en eller båda parter inte har uttryckt sitt fulla, fria och informerade samtycke.

Svensk lagstiftning

Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning mot äktenskapstvång i kraft i Sverige, vilket innebär att det är straffbart både att tvinga någon att gifta sig och att pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande.

Från och med januari 2019 gäller ytterligare skärpt lagstiftning som innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap. Förbudet gäller oavsett vilken anknytning till Sverige personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Kollektiv kontroll

Hedersrelaterat våld och förtryck är kollektivt utövat eller sanktionerat och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är centralt. Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, oskuldsnorm, giftermål och skilsmässa. I sin yttersta form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.

Våldet och förtrycket drabbar dock inte endast flickor och kvinnor utan även pojkar och män, och både män och kvinnor kan vara förövare. Ibland är en och samma person både utsatt och förövare, inte minst när det gäller pojkar och unga män. Det kan finnas ett stort antal förövare, som familjemedlemmar, släktingar eller andra med samma bakgrund. Våldet är i vissa fall socialt accepterat och sanktionerat inom kollektivet. Det grövsta våldet är i regel välplanerat och både kvinnor och män kan utsättas. Hbtq-personer kan bli utsatta på grund av att deras sexuella läggning inte accepteras.

Olika straff beroende på syfte

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas med olika syften. Dels utövas det för att få personer att följa familjens normer och värderingar. Utsattheten kan då bestå av att genom till exempel hot och påtryckningar kontrolleras och tvingas leva med stora begränsningar. Dels kan våldet och förtrycket ske som straff mot dem som brutit mot familjens normer och värderingar, med syfte att familjen ska återvinna den förlorade hedern.

Olika former av bestraffningar kan förekomma, till exempel känslomässig och social utfrysning, kränkningar, övergrepp, våld och mord. Straffet kan utövas mot egna familjemedlemmar men även mot andra, som exempelvis en man som haft en relation med en kvinnlig släkting som inte accepterats av familjen.

Ytterligare exempel på hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer är barnäktenskap och tvångsäktenskap, samt könsstympning av flickor och kvinnor.

Hedersrelaterat våld och förtryck är inte sällan brott mot de mänskliga rättigheterna och svensk lag.

Jämställdhetsmyndighetens arbete

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att

  • främja  utvecklingen av förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck
  • synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck med inriktning på nationell kunskapsutveckling och strategiska övergripande frågor.

Att arbeta mot hedersrelaterat våld ingår även i flera andra av myndighetens  uppdrag, bland annat uppdragen som berör utbildning.

Våldsförebyggande arbete med unga män och pojkar i hederskontext

Jämställdhetsmyndigheten ska sammanställa, sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med unga män och pojkar i hederskontext. Som ett led i metodutvecklingsarbetet har bland annat ett internationellt expertmöte genomförts.

Läs mer om våra uppdrag.

Prostitution och människohandel

Att förebygga och bekämpa människohandel, inklusive efterfrågan på köp av sexuella tjänster, är en prioriterad fråga för regeringen. I Sveriges är dessa frågor en viktig del av jämställdhetspolitiken och målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Arbetet styrs av internationella konventioner och åtaganden.

I Sverige är arbetet även en del av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017-2026). Det styrs även av regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel.

Du är viktig i arbetet mot människohandel

Personer som utnyttjas söker sällan stöd och skydd från samhället. Vi behöver därför vara många som ser tecken på både efterfrågan och utsatthet.

Här finns mer information samlat till dig som är yrkesverksam mot prostitution och människohandel.

Ny rapport om prostitution och människohandel

Jämställdhetsmyndighetens nya rapport visar att allt fler unga riskerar att möta förövare på nätet

Förebygga efterfrågan och erbjuda stöd och skydd

Arbetet med dessa frågor handlar dels om ökad upptäckt och att erbjuda skydd och stöd till utsatta. Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel för alla ändamål förekommer därför att det finns en efterfrågan.

Så länge det finns en efterfrågan på sexuella tjänster och billig arbetskraft så kommer handeln med människor att fortsätta. Arbetet med dessa frågor behöver därför även innefatta ett förebyggande arbete med fokus på att minska efterfrågan. Arbetet är en del av Jämställdhetsmyndighetens våldsförebyggande arbete.

Människohandel för alla ändamål

Människohandel innebär att gärningspersoner, genom falska löften eller direkta hot, rekryterar och förflyttar människor för att utnyttja dem. För barn krävs inget vilseledande eller hot för att det ska vara människohandel. Ofta sker människohandel över landsgränser, men det kan även ske inom Sverige.

