Fakta och statistik

Jämställdhetsmyndigheten följer och analyserar utvecklingen inom hela jämställdhetsområdet. Ett av de sex delmålen i den svenska jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer brukar pekas ut som det tydligaste uttrycket för bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Här finns dock ett stort mörkertal. Den officiella statistiken fångar många gånger inte upp alla våldets uttrycksformer, som psykiskt våld, digitalt våld, materiellt våld eller ekonomiskt våld.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar tillsammans med flera andra myndigheter för att på sikt få en bättre bild av hur många som är utsatta för våld, hur många som utövar våld och hur ofta våldet förekommer. Arbetet sker inom ramen för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, där förbättrad upptäckt av våld är en central målsättning.

Även om inte alla fall fångas upp i den officiella statistiken framträder ett tydligt samhällsproblem. Bakom varje enskilt fall som tillsammans bildar siffrorna i statistiken finns människor som drabbats av lidande. Ofta har inte bara den som blivit direkt utsatt för våldet påverkats utan även barn och andra människor runt omkring.

Här följer ett urval av publicerade fakta och officiell statistik kring vissa uttryck av våldsbrott, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den här sammanställningen fokuserar på vuxna och personer från 16 år och uppåt.

Se Jämställdhetsmyndighetens webbsidor för mer information om exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor och kvinnor samt prostitution och människohandel. Där finns också mer information om arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Utsatthet för våld och hot

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för misshandel

2016: 2,3 procent kvinnor, 4,0 procent män
2017: 2,5 procent kvinnor, 4,1 procent män
2018: 2,8 procent kvinnor, 4,4 procent män
2019: 2,7procent kvinnor, 4,6 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Individer utsatta för fysiskt våld under de senaste tolv månaderna

Totalt: 3 procent kvinnor, 4 procent män
16–29 år: 5 procent kvinnor, 7 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2020)

Var våldet ägt rum när individer utsatts för fysiskt våld:
I hemmet: 21 procent kvinnor, 9 procent män
På allmän plats eller ett nöjesställe: 19 procent kvinnor, 34 procent män
Arbetsplatsen/skolan: 24 procent kvinnor, 20 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2016, 2018)

 

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för hot

2016: 7,6 procent kvinnor, 8,1 procent män
2017: 8,0 procent kvinnor, 8,6 procent män
2018: 8,9 procent kvinnor, 9,4 procent män
2019: 8,9 procent kvinnor, 9,5 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Anmälda misshandelsbrott

Totalt 58 200 anmälda misshandelsbrott mot person 18 år eller äldre, varav:
Mot kvinnor: 28 900 (49,7 procent)
Mot män: 29 300 (50,3 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet)

 

Samtal till Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Stödtelefonen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, på uppdrag av regeringen.

Antal besvarade samtal under 2020: 46 723

Sedan 2017 har antalet besvarade samtal ökat med 56 procent.

(Nationellt centrum för kvinnofrid 2021)

 

Individer utsatta för hot om våld under de senaste tolv månaderna

Totalt: 5 procent kvinnor, 5 procent män
16–29 år: 8 procent kvinnor, 2 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2020)

 

 

Utsatthet för våld i relation

Anmälda misshandelsbrott där gärningspersonen varit bekant med offret

Totalt 36 300 anmälda misshandelsbrott mot person 18 år eller äldre där gärningspersonen varit bekant med offret, varav:
Mot kvinnor: 23 200 (63,9 procent)
Mot män: 13 100 (36,1 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet)

 

Brott i parrelation

Registrerade inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten: 34 210

Andel brottsmisstankar som lett till lagföring (att någon ställts till ansvar för brott): 17 procent

Kategorin brott i parrelation fångar våldsbrott, brott mot frihet och frid samt sexualbrott där Brottsförebyggande rådets brottskoder urskiljer att relationen mellan misstänkt och målsägande är eller har varit en parrelation.

(Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020)

 

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation

2017: 10 dödade kvinnor, 1 dödad man
2018: 22 dödade kvinnor, 4 dödade män
2019: 16 dödade kvinnor, 2 dödade män
2020: 13 dödade kvinnor, 4 dödade män

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 13 fall år 2020, motsvarande drygt hälften (52 procent) av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året. Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till 4 fall år 2020, vilket motsvarade 4 procent av samtliga fall av dödligt våld mot män.

