Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering 2021

Organisationsbidrag

#utanskyddsnät

Belopp: 412 421 kr

Akademikers Förening

Belopp: 241 499 kr

Amningshjälpen

Belopp: 241 499 kr

Assyriska Kvinnoförbundet  AKF

Belopp: 241 499 kr

Birth Rights Sweden

Belopp: 241 499 kr

BPW Business and Professional Women

Belopp: 412 421 kr

DEA – föreningen för kvinnohistoriskt museum

Belopp: 350 049 kr

EPOS nätverk

Belopp: 241 499 kr

EQ kvinna – nätverk för kvinnor i Equmeniakyrkan

Belopp: 417 575 kr

Federationen WIZO Sverige

Belopp: 449 069 kr

Female Legends

Belopp: 448 032 kr

Fjällorna

Belopp: 355 906 kr

FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder

Belopp: 402 034 kr

Fredrika Bremer-förbundet

Belopp: 673 171 kr

Föreningen Storasyster

Belopp: 422 026 kr

Grekiska riksförbundet kvinnosammanslutning

Belopp: 241 499 kr

Gröna Kvinnor

Belopp: 402 112 kr

Haro – Hemmaföräldrars Riksorganisation

Belopp: 671 353 kr

Ideella Föreningen Ownershift

Belopp: 339 741 kr

IMPRA

Belopp: 410 000 kr

Interfem

Belopp: 348 566 kr

Internationella Kvinnoförbundet

Belopp: 449 069 kr

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

Belopp: 673 171 kr

Internationella romska och resande kvinnocenter

Belopp: 379 022 kr

Iranska flyktingars Riksförbund kvinnosektion

Belopp: 241 499 kr

Konstmusiksystrar

Belopp: 241 499 kr

KSAN

Belopp: 673 171 kr

Kurdistans Demokratiska Kvinnoförbund i Sverige

Belopp: 241 499 kr

Kurdistans Kvinnoförbund

Belopp: 449 069 kr

Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare

Belopp: 351 221 kr

Kvinnoförbundet för demokrati

Belopp: 241 499 kr

Kvinnoförbundet Sara i Sverige

Belopp: 241 499 kr

Kvinnokommitté i Kinesiska RF

Belopp: 394 741 kr

Kvinnor för Fred

Belopp: 428 196 kr

Kvinnor för mission

Belopp: 367 386 kr

Kvinnor i Svenska kyrkan

Belopp: 443 190 kr

KvinnorKan

Belopp: 394 069 kr

Kvinnorättsförbundet Riksorganisation

Belopp: 241 499 kr

Lesbisk Makt

Belopp: 428 508 kr

Maktsalongen

Belopp: 402 347 kr

MENSEN – forum för menstruation

Belopp: 241 499 kr

Musikföreningen Lilith Eve

Belopp: 241 499 kr

Niejda

Belopp: 221 157 kr

Nätverket Jämställdhet i transportsektorn

Belopp: 241 499 kr

Nätverket Kvinnor inom Räddningstjänsten

Belopp: 241 499 kr

Operation 1325

Belopp: 673 171 kr

Pink Programming

Belopp: 241 499 kr

Riksorganisationen Give it forward

Belopp: 673 171 kr

Rise

Belopp: 433 740 kr

Serbernas riksförbund i Sverige

Belopp: 241 499 kr

Serbiska kvinnoförbundet i Sverige

Belopp: 241 499 kr

SIOS

Belopp: 241 499 kr

Sisters International

Belopp: 449 069 kr

Soroptimist International of Sweden

Belopp: 449 069 kr

Spillkråkan

Belopp: 241 499 kr

Svenska kvinnors Vänsterförbund

Belopp: 241 499 kr

Svenska Musikerförbundet

Belopp: 241 499 kr

Sverigefinska Riksförbundet

Belopp: 241 499 kr

Sveriges Kvinnolobby

Belopp: 673 171 kr

Tantpatrullen

Belopp: 241 499 kr

Tjejjouren Väst

Belopp: 401 956 kr

Tjejzonen

Belopp: 418 903 kr

Trajosko Drom

Belopp: 241 499 kr

Turkiska Kvinnoförbundet

Belopp: 241 499 kr

Ukrainska Alliansen i Sverige

Belopp: 449 069 kr

UN Women Sverige

Belopp: 415 466 kr

Varken hora eller kuvad

Belopp: 418 434 kr

WE – Wise Economy Global Association

Belopp: 629 182 kr

WIFT Sverige

Belopp: 641 755 kr

Winnet Sverige

Belopp: 673 171 kr

Zonta International Distrikt 21

Belopp: 449 069 kr

 