Handeln med människor är en av de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet. Den innebär ett cyniskt utnyttjande av människor och utgör en allvarlig kränkning mot de mänskliga rättigheterna. Enligt FN utgör människohandel för olika ändamål världens tredje största brottsliga verksamhet globalt, näst efter narkotika- och vapenhandel.

En allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter

Människohandel kränker den drabbades rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp. Miljontals människor i världen utsätts för människohandel varje år och omkring en tredjedel av dessa är barn. 7 av 10 utsatta är flickor eller kvinnor. Majoriteten av dessa utnyttjas sexuellt.

Förutom prostitution och andra former av sexuellt utnyttjande utsätts många av människohandelns offer för tvångsarbete, krigstjänst, tiggeri, brottslig verksamhet, handel med organ eller andra former av utnyttjanden.

Prostitution

Prostitution är när en person köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor.

Att köpa sexuella tjänster är förbjudet i Sverige sedan 1999 då den så kallade ”sexköpslagen” infördes. Sverige vad då först i världen med att kriminalisera köp av sexuella tjänster. Att sälja sex är däremot inte olagligt.

Sexuell exploatering av barn

Ett barn kan aldrig samtycka till prostitution. För barn under 18 år ses det alltid som ett sexuellt övergrepp.

Om någon form av ersättning har getts vid övergreppet talar man om ”sexuell exploatering”. Det kan handla om våldtäkt mot barn eller att utnyttja barn genom köp av sexuell handling. Det kan även vara sexuella övergrepp som sänds eller sprids digitalt.

Sexuell exploatering kan ske både online och offline. De barn som utsätts kan befinna sig både i Sverige eller utomlands. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att skyddas mot alla former av våld, sexuella övergrepp och människohandel.  Sexuell exploatering är därför ett allvarligt brott mot barns rättigheter.

Lär dig hur du hjälper barn undvika grooming på nätet

Kontaktpersoner Jämställdhetsmyndigheten

Frida Johansson
Enhetschef, prostitution och människohandel
Telefon: 031 392 90 29 alt. 070 784 74 75
E-post: frida.johansson@jamy.se

Mats Paulsson
Senior utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 031 392 90 31 alt. 073 056 87 79
E-post: mats.paulsson@jamy.se

Catrin Sandman
Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 072 084 75 59
E-post: catrin.sandman@jamy.se

Yvonne Karlsson
Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 070 784 74 86
E-post: yvonne.karlsson@jamy.se

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

För att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet lanserade regeringen 2016 en nationell strategi och ett riktat åtgärdsprogram. Strategin är tioårig och började gälla den 1 januari 2017.

""
Foto: Colourbox

Strategins fyra målsättningar:

  • Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld.
  • Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
  • Effektivare brottsbekämpning.
  • Förbättrad kunskap och metodutveckling.

I strategin lyfts särskilt två faktorer fram – vikten av förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld.

Men där betonas också frågor om starkare skydd för våldsutsatta kvinnor och barn, effektivare brottsbekämpning och förbättrade kunskaper, arbetssätt och metodutveckling. Den nationella strategin innehåller också insatser mot våld i samkönade relationer, arbete mot hedersrelaterat våld, prostitution och människohandel för sexuella ändamål och åtgärder för att motarbeta destruktiv maskulinitet.

För att nå resultat i arbetet krävs effektivare samordning mellan samhällets olika delar. Jämställdhetsmyndigheten ska arbeta för att göra strategin känd, öka samordningen och bidra med kunskap, metoder och stöd i genomförandet.

Jämställdhetsintegrering

För att få genomslag för arbetet och för att kunna nå de jämställdhetspolitiska målen ska verksamheten systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser olika förslag och beslut får för kvinnor respektive män. Den kunskap som detta medför ska i nästa skede ligga till grund för utformningen av verksamhetens planering, genomförande, uppföljning och utveckling på alla nivåer inom all offentlig verksamhet.

""
Foto: Amanda Falkman

En övergripande strategi

Jämställdhetsintegrering är alltså inte en metod i sig utan en övergripande strategi som syftar till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I arbetet med jämställdhetsintegrering av olika verksamheter kan en mängd metoder användas. Mer om dessa hittar du på jämställ.nu.

Samma strategi används i många länder och antogs av FN redan 1995. Redan tidigare var jämställdhet en rättighet erkänd i svensk lag, men i och med beslutet om jämställdhetsintegrering kom den att bli en del i det ordinarie  arbetet inom samtliga politiska områden. Jämställdhet lyftes upp som ett övergripande perspektiv och varje minister fick ansvar för att arbeta för jämställdhet inom sina respektive områden.

För att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, lärosäten och andra myndigheter, har regeringen under de senaste åren delat ut olika uppdrag. Uppdragen har bidragit till att samla erfarenheter och utveckla kunskap och metoder för det pågående arbetet med jämställdhet.