(Kriminalstatistik 2020: Konstaterade fall av dödligt våld, Brottsförebyggande rådet)

 

 

Sexualbrott och sexuella trakasserier

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för sexualbrott

2016: 8,0 procent kvinnor, 1,0 procent män
2017: 10,7 procent kvinnor, 1,6 procent män
2018: 9,9 procent kvinnor, 1,6 procent män
2019: 9,4 procent kvinnor, 1,4 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Personer 16–19 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för sexualbrott

2016: 25,4 procent kvinnor, 1,8 procent män
2017: 34,4 procent kvinnor, 3,7 procent män
2018: 32,2 procent kvinnor, 3,2 procent män
2019: 29,2 procent kvinnor, 3,2 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Anmälda sexualbrott under 2020

Totalt 5 060 anmälda våldtäkter mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 4 800 (95 procent)
Mot män: 261 (5 procent)

Totalt 1 650 anmälda våldtäkter av närstående genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 1 600 (97,0 procent)
Mot män: 45 (2,7 procent)

Totalt 5 610 anmälda fall av sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 5 080 (91 procent)
Mot män: 527 (9 procent)

Totalt 322 anmälda fall av sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 301 (93 procent)
Mot män: 21 (7 procent)

Totalt 225 anmälda fall av sexuella övergrepp mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 206 (92 procent)
Mot män: 19 (8 procent)

Totalt 47 anmälda fall av sexuella övergrepp genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 45 (95 procent)
Mot män: 2 (4 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott samt Anmälda brott: Tabeller – slutlig statistik, Brottsförebyggande rådet)

 

Personer som har varit utsatta för sexuella trakasserier

16–84 år:
42 procent flickor och kvinnor
9 procent pojkar och män

16–29 år:
57 procent flickor och kvinnor
10 procent pojkar och män

(Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, Folkhälsomyndigheten)

 

Personer som under de sista tolv månaderna har varit utsatta för sexuella trakasserier av sin chef, arbetskamrat eller en annan person på sitt arbete

16–64 år
11 procent flickor och kvinnor
2 procent pojkar och män

16–29 år
23 procent flickor och kvinnor
2 procent pojkar och män

(Arbetsmiljön 2019, Arbetsmiljöverket)

 

Elever i årskurs 9 som uppger att de har blivit tafsade eller tagna på ett sexuellt sätt mot sin vilja, eller blivit tvingade till att göra något som de upplevde som sexuellt, under de senaste 12 månaderna

2015: 24 procent flickor, 6 procent pojkar
2017: 28 procent flickor, 8 procent pojkar
2019: 21 procent flickor, 6 procent pojkar

(Skolundersökningen om brott 2019, Brottsförebyggande rådet)

 

 

Misstänkt utövande av våld

Personer som misstänkts för misshandel

Totalt 39 494 personer, varav:
Kvinnor: 8 617 (22 procent)
Män: 30 864 (78 procent)

 

Personer som misstänkts för misshandel mot kvinna 18 år eller äldre

Totalt
Kvinnor: 2 797 (17 procent)
Män: 13 212 (83 procent)

Närstående genom parrelation
Kvinnor: 202 (3 procent)
Män: 7 298 (97 procent)

Närstående genom släktskap/familj
Kvinnor: 502 (16 procent)
Män: 2 616 (84 procent)

Annan sorts relation eller bekantskap
Kvinnor: 1 240 (29 procent)
Män: 2 982 (71 procent)

Obekanta
Kvinnor: 821 (36 procent)
Män: 1 460 (64 procent)

 

Personer som misstänkts för misshandel mot man 18 år eller äldre

Totalt
Kvinnor: 3 158 (19 procent)
Män: 13 219 (81 procent)

Närstående genom parrelation
Kvinnor: 1 498 (80 procent)
Män: 368 (20 procent)

Närstående genom släktskap/familj
Kvinnor: 472 (32 procent)
Män: 990 (68 procent)

Annan sorts relation eller bekantskap
Kvinnor: 774 (13 procent)
Män: 5 251 (87 procent)

Obekanta
Kvinnor: 561 (7 procent)
Män: 7 001 (93 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Misstänkta personer, Brottsförebyggande rådet.)

 

Projektbidrag för jämställdhetsprojekt 2021

Jämställdhetsmyndigheten fördelar varje år bidrag till projekt som är nyskapande och som kan ge kunskap av värde för utvecklingen av jämställdhetsarbetet. Bidraget fördelas utifrån förordningen (2006:390) om statsbidrag till Jämställdhetsprojekt. Här är de projekt som beviljats bidrag 2021.

Klicka här för att läsa mer om syftet med projektbidraget och Jämställdhetsmyndighetens beslutsprocess.

 

ActionAid International Sweden

Projektnamn: “Attitydförändring för att stoppa kvinnlig könsstympning”
Beviljat belopp:
956 700 kronor

Projektet syftar till att minska förekomsten av könsstympning av flickor och kvinnor genom att utveckla, anpassa och använda en metod för attitydförändringar. Genom att använda metoden och involvera målgruppen i arbetet strävar projektet efter att skapa långsiktiga attitydförändringar och hållbar förändring. Den huvudsakliga målgruppen består av de som själva är påverkade av könsstympning. Projektet genomförs primärt i Stockholm och Göteborg men kommer även att nå målgruppen digitalt. Projektet har beviljats statsbidrag under 2019 och 2020 för att sprida information om könsstympning av flickor och kvinnor (orsaker, konsekvenser, möjlighet till hjälp och rättigheter) samt förbereda för metodens fortsättning efter att projektet är klart.