Etableringsbidrag

Klara K Demokrati

Belopp: 339 741 kr

Nationell Kvinnojour och Stöd på Teckenspråk

Belopp: 402 581 kr

Samordningen Metoouppropen

Belopp: 241 499 kr

StreetGäris

Belopp: 241 499 kr

Åtta myndigheter mot arbetslivskriminalitet

Samverkansarbetet har pågått sedan 2018 och grundar sig i två uppdrag från regeringen. Syftet är att människor ska känna tillit till den offentliga verksamheten. Regelbrott får konsekvenser för många samhällsområden och därför får statens insatser bättre effekt när berörda myndigheter samarbetar.

Myndigheterna som samverkar är: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket samordnar uppdraget.

Nationell samordning mot prostitution och människohandel

Att samverka med flera myndigheter är avgörande för att motarbeta människoexploatering i arbetslivet. Utbredningen av detta problemområde har ökat och riskerar att öka ytterligare om inte samhället kraftsamlar. Jämställdhetsmyndigheten bidrar bland annat i sin roll som nationell samordnare i arbetet mot prostitution och människohandel. Förutom oss har även Polismyndigheten och Migrationsverket formella uppdrag från regeringen att arbeta mot människohandel och människoexploatering i arbetslivet.

Exempel på insatser inom myndighetsnätverket:

  • Lägesrapporter
    Myndigheterna tar varje år fram en rapport om miljöer med risk för fel och regelöverträdelser som påverkar arbetskraften – däribland människohandel.
  • Kontrollinsatser
    Löpande sker oanmälda kontroller som myndigheterna tillsammans genomför på arbetsplatser. De sker där vi bedömer att risk för arbetslivskriminalitet förekommer.
  • Undersökningar och informationsinsatser
    En enkätundersökning genomförd 2021 pekar mot att en majoritet av allmänheten har begränsad tilltro till att samhället kan påverka den här typen av brottslighet särskilt mycket. Ännu färre, två av tio personer, tror att de själva kan göra något. Samtidigt finns det en stor vilja att stoppa arbetslivskriminalitet – människor vill att alla företag ska göra rätt för sig. Under parollen “Låt oss stoppa att människor utnyttjas på jobbet” genomför myndigheterna en informationsinsats för att stoppa oseriösa företag med allmänhetens hjälp.

Kontaktpersoner Jämställdhetsmyndigheten

Frida Johansson
Enhetschef, prostitution och människohandel
Telefon: 031 392 90 29 alt. 070 784 74 75
E-post: frida.johansson@jamy.se

Mats Paulsson
Senior utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 031 392 90 31 alt. 073 056 87 79
E-post: mats.paulsson@jamy.se

Catrin Sandman
Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 072 084 75 59
E-post: catrin.sandman@jamy.se

Yvonne Karlsson
Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 070 784 74 86
E-post: yvonne.karlsson@jamy.se

Stöd till yrkesverksamma

Du är viktig i arbetet med att upptäcka människohandel

Utnyttjandet sker ofta i det dolda, och för att personer som utnyttjas ska få stöd och skydd behöver yrkesverksamma vara uppmärksamma och aktivt ställa frågor. Personer som utnyttjas söker sällan stöd och skydd från samhället. Vi behöver därför vara många som ser tecken – på både efterfrågan och utsatthet – och som vet hur vi ska agera vid misstanke. Varje upptäckt kan sätta stopp för fortsatta övergrepp och exploatering. Därför är du viktig i arbetet med att upptäcka barn och vuxna som utsatts för människohandel eller sexuell exploatering.

Vitt skilda yrkesgrupper kan komma i kontakt med offer för människohandel. Det kan vara du som arbetar som inspektör kopplat till miljö, arbetsmiljö eller hälsoskydd. Du som är polis, socialsekreterare, åklagare eller psykolog. Det kan vara du som är god man, personal på ett HVB-hem, handläggare på Migrationsverket eller du som är verksam inom civilsamhället.