Equmenia i Bromma

Projektnamn: “Ett Equmenia där alla får växa” 
Beviljat belopp:
163 500 kronor

Syfte med projektet är att implementera ett varaktigt normkritiskt perspektiv i rörelsens värdegrund, utbildningar och material. Projektets målsättning är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt mångfald och inkludering på lokal, regional och nationell nivå. Detta ska göras genom att både se över materialet som organisationen använder sig av och höja kompetensen hos personalen. Organisationen ska ta fram åtgärder och förslag på förbättringar som kan spridas inom kyrkorörelsen.

Fusion

Projektnamn: “Vad är min roll?” 
Beviljat belopp:
229 740 kronor

Projektet syftar till att stärka inflytandet för unga romer i frågor som rör jämställda livsvillkor, hälsa och utbildning, makt och inflytande samt barns rättigheter. Projektet riktar sig primärt till unga romska tjejer, men även till unga romska killar och familjer. Projektet ska genomföras i nära samverkan med målgruppen och består av en rad aktiviteter som workshops, diskussionsgrupper, föreläsningar och presentation av förebilder. Projektet genomförs i Västra Götalands län.

Realstars Ideell förening Sverige

Projektnamn: ”Frihet från sexuell exploatering – insatser mot efterfrågan”
Beviljat belopp:
414 200 kronor

Projektet ska genomföra en kampanj och en studie med syfte att motverka köp av sexuella tjänster, prostitution och människohandel. Projektet består av två delar. Dels ska organisationen genomföra en digital kampanj som riktar sig till personer på nätet som planerar att genomföra köp av sexuella handlingar. Kampanjen riktar sig också till personer som är intresserade av att motverka sexuell exploatering. Dels ska projektet genomföra en studie om mäns syn på köp av sexuella handlingar, prostitution och människohandel. Projektet kommer också att via digitala kanaler sprida kunskap om och uppmuntra till dialog kring prostitution och människohandel kopplat till exempelvis thaimassagebranschen och digitala bordeller.

RFSU Malmö

Projektnamn: ”Sexualupplysning för alla” 
Beviljat belopp:
1 010 435 kronor

Projektet syftar till att ta fram ett sexualupplysningsmaterial som är särskilt anpassat för särskole- och autismklasser. Materialet ska enligt projektet ta upp ämnen som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställda och ömsesidiga relationer och samtycke samt HBTQ, normer och identitet. Materialet ska kunna användas av RFSU:s skolinformatörer, av lärare och av organisationer som arbetar med sexualupplysning. Projektet genomförs i samarbete med Ystads gymnasium. Materialet kommer att tillgängliggöras i hela landet via RFSU:s metodbank.

Rädda barnen

Projektnamn: ”Unga samtal – om kärlek, sexualitet, samtycke, integritet, övergrepp och våld”
Beviljat belopp:
956 620 kronor

Projektet syftar till att utveckla samtalsmaterial från Rädda Barnen och andra aktörer med fokus på unga i socioekonomisk utsatthet i städer och landsbygder. Rädda barnen ska sammanställa detta i en digital verktygslåda. Samtalsmaterialet ska kunna vara ett stöd till vuxna som möter unga i socioekonomisk utsatthet. Det ska täcka in teman som kärlek, sexualitet, samtycke, integritet, övergrepp och våld, med syftet att arbeta förebyggande för att bidra till det sjätte jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Projektet ska genomföras inom befintlig samtalsverksamhet med de unga som organisationen möter i sina samtalsforum, tillsammans med Rädda Barnens lokala och regionala samarbetspartners.

Skogskvinnorna

Projektnamn: ”Upptaktsträff för svenska kvinnliga skogsnätverk”
Beviljat belopp:
161 000 kronor

Projektet syftar till att skapa förutsättningar för samarbete mellan de grupperingar som på olika håll i landet arbetar med jämställdhetsfrågor inom skogsbruket. Projektet kommer att genomföra en större upptaktsträff samt en mindre uppföljande träff som ska lägga grunden för det gemensamma vidare arbetet. Projektet genomförs gemensamt av sex intresseorganisationer: Skogskvinnorna i Värmland, Dryaderna i Halland, Grenverket i Blekinge, Skogskvinns i Småland, Skogskällingarna på Gotland och Spillkråkan.

Svenska skidförbundet

Projektnamn: ”Utbildningsintervention för främjande av idrottande kvinnors hälsa, välbefinnande och prestation”
Beviljat belopp:
 815 500 kronor

Projektet syftar till att förbättra den idrottande kvinnans hälsa, välmående och prestationsförmåga genom att öka kunskapsnivån hos aktiva och tränare. Målbilden är att alla skidåkande kvinnor (och tränare) genom Svenska skidförbundets regi ska ha haft möjlighet att ta del av ett utbildningskoncept som tagits fram i samarbete med forskare vid Vintersportcentrum på Mittuniversitetet. Förutom utbildningsinterventionen är målet även en till tre vetenskapliga publikationer som beskriver nuläget för de idrottande kvinnorna och deras tränare på olika nivåer, från junior till senior. Projektet ska också sprida projektet som en modell till andra intresserade idrottsförbund.

Om grooming – sexuell exploatering av barn

Så pratar du med ditt barn om trygghet på nätet

Här har vi samlat fyra råd om hur föräldrar kan prata med barn om hur en är trygg på nätet.

Första rådet Var appmärksam!

Internet är kul, för det mesta. Lär känna de appar och sociala medier ditt barn använder, gärna tillsammans. Var intresserad och fråga hur appen fungerar. När du frågar hur det varit i skolan eller på träningen, fråga också hur det har varit på nätet. Det lägger grunden för en bra dialog. Och gör det naturligt att prata om deras upplevelser på nätet.

Fråga gärna:

  • Hur funkar den här appen? Kan du visa mig?
  • Har du en öppen eller privat profil? Vad tänker du om det?
  • Vet du hur du blockar någon som är obehaglig?
  • Känner du att du kan prata med mig eller någon annan vuxen om det du är med om på nätet?

Andra rådet Informera lagom – anpassa till ålder

Prata med ditt barn om att det finns vuxna på nätet som säger att de är lika gamla som barn. Som skickar obehagliga meddelanden och försöker få barn att skicka bilder på sig själva. Ibland bilder på barn utan kläder. Det kallas grooming. Berätta att det är olagligt, att vuxna inte får göra så. Säg att barnet inte måste svara eller fortsätta skriva med någon om det inte känns bra. Beroende på barnets ålder så kan du också berätta att barnet kan skärmdumpa och blocka personer. Bekräfta för barnet att det är bra att berätta för en vuxen om något händer och att det går bra att prata med dig. Om du skapar förutsättningar för samtal mellan dig och barnet så öppnar du för att hen vågar berätta om det som hänt.

Fråga gärna:

  • Chattar du med någon som du inte träffat utanför nätet? Hur vet du vem det är?
  • Hur pratar du och dina kompisar om att dela bilder på nätet?
  • Har någon frågat dig eller en kompis om nakenbilder? Vad tänker du om det?
  • Vad skulle du göra om någon skickar en obehaglig bild, kommentar eller fråga till dig?

Tredje rådet Ha ett öppet förhållningssätt

Om barnet har varit med om något obehagligt på nätet eller blivit utsatt för något, visa att du bryr dig och inte kommer straffa eller skuldbelägga barnet. Det är aldrig barnets fel – ansvaret ligger alltid på den som begår brottet. När barnet berättar, låt hen få prata till punkt. Säg att det var modigt att berätta. Tycker barnet att det är jobbigt att prata med dig, säg att hen kan prata anonymt med exempelvis Bris eller ECPAT. Det går både att chatta och ringa till dem.

Fråga gärna:

  • Har du varit med om något på nätet som inte känns okej?
  • Vill du prata med en annan vuxen, till exempel en kurator?

Fjärde rådet Anmäl till polis och app

Skärmdumpa chatten. Det kan bli ett viktigt bevis. Anmäl händelsen till polisen på 114 14 eller på närmaste polisstation. Kontakta polisen även om du bara har ett användarnamn och en misstanke. Den som begår brottet kan ha haft kontakt med andra barn. Din anmälan kan göra skillnad.

Anmäl även till sajten eller appen. De kan stänga av den som misstänkts ha begått brottet.

Gör en anmälan till polisen

Vad är grooming?

Grooming är en brottslig handling och innebär att någon föreslår eller stämmer träff med barn under 15 år, med ett sexuellt syfte. En träff kan vara både ett fysiskt möte eller ett möte på nätet. Den första kontakten sker ofta på sociala medier eller i en app för exempelvis spel.

Genom bekräftelse, mutor, utpressning eller hot försöker förövaren få barnet att posera naket eller att träffas så att förövaren kan begå sexuella övergrepp.

Grooming är inte något nytt fenomen, men det är först i modern tid i samband med den digitala utvecklingen, som allt fler har hört talas om det.

Hur tas kontakten?

Nätet är ett användbart verktyg vid grooming. Förövare söker ofta upp potentiella offer digitalt. Kontakten kan ske via chattar och kontaktsidor, eller via sociala medier och appar.

Grooming är olagligt

Grooming blev ett brott 2009 och lades till i brottsbalken kap. 6. Den utgörs av paragraf 10 a:

“Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, föreslår en träff eller stämmer träff med barnet, döms för kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2017:1068).”