Jämställdhetsmyndigheten har nationellt samordningsansvar

Jämställdhetsmyndigheten har det nationella samordningsansvaret kring människohandel för alla ändamål. Den här sidan riktar sig till dig som är yrkesverksam och antingen arbetar mot prostitution och människohandel eller kan komma i kontakt med potentiella offer. Behöver du råd och vägledning i ärenden? Vi ger operativt metodstöd till alla kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer i ärenden som rör prostitution och alla former av människohandel.

En nationell stödtelefon för yrkesverksamma

Vid misstanke om människohandel eller vid behov av råd och vägledning i ärenden kan yrkesverksamma ringa den nationella stödtelefon som drivs av Jämställdhetsmyndigheten. Via stödtelefonen erbjuds metodstöd till kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer i ärenden som rör prostitution och alla former av människohandel och människoexploatering. Yrkesverksamma kan även få hänvisning vidare till en regionkoordinator eller annan aktör inom NMT.

Stödtelefon: 020-390 000

Stödtelefonen är bemannad under kontorstid på vardagar. Vid brådskande ärenden kontakta polis på telefonnummer 114 14 alternativt socialjour eller motsvarande jourfunktion inom socialtjänsten. Vid akut fara ring 112.

Nationellt metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT)

Jämställdhetsmyndigheter samordnar även Nationellt metodstödsteam (NMT). Det består av representanter från myndigheter som arbetar mot prostitution, exploatering och människohandel. I NMT ingår Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Tullverket, länsstyrelserna samt verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Här hittar du mer information om Nationellt metodstödsteam (NMT).

Regionkoordinatorer

Runt om i landet finns särskilda regionkoordinatorer som du som yrkesverksam eller ideellt aktiv kan kontakta. De kan erbjuda praktiskt konsultation och vägledning i ärenden som rör människohandel. De är anställda inom socialtjänsten och utgör en del av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

Här hittar du kontaktuppgifter till regionkoordinatorerna.

Relaterade sidor

Webbutbildningar – prostitution och människohandel
Om Grooming – sexuell exploatering av barn

Externa länkar

Människohandel – Polismyndigheten (polisen.se)

Människohandel – en brottstyp med många utmaningar (aklagare.se)

Människohandel – Migrationsverket

Lägesrapport 2020 (PDF på skatteverket.se)

Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet – Arbetsmiljöverket (av.se)

Stödtelefon och nationellt metodstödsteam – NMT

En nationell stödtelefon för yrkesverksamma

Vid misstanke om människohandel eller vid behov av råd och vägledning i ärenden kan yrkesverksamma ringa den nationella stödtelefon som drivs av Jämställdhetsmyndigheten. Via stödtelefonen erbjuds metodstöd till kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer i ärenden som rör prostitution och alla former av människohandel och människoexploatering. Yrkesverksamma kan även få hänvisning vidare till en regionkoordinator eller annan aktör inom NMT.

Stödtelefon: 020-390 000

Stödtelefonen är bemannad under kontorstid på vardagar. Vid brådskande ärenden kontakta polis på telefonnummer 114 14 alternativt socialjour eller motsvarande jourfunktion inom socialtjänsten. Vid akut fara ring 112.

Nationellt metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT)

Jämställdhetsmyndigheter samordnar även Nationellt metodstödsteam (NMT). Det består av representanter från myndigheter som arbetar mot prostitution, exploatering och människohandel. I NMT ingår Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Tullverket, länsstyrelserna samt verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

NMT fungerar som en operativ och strategisk resurs för att utveckla och effektivisera samverkan i arbetet mot prostitution, exploatering och människohandel.

webbplatsen nmtsverige.se hittar du mer information om NMT. Webbplatsen kommer under hösten 2021 flytta över till Jämställdhetsmyndighetens sajt.