På dessa plattformar är det enkelt att komma i kontakt med barn samtidigt som förövaren kan vara anonym eller skapa en falsk profil, vilket kan göra det svårt att identifiera förövare inför en rättslig process. Ofta utger sig förövaren för att vara en jämnårig.

Hur sker grooming?

Grooming kan gå fort eller sträcka sig över en längre tid. Förövaren kan till exempel bygga upp ett förtroende eller systematiskt bryta ner barnet. Ofta är förövaren duktig på att uttrycka intresse och förståelse för den unga personens liv. Efter ett tag upplevs den vuxne inte längre som en främling utan som en väldigt nära vän.

Genom att använda ett sexualiserat språk normaliserar förövaren det sexuella beteendet. Komplimanger, pengar och hot är också vanliga inslag för att manipulera barnet och få barnet att medverka i sexuella aktiviteter. En förövare kan kontakta ett stort antal barn samtidigt.

Det är aldrig barnets fel

En vanlig reaktion hos anhöriga till barn som utsatts för grooming är ifrågasättandet, varför har barnet inte berättat för mig? Det är viktigt att förstå att en del i groomingprocessen är att få offret att känna sig skyldig till det som hänt. Ofta blir resultatet att barnet inte berättar för att hen inte vågar eller skäms, vilket innebär att barnet inte heller får hjälp och stöd. Det får också till följd att förövare inte blir lagförda och därmed kan fortsätta kontakta barn på nätet för sexuella syften.

Bekräfta för barnet att hen inte har gjort något fel. Du kan till exempel säga att det är den som begått brottet som har gjort fel, och att det är bra att barnet berättat om det som hänt.

Här finns stöd och hjälp att få

Om mäns våld mot kvinnor

Fler än 300 kvinnor i Sverige har dödats av sina män de senaste 20 åren. Det är i genomsnitt mer än en kvinna i månaden. Morden har många gånger skett trots att kvinnorna tidigare hade varit i kontakt med polisen, socialtjänsten, vården eller psykiatrin. För att kunna förebygga våldet behöver myndigheter bli bättre på att arbeta tillsammans. En viktig förebyggande insats är att upptäcka våldet så tidigt som möjligt, och erbjuda stöd och skydd.

Att examinera och inkludera kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck 3 hp

Ersta Sköndal Bräcke högskola erbjuder på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten en kostnadsfri kurs på distans förlagd under fyra förmiddagar och en heldag om hedersrelaterat våld och förtyck, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning. Kursen kommer att livestreamas. 

Kursen erbjuds lärare, programansvariga och studierektorer vid de program där examenskraven omfattas av examensmålet att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den ger en introduktion till kunskapsområdet och en möjlighet till fördjupning. Den vägleder också kursdeltagarna i att utforma undervisningstillfällen, examination och kursplan. 

Undervisningen utgörs av ett aktivt problemlösande arbetssätt med tillämpning av innehållet i kurslitteratur och föreläsningar varvat med praktiska övningar och diskussioner samt seminarier. Det förekommer också lärandeaktiviteter som förutsätter arbete mellan kurstillfällena. 

Kursen examineras dels genom aktivt deltagande vid det avslutande seminariet, dels genom en hemtentamen som består av att utveckla en kursplan inom ramen för den högskoleutbildning kursdeltagaren är verksam lärare inom. 

Lärare 

Linda Jonsson fil. dr. i socialt arbete. Linda är lektor och forskare på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon har mångårig erfarenhet av att utveckla utbildningar om olika former av våld mot barn och unga och hennes pågående forskning rör bland annat insatser för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Undervisande lärare under kursen är också bland annat Maria Eriksson, professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Marias forskning är inriktad på våld mot barn i nära relationer, och hon har stor erfarenhet av att utveckla både hela utbildningsprogram och kurser specifikt inriktade på våldsområdet. 

Kursdatum och anmälan 2022

20 januari (9-12) introduktion
27 januari (9-12)
3 februari (9-12)
10 februari (9-12)
10 mars (9-16) examination

Målgrupp: Universitets- och högskolelärare samt programansvariga.
Plats: Kursen kommer att livestreamas från Ersta Sköndal Bräcke Högskola.
Sista anmälningsdag:  7 januari 2022

Anmäl dig via formulär på ESH:s webbplats (länk)

Kurser för anställda vid lärosäten

Vi erbjuder utbildningsinsatser och kunskapsstöd för lärare och andra utbildningsansvariga vid universitet och högskolor, i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Dessa frågor är exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck, däribland barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor, våld mot barn samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål och hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer.

Utbildningsinsatserna och kunskapsstödet sker inom ramen för implementering av examensmålet  att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer och berör utbildningar till jurist, läkare, psykolog, socionom, fysioterapeut, sjuksköterska, tandläkare och tandhygienist.

Kursstarter HT 2021 och VT 2022

Just nu är anmälan öppen till de flesta av kurserna.  Länk till anmälningsformulär finns på respektive kurssida. Om anmälningstiden passerat men det finns tid kvar till kursstart och du vill deltaga, kan det finnas platser kvar. Kontakta Kerstin Kristensen kerstin.kristensen@jamy.se, 0720-852531.

6 oktober och 14 oktober Högskolepedagogisk kurs om kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

7 oktober Att undervisa om prostitution och människohandel för sexuella ändamål 3 hp

10 oktober Kurs om maskulinitet och makt 3 hp

15 oktober Kurs om våld i nära relationer och särskild utsatthet 3 hp

20 januari Att examinera och inkludera kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck 3 hp

Vill du anmäla ditt intresse till kurser som ännu ej har nya datum? Gör intresseanmälan i detta anmälningsformulär.

 

 

Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering 2020

Jämställdhetsmyndigheten har i utlysningen 2020 avseende bidrag för verksamhetsåret 2021 fördelat ett procentuellt tillägg till de beviljade organisationerna. Det procentuella tillägget korrigerar en tidigare eftersläpning i hur det totala anslaget till kvinnors organisering betalas ut och är en engångsföreteelse.

Organisationsbidrag

1.6miljonerklubben

Belopp: 528 784 SEK

Amningshjälpen

Belopp: 236 499 SEK

Assyriska Kvinnoförbundet

Belopp: 236 499 SEK

Bethnahrin Kvinnoförbund

Belopp: 236 499 SEK

BPW Business and Professional Women

Belopp: 360 016 SEK

EPOS Nätverk

Belopp: 236 499 SEK

Federationen WIZO Sverige

Belopp: 528 784 SEK

Fjällorna

Belopp:360 016 SEK

Fredrika Bremer-Förbundet

Belopp: 879 302 SEK

Födelsehuset

Belopp: 236 499 SEK

Föreningen Storasyster

Belopp: 463 873 SEK

Grekiska Riksförbundet Kvinnosammanslutning

Belopp: 230 694 SEK

Gröna Kvinnor

Belopp: 463 873 SEK

Haro – Hemmaföräldrars Riksorganisation

Belopp: 814 391 SEK

Impra

Belopp: 236 499 SEK

Internationella Kvinnoförbundet

Belopp: 424 926 SEK

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

Belopp: 814 391 SEK

Internationella Romska och Resande Kvinnocenter

Belopp: 463 873 SEK

Konstmusiksystrar

Belopp: 236 499 SEK

KSAN

Belopp: 879 302 SEK

Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige

Belopp: 528 784 SEK

Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare

Belopp: 360 016 SEK

Kvinnofronten

Belopp: 236 499 SEK

Kvinnoförbundet för Demokrati

Belopp: 236 499 SEK

Kvinnoförbundet Sara i Sverige

Belopp: 236 499 SEK

Kvinnokommitté, Kinesiska Riksförbundet i Sverige

Belopp: 360 016 SEK

Kvinnor för Fred

Belopp: 463 873 SEK

Kvinnor för Mission

Belopp: 360 016 SEK

Kvinnor i Svenska Kyrkan

Belopp: 360 016 SEK

KvinnorKan

Belopp: 282 123 SEK

Kvinnors Byggforum

Belopp: 236 499 SEK

Kvinnorättsförbundet

Belopp: 236 499 SEK

Lesbisk Makt

Belopp: 360 016 SEK

Maktsalongen

Belopp: 463 873 SEK

Mensen – Forum för Menstruation

Belopp: 236 499 SEK

Musikföreningen Lilith Eve

Belopp: 236 499 SEK

Mångkulturellt Resurs Centrum (Karma)