Kontaktpersoner på Jämställdhetsmyndigheten

Mats Paulsson

Senior utredare, prostitution och människohandel

Telefon: 031 392 90 31 alt. 073 056 87 79

E-post: mats.paulsson@jamy.se

Catrin Sandman

Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel

Telefon: 072 084 75 59

E-post: catrin.sandman@jamy.se

Yvonne Karlsson

Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel

Telefon: 070 784 74 86

E-post: yvonne.karlsson@jamy.se

Regionkoordinatorer

Regionkoordinatorerna fungerar som stöd till Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag som rör prostitution och människohandel för alla ändamål. Arbetsuppgifter för en regionkoordinator består bland annat i att:

  • Ge konsultativt metodstöd till myndigheter, verksamheter och aktörer inom civilsamhället
  • Genomföra utbildningsinsatser i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna i aktuell region
  • Delta i myndighetsgemensamt arbete mot exploatering och människohandel i arbetslivet på regional nivå
  • Ge stödjande insatser till utsatta, utifrån lokala förutsättningar
  • Koordinera insatser mellan berörda myndigheter och aktörer
  • Vara kontaktperson för Återvändandeprogrammet Människohandel Prostitution
  • Bedriva uppsökande arbete

Regionkoordinatorerna ingår i NMT och i regionala spetsgrupper som Länsstyrelserna samordnar.

Lista på regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel

Nord

Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland

Eva Norlin

eva.norlin@umea.se

0703-284869

Maria Alden

maria.alden@sundsvall.se

0732-752278

Mitt

Västmanland, Gävleborg, Uppsala

Anna Runesson

anna.runesson@vasteras.se

072-1420160

Mikaella Matta Salinas

mikaella.matta-salinas@uppsala.se

018-7278325

072-5844605

Stockholm

Stockholm, Gotland

Jenny Selenius

(Barn & unga)

jenny.selenius@stockholm.se

08-50843726

076-1243726

Elisabet Lundqvist

(Vuxna)

elisabet.lundqvist@stockholm.se

08-50825669

076-1225669

Bergslagen

Dalarna, Värmland och Örebro

Elin Eklöf

elin.eklof@karlstad.se

054-540 85 66

Öst

Jönköping, Sörmland, Östergötland

Charlotte Edman

charlotte.edman@jonkoping.se

036-105347

Lena Pettersson

lena.pettersson2@jonkoping.se

036-105347

Yvonne Magnusson

Linköpings kommun

yvonne.magnusson@linkoping.se

072-5743785

Väst

Västra Götaland, Halland

Åsa Ekman

asa.ekman@socialcentrum.goteborg.se

031-3679331

Emilie Holmström ​​​​​

emilie.holmstrom@socialcentrum.goteborg.se ​​​​​​

031-3679916

Syd

Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Skåne

Johanna Miranda Sköld

johanna.mirandaskold@malmo.se

040-349355

070-8511273

Elin Johansson

elin.johansson@malmo.se

070-8431230

Webbutbildningar – prostitution och människohandel

Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel

Den här utbildningen ger en introduktion till vad sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel är. Utbildningen vänder sig till dig som i ditt arbete kan möta barn eller vuxna som befinner sig i en utsatt livssituation, eller som arbetar med att förebygga och bekämpa våld och brott.

Med ökad kunskap blir du bättre på att uppmärksamma personer som riskerar att utnyttjas eller som kan komma att utnyttja andra. Du får också ökad förståelse för vad som är viktigt att tänka på i bemötande, och hur du kan agera. Utbildningen kan också ge dig som arbetar på strategisk nivå en grundläggande förståelse för ämnesområdet.

Utbildningen är indelad i fem kapitel, som innehåller text, film och ljudreportage. Utbildningen tar 2-4 timmar att genomföra.

Utbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel

Socialstyrelsens webbutbildningar om Sex mot ersättning

Socialstyrelsen har två webbutbildningar om sex mot ersättning som tar cirka 45 minuter vardera. Den enda riktar sig till dig som arbetar med barn och unga. Den andra är för dem som arbetar med vuxna.

Båda inriktningarna innehåller filmer, faktatexter, berättelser och praktiska övningar som deltagaren kan använda som självstudiematerial. De innehåller också ett diskussionsunderlag. Det ska fungera som ett stöd för dialog och vidare diskussion på arbetsplatsen. Utbildningarna är tillfälligt stängda för omarbetning.

Webbutbildningen Sex mot ersättning – om stöd och skydd till barn och unga

Webbutbildningen Sex mot ersättning – om stöd och hjälp till vuxna

Hedersrelaterat våld och förtryck

Vad menar med hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka berörs? Vad innebär lagen om tvångs- och barnäktenskap? Webbutbildningen; Hedersrelaterat våld och förtryck syftar till att ge kunskap kring mänskliga rättigheter, hedersbegreppet, familjestruktur, lagen om tvångs- och barnäktenskap, HBTQ och heder samt om intellektuell funktionsnedsättning och heder.