Belopp: 236 499 SEK

Niejda

Belopp: 236 499 SEK

Nätverket Jämställdhet i Transportsektorn

Belopp: 236 499 SEK

Operation 1325

Belopp: 528 784 SEK

Pink Programming

Belopp: 236 499 SEK

Riksförbundet Hem och Samhälle

Belopp: 528 784 SEK

Riksförbundet Internationella Föreningen Fem-Inclusion RIFFI

Belopp: 814 391 SEK

Riksorganisationen Give it Forward

Belopp: 879 302 SEK

Rise – Riksföreningen mot Incest och Andra Sexuella Övergrepp i Barndomen

Belopp: 360 016 SEK

Serbiska Kvinnoförbundet i Sverige

Belopp: 236 499 SEK

SIOS

Belopp: 236 499 SEK

Sisters International

Belopp: 528 784 SEK

Soroptimist International of Sweden

Belopp: 528 784 SEK

Spillkråkan Organisationsbidrag

Belopp: 236 499 SEK

Svenska Kvinnors Vänsterförbund

Belopp: 236 499 SEK

Sverigefinska Riksförbundet/Sverigefinskt Kvinnoforum RSNF

Belopp: 236 499 SEK

Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd

Belopp: 528 784 SEK

Sveriges Kvinnolobby

Belopp: 879 302 SEK

Tantpatrullen

Belopp: 236 499 SEK

Tjejzonen

Belopp: 463 873 SEK

Trajosko Drom

Belopp: 236 499 SEK

Ukrainska Alliansen i Sverige

Belopp: 360 016 SEK

UN Women Sverige

Belopp: 463 873 SEK

Unga Romska Kvinnors Riksförbund

Belopp: 360 016 SEK

Varken Hora eller Kuvad

Belopp: 463 873 SEK

WE – Wise Economy Global Association

Belopp: 463 873 SEK

WIFT Sverige

Belopp: 360 016 SEK

Winnet Sverige

Belopp: 879 302 SEK

Zonta International District 21

Belopp: 528 784 SEK

 

Etableringsbidrag

 #utanskyddsnät

Belopp: 236 499 SEK

Female Legends

Belopp: 463 873 SEK

Klara K Demokrati

Belopp: 282 123 SEK

Nationell Kvinnojour och Stöd på Teckenspråk

Belopp: 360 016 SEK

Nätverket för Yrkesverksamma Kvinnor och Icke-Binära i Skogsbranschen (NYKS)

Belopp: 236 499 SEK

#Metoo-berättelser om hedersrelaterat våld och förtryck

Bröllopsklänning hänger i en dörröppning i en lägenhet

Filmen kan användas i sammanhang som tar upp frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den kan fungera som en ögonöppnare eller som en start för en fortsatt diskussion om vad yrkesverksamma som möter personer som lever i en hederskontext kan göra.

Textad (svenska och engelska)

Se den syntolkade version av filmen
Se den teckenspråkstolkade versionen av filmen

Verksamhetsbidrag för kvinnors organisering 2020

Jämställdhetsmyndighetens beslut om verksamhetsbidrag för kvinnors organisering styrs av regeringens förordning (2005:1089). Syftet med statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Statsbidraget till kvinnors organisering består av två delar, där verksamhetsbidraget är en del. Verksamhetsbidraget ges för utveckling och förnyelse av kvinnoorganisationernas verksamhet. Det ska gå till att genomföra aktiviteter som syftar till internationellt utbyte mellan kvinnor eller till att engagera kvinnor för ett visst ändamål och som bedöms ha ett riksintresse. Aktiviteterna ska vara tillfälliga och avgränsade från föreningens eller stiftelsens ordinarie verksamhet.

Verksamhetsbidraget kan enligt förordningen sökas av kvinnoorganisationer. Villkoren för att kunna få verksamhetsbidrag till kvinnors organisering beskrivs utförligare här.

Jämställdhetsmyndigheten bedömer alla ansökningar som har kommit in under ansökningsperioden i konkurrens med varandra. I år fördelar Jämställdhetsmyndigheten 4 958 200 kr i verksamhetsbidrag. Jämställdhetsmyndigheten har gett företräde till sex organisationer som myndigheten bedömer har bäst förutsättningar att uppfylla bestämmelserna i förordningen. Myndigheten bedömer ansökningarna utifrån tre bedömningsgrunder: Syfte och relevans, kvalitet samt resultat och utfall.

Fredrika Bremer-förbundet

Beviljat belopp: 964 437  kronor
Hemsida: www.fredrikabremer.se

Fredrika Bremer-förbundet får bidrag för att stärka kvinnors kunskaper och självförtroende i ekonomiska och familjejuridiska frågor. Organisationen ska under perioden 1 januari 2021 till den 31 december 2021 bedriva en verksamhet med syfte att kvinnor ska kunna göra väl informerade val och ta makten över sina liv. Det ska ske genom att ta fram ett digitalt utbildningskoncept som bygger på bland annat filmade inslag med experter inom socialförsäkringsfrågor, bank, pension med mera samt en kampanj med syfte att väcka opinion kring frågorna.

Fredrika Bremer-förbundets krets i Örnsköldsvik

Beviljat belopp: 510 700 kronor
Hemsida: www.fredrikabremer.se/lokala-kretsar/ornskoldsvik

Fredrika Bremer Förbundet Örnsköldsvikskretsen får bidrag för att stärka utrikesfödda kvinnors självkänsla och kunskap om det svenska samhället och kvinnors rättigheter. Den långsiktiga målsättningen är att öka gruppens deltagande på arbetsmarknaden. Organisationen ska under perioden 1 november 2020 till 31 oktober 2021 arbeta med workshops, utbildningar och andra aktiviteter där relationer är i fokus. Aktiviteterna kommer att handla om det svenska samhället och svensk jämställdhetspolitik. För att nå målsättningen om ett ökat deltagande på arbetsmarknaden planerar organisationen även introduktion till körkortsutbildning. Aktiviteterna sker i samarbete med Sörliden-Valla samverkansförening i Örnsköldsvik.