Webbutbildningen är kostnadsfri. På webbplatsen hedersfortryck.se hittar du förutom webbutbildningen även ytterligare material framtaget av Länsstyrelsen Östergötland. Utbildningen är framtagen i ett samarbete mellan Migrationsverket och Länsstyrelsen Östergötland.

Webbkurs i hedersförtryck

Relaterat material

Sex mot ersättning – Socialstyrelsen

För yrkesverksamma – Hedersförtryck (hedersfortryck.se)

Fakta och statistik

Jämställdhetsmyndigheten följer och analyserar utvecklingen inom hela jämställdhetsområdet. Ett av de sex delmålen i den svenska jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer brukar pekas ut som det tydligaste uttrycket för bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Här finns dock ett stort mörkertal. Den officiella statistiken fångar många gånger inte upp alla våldets uttrycksformer, som psykiskt våld, digitalt våld, materiellt våld eller ekonomiskt våld.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar tillsammans med flera andra myndigheter för att på sikt få en bättre bild av hur många som är utsatta för våld, hur många som utövar våld och hur ofta våldet förekommer. Arbetet sker inom ramen för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, där förbättrad upptäckt av våld är en central målsättning.

Även om inte alla fall fångas upp i den officiella statistiken framträder ett tydligt samhällsproblem. Bakom varje enskilt fall som tillsammans bildar siffrorna i statistiken finns människor som drabbats av lidande. Ofta har inte bara den som blivit direkt utsatt för våldet påverkats utan även barn och andra människor runt omkring.

Här följer ett urval av publicerade fakta och officiell statistik kring vissa uttryck av våldsbrott, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den här sammanställningen fokuserar på vuxna och personer från 16 år och uppåt.

Se Jämställdhetsmyndighetens webbsidor för mer information om exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor och kvinnor samt prostitution och människohandel. Där finns också mer information om arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Utsatthet för våld och hot

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för misshandel

2016: 2,3 procent kvinnor, 4,0 procent män
2017: 2,5 procent kvinnor, 4,1 procent män
2018: 2,8 procent kvinnor, 4,4 procent män
2019: 2,7procent kvinnor, 4,6 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Individer utsatta för fysiskt våld under de senaste tolv månaderna

Totalt: 3 procent kvinnor, 4 procent män
16–29 år: 5 procent kvinnor, 7 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2020)

Var våldet ägt rum när individer utsatts för fysiskt våld:
I hemmet: 21 procent kvinnor, 9 procent män
På allmän plats eller ett nöjesställe: 19 procent kvinnor, 34 procent män
Arbetsplatsen/skolan: 24 procent kvinnor, 20 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2016, 2018)

 

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för hot

2016: 7,6 procent kvinnor, 8,1 procent män
2017: 8,0 procent kvinnor, 8,6 procent män
2018: 8,9 procent kvinnor, 9,4 procent män
2019: 8,9 procent kvinnor, 9,5 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Anmälda misshandelsbrott

Totalt 58 200 anmälda misshandelsbrott mot person 18 år eller äldre, varav:
Mot kvinnor: 28 900 (49,7 procent)
Mot män: 29 300 (50,3 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet)

 

Samtal till Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Stödtelefonen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, på uppdrag av regeringen.

Antal besvarade samtal under 2020: 46 723

Sedan 2017 har antalet besvarade samtal ökat med 56 procent.

(Nationellt centrum för kvinnofrid 2021)

 

Individer utsatta för hot om våld under de senaste tolv månaderna

Totalt: 5 procent kvinnor, 5 procent män
16–29 år: 8 procent kvinnor, 2 procent män

(Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten 2020)

 

 

Utsatthet för våld i relation

Anmälda misshandelsbrott där gärningspersonen varit bekant med offret

Totalt 36 300 anmälda misshandelsbrott mot person 18 år eller äldre där gärningspersonen varit bekant med offret, varav:
Mot kvinnor: 23 200 (63,9 procent)
Mot män: 13 100 (36,1 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet)

 

Brott i parrelation

Registrerade inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten: 34 210

Andel brottsmisstankar som lett till lagföring (att någon ställts till ansvar för brott): 17 procent

Kategorin brott i parrelation fångar våldsbrott, brott mot frihet och frid samt sexualbrott där Brottsförebyggande rådets brottskoder urskiljer att relationen mellan misstänkt och målsägande är eller har varit en parrelation.

(Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020)

 

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation

2017: 10 dödade kvinnor, 1 dödad man
2018: 22 dödade kvinnor, 4 dödade män
2019: 16 dödade kvinnor, 2 dödade män
2020: 13 dödade kvinnor, 4 dödade män

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 13 fall år 2020, motsvarande drygt hälften (52 procent) av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året. Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till 4 fall år 2020, vilket motsvarade 4 procent av samtliga fall av dödligt våld mot män.

(Kriminalstatistik 2020: Konstaterade fall av dödligt våld, Brottsförebyggande rådet)

 

 

Sexualbrott och sexuella trakasserier

Personer 16–84 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för sexualbrott

2016: 8,0 procent kvinnor, 1,0 procent män
2017: 10,7 procent kvinnor, 1,6 procent män
2018: 9,9 procent kvinnor, 1,6 procent män
2019: 9,4 procent kvinnor, 1,4 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Personer 16–19 år som uppger att de föregående år blivit utsatta för sexualbrott

2016: 25,4 procent kvinnor, 1,8 procent män
2017: 34,4 procent kvinnor, 3,7 procent män
2018: 32,2 procent kvinnor, 3,2 procent män
2019: 29,2 procent kvinnor, 3,2 procent män

(Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet 2020)

 

Anmälda sexualbrott under 2020

Totalt 5 060 anmälda våldtäkter mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 4 800 (95 procent)
Mot män: 261 (5 procent)

Totalt 1 650 anmälda våldtäkter av närstående genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 1 600 (97,0 procent)
Mot män: 45 (2,7 procent)

Totalt 5 610 anmälda fall av sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 5 080 (91 procent)
Mot män: 527 (9 procent)

Totalt 322 anmälda fall av sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 301 (93 procent)
Mot män: 21 (7 procent)

Totalt 225 anmälda fall av sexuella övergrepp mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 206 (92 procent)
Mot män: 19 (8 procent)

Totalt 47 anmälda fall av sexuella övergrepp genom parrelation mot person 18 år och äldre, varav:
Mot kvinnor: 45 (95 procent)
Mot män: 2 (4 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Anmälda brott samt Anmälda brott: Tabeller – slutlig statistik, Brottsförebyggande rådet)

 

Personer som har varit utsatta för sexuella trakasserier

16–84 år:
42 procent flickor och kvinnor
9 procent pojkar och män

16–29 år:
57 procent flickor och kvinnor
10 procent pojkar och män

(Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, Folkhälsomyndigheten)

 

Personer som under de sista tolv månaderna har varit utsatta för sexuella trakasserier av sin chef, arbetskamrat eller en annan person på sitt arbete

16–64 år
11 procent flickor och kvinnor
2 procent pojkar och män

16–29 år
23 procent flickor och kvinnor
2 procent pojkar och män

(Arbetsmiljön 2019, Arbetsmiljöverket)

 

Elever i årskurs 9 som uppger att de har blivit tafsade eller tagna på ett sexuellt sätt mot sin vilja, eller blivit tvingade till att göra något som de upplevde som sexuellt, under de senaste 12 månaderna

2015: 24 procent flickor, 6 procent pojkar
2017: 28 procent flickor, 8 procent pojkar
2019: 21 procent flickor, 6 procent pojkar

(Skolundersökningen om brott 2019, Brottsförebyggande rådet)

 

 

Misstänkt utövande av våld

Personer som misstänkts för misshandel

Totalt 39 494 personer, varav:
Kvinnor: 8 617 (22 procent)
Män: 30 864 (78 procent)

 

Personer som misstänkts för misshandel mot kvinna 18 år eller äldre

Totalt
Kvinnor: 2 797 (17 procent)
Män: 13 212 (83 procent)

Närstående genom parrelation
Kvinnor: 202 (3 procent)
Män: 7 298 (97 procent)

Närstående genom släktskap/familj
Kvinnor: 502 (16 procent)
Män: 2 616 (84 procent)

Annan sorts relation eller bekantskap
Kvinnor: 1 240 (29 procent)
Män: 2 982 (71 procent)

Obekanta
Kvinnor: 821 (36 procent)
Män: 1 460 (64 procent)

 