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF

Beviljat belopp: 739 746 kronor
Hemsida: ikff.se

IKFF får bidrag för att öka kvinnors delaktighet i debatter och beslut. Organisationen ska under perioden 1 mars 2021 till 28 februari 2022 bedriva en verksamhet med utgångspunkt i kvinnors säkerhet och deltagande. Projektet handlar om att kartlägga, synliggöra och skapa engagemang i den egna organisationen kring kopplingen mellan säkerhets- och konfliktfrågor, miljöpåverkan och klimatförändringar. I projektet ska organisationen bland annat sprida information, utbyta kunskaper, utbyta erfarenheter, utveckla sitt studiecirkelmaterial och genomföra en intervjuresa för att lyfta lokala erfarenheter i Sverige. Projektet har främst fokus på utvecklingen i Sverige men tar också upp den globala utvecklingen på området.

Internationella kvinnoföreningen i Malmö

Beviljat belopp: 1 195 317 kronor
Hemsida: www.ikf.se

Internationella kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) får bidrag för att ta fram ett metod- och utbildningsmaterial som bygger på röster från utrikes födda kvinnor i arbetslöshet. Organisationen ska under perioden 17 december 2020 till 16 december 2021 arbeta med en verksamhet vars syfte är att väcka diskussion kring jämställdhetsarbete. Materialet ska tas fram och testas i samarbete med organisationer och näringsliv. Det ska bygga på röster från IKF i Malmös medlemmar och målgrupper, det vill säga kvinnor födda utanför OECD- och EU-områdena, i åldrarna 25–64 år, som står utan arbete. Ofta befinner sig dessa kvinnor långt från arbetsmarknaden. Materialet ska sedan användas i studiecirklar i den egna organisationen. Projektet sker i samarbete med Jämställd Utveckling Skåne, Malmö mot Diskriminering, Studieförbundet Vuxenskolan och Malmö Universitet. I projektet ingår också att ta fram en handbok och en manual som bland annat kan användas hos samarbetsorganisationerna.

Jämställd Utveckling Skåne

Beviljat belopp: 775 500 kronor
Hemsida: www.jamstalldutveckling.se

Jämställd Utveckling Skåne får bidrag för att engagera kvinnor och andra i spelbranschen att jobba för ökad jämställdhet, och därmed öka kvinnors makt och inflytande inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Organisationen ska under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 fortsätta ett projekt som beviljades verksamhetsbidrag 2019 och därmed hållit på ett år. Organisationen ska implementera och sprida det metodmaterial som tagits fram under projektets första år inom den skånska spelbranschen. Ett samarbete för jämställdhet med Malmö spelstudios ska också inledas. Syftet är att stödja den svenska spelbranschen i att utveckla sitt jämställdhetsarbete. Ett mål för projektet är att företag sedan ska organisera och driva arbetet vidare.

Maktsalongen

Beviljat belopp:  774 500 kronor
Hemsidawww.maktsalongen.se

Maktsalongen får bidrag för att hjälpa organisationer att arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp och trakasserier. Organisationen ska under perioden 31 december 2020 till 30 december 2021 ta fram ett metodmaterial som hjälper ideella barn- och ungdomsorganisationer att ta sitt ansvar. Med hjälp av erfarenheter från andra organisationer och experter ska projektet förhindra sexuella övergrepp och trakasserier. Materialet ska också vara en hjälp för att kunna ta fram planer för hur organisationerna ska agera om sådant skulle inträffa.

Istanbulkonventionen i internationell kontext

“Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter” sa Hillary Clinton under den historiska kvinnokonferensen i Peking 1995 där Pekingdeklarationen antogs av 189 stater.

I filmen nedan beskriver Anna Collins Falk, Internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten, hur instrument som CEDAW, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Pekingplattformen och Agenda 2030  förhåller sig till varandra. I föreläsningen beskrivs också på vilket sätt Istanbulkonventionen, som är den mest omfattande MR-konventionen på sitt område och det första juridiskt bindande avtalet i Europa om våld mot kvinnor, är ett kraftfullt verktyg som kan förstärka andra internationella överenskommelser. 

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett av de verktyg som används för att nå de krav på åtgärder som ratificeringen innebär. 

Föreläsning om Istanbulkonventionen i internationell kontext (30 min)

Se en syntolkad version av filmen här 
Se en teckenspråkstolkad version av filmen här

Generisk PowerPoint-presentation om Istanbulkonventionen

PowerPoint-presentationen bygger på föreläsningen om Istanbulkonventionen i en internationell kontext. Presentationen är framtagen för att kunna användas fritt och anpassas efter eget behov. Den innehåller inga loggor och har tillhörande korta stödanteckningar.