Personer som misstänkts för misshandel mot man 18 år eller äldre

Totalt
Kvinnor: 3 158 (19 procent)
Män: 13 219 (81 procent)

Närstående genom parrelation
Kvinnor: 1 498 (80 procent)
Män: 368 (20 procent)

Närstående genom släktskap/familj
Kvinnor: 472 (32 procent)
Män: 990 (68 procent)

Annan sorts relation eller bekantskap
Kvinnor: 774 (13 procent)
Män: 5 251 (87 procent)

Obekanta
Kvinnor: 561 (7 procent)
Män: 7 001 (93 procent)

(Kriminalstatistik 2020: Misstänkta personer, Brottsförebyggande rådet.)

 

Projektbidrag för jämställdhetsprojekt 2021

Jämställdhetsmyndigheten fördelar varje år bidrag till projekt som är nyskapande och som kan ge kunskap av värde för utvecklingen av jämställdhetsarbetet. Bidraget fördelas utifrån förordningen (2006:390) om statsbidrag till Jämställdhetsprojekt. Här är de projekt som beviljats bidrag 2021.

Klicka här för att läsa mer om syftet med projektbidraget och Jämställdhetsmyndighetens beslutsprocess.

 

ActionAid International Sweden

Projektnamn: “Attitydförändring för att stoppa kvinnlig könsstympning”
Beviljat belopp:
956 700 kronor

Projektet syftar till att minska förekomsten av könsstympning av flickor och kvinnor genom att utveckla, anpassa och använda en metod för attitydförändringar. Genom att använda metoden och involvera målgruppen i arbetet strävar projektet efter att skapa långsiktiga attitydförändringar och hållbar förändring. Den huvudsakliga målgruppen består av de som själva är påverkade av könsstympning. Projektet genomförs primärt i Stockholm och Göteborg men kommer även att nå målgruppen digitalt. Projektet har beviljats statsbidrag under 2019 och 2020 för att sprida information om könsstympning av flickor och kvinnor (orsaker, konsekvenser, möjlighet till hjälp och rättigheter) samt förbereda för metodens fortsättning efter att projektet är klart.

Equmenia i Bromma

Projektnamn: “Ett Equmenia där alla får växa” 
Beviljat belopp:
163 500 kronor

Syfte med projektet är att implementera ett varaktigt normkritiskt perspektiv i rörelsens värdegrund, utbildningar och material. Projektets målsättning är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt mångfald och inkludering på lokal, regional och nationell nivå. Detta ska göras genom att både se över materialet som organisationen använder sig av och höja kompetensen hos personalen. Organisationen ska ta fram åtgärder och förslag på förbättringar som kan spridas inom kyrkorörelsen.

Fusion

Projektnamn: “Vad är min roll?” 
Beviljat belopp:
229 740 kronor

Projektet syftar till att stärka inflytandet för unga romer i frågor som rör jämställda livsvillkor, hälsa och utbildning, makt och inflytande samt barns rättigheter. Projektet riktar sig primärt till unga romska tjejer, men även till unga romska killar och familjer. Projektet ska genomföras i nära samverkan med målgruppen och består av en rad aktiviteter som workshops, diskussionsgrupper, föreläsningar och presentation av förebilder. Projektet genomförs i Västra Götalands län.

Realstars Ideell förening Sverige

Projektnamn: ”Frihet från sexuell exploatering – insatser mot efterfrågan”
Beviljat belopp:
414 200 kronor

Projektet ska genomföra en kampanj och en studie med syfte att motverka köp av sexuella tjänster, prostitution och människohandel. Projektet består av två delar. Dels ska organisationen genomföra en digital kampanj som riktar sig till personer på nätet som planerar att genomföra köp av sexuella handlingar. Kampanjen riktar sig också till personer som är intresserade av att motverka sexuell exploatering. Dels ska projektet genomföra en studie om mäns syn på köp av sexuella handlingar, prostitution och människohandel. Projektet kommer också att via digitala kanaler sprida kunskap om och uppmuntra till dialog kring prostitution och människohandel kopplat till exempelvis thaimassagebranschen och digitala bordeller.

RFSL Stockholm

Projektnamn: ”Kvinnor i fokus”
Beviljat belopp:
1 055 000 kronor

Syftet med projektet är att undersöka vad kvinnor som har sex med kvinnor behöver för att kunna uttrycka sina vårdbehov för att på så sätt uppnå en bättre och mer jämställd hälsa. Projektets målsättning är ökad kunskap om målgruppens behov vid vårdkontakter och vilka hälsoförebyggande åtgärder som behövs. I projektet ska RFSL Stockholm ta fram en kunskapsöversikt över befintlig forskning med fokus på målgruppens vårdbehov och hälsa samt ett underlag för hälsoförebyggande insatser för målgruppen.

RFSU Malmö

Projektnamn: ”Sexualupplysning för alla” 
Beviljat belopp:
1 010 435 kronor

Projektet syftar till att ta fram ett sexualupplysningsmaterial som är särskilt anpassat för särskole- och autismklasser. Materialet ska enligt projektet ta upp ämnen som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställda och ömsesidiga relationer och samtycke samt HBTQ, normer och identitet. Materialet ska kunna användas av RFSU:s skolinformatörer, av lärare och av organisationer som arbetar med sexualupplysning. Projektet genomförs i samarbete med Ystads gymnasium. Materialet kommer att tillgängliggöras i hela landet via RFSU:s metodbank.

Rädda barnen

Projektnamn: ”Unga samtal – om kärlek, sexualitet, samtycke, integritet, övergrepp och våld”
Beviljat belopp:
956 620 kronor

Projektet syftar till att utveckla samtalsmaterial från Rädda Barnen och andra aktörer med fokus på unga i socioekonomisk utsatthet i städer och landsbygder. Rädda barnen ska sammanställa detta i en digital verktygslåda. Samtalsmaterialet ska kunna vara ett stöd till vuxna som möter unga i socioekonomisk utsatthet. Det ska täcka in teman som kärlek, sexualitet, samtycke, integritet, övergrepp och våld, med syftet att arbeta förebyggande för att bidra till det sjätte jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Projektet ska genomföras inom befintlig samtalsverksamhet med de unga som organisationen möter i sina samtalsforum, tillsammans med Rädda Barnens lokala och regionala samarbetspartners.

Skogskvinnorna

Projektnamn: ”Upptaktsträff för svenska kvinnliga skogsnätverk”
Beviljat belopp:
161 000 kronor

Projektet syftar till att skapa förutsättningar för samarbete mellan de grupperingar som på olika håll i landet arbetar med jämställdhetsfrågor inom skogsbruket. Projektet kommer att genomföra en större upptaktsträff samt en mindre uppföljande träff som ska lägga grunden för det gemensamma vidare arbetet. Projektet genomförs gemensamt av sex intresseorganisationer: Skogskvinnorna i Värmland, Dryaderna i Halland, Grenverket i Blekinge, Skogskvinns i Småland, Skogskällingarna på Gotland och Spillkråkan.

Svenska skidförbundet

Projektnamn: ”Utbildningsintervention för främjande av idrottande kvinnors hälsa, välbefinnande och prestation”
Beviljat belopp:
 815 500 kronor

Projektet syftar till att förbättra den idrottande kvinnans hälsa, välmående och prestationsförmåga genom att öka kunskapsnivån hos aktiva och tränare. Målbilden är att alla skidåkande kvinnor (och tränare) genom Svenska skidförbundets regi ska ha haft möjlighet att ta del av ett utbildningskoncept som tagits fram i samarbete med forskare vid Vintersportcentrum på Mittuniversitetet. Förutom utbildningsinterventionen är målet även en till tre vetenskapliga publikationer som beskriver nuläget för de idrottande kvinnorna och deras tränare på olika nivåer, från junior till senior. Projektet ska också sprida projektet som en modell till andra intresserade idrottsförbund.

Om grooming – sexuell exploatering av barn

Så pratar du med ditt barn om trygghet på nätet

Här har vi samlat fyra råd om hur föräldrar kan prata med barn om hur en är trygg på nätet.

Första rådet Var appmärksam!

Internet är kul, för det mesta. Lär känna de appar och sociala medier ditt barn använder, gärna tillsammans. Var intresserad och fråga hur appen fungerar. När du frågar hur det varit i skolan eller på träningen, fråga också hur det har varit på nätet. Det lägger grunden för en bra dialog. Och gör det naturligt att prata om deras upplevelser på nätet.

Fråga gärna:

  • Hur funkar den här appen? Kan du visa mig?
  • Har du en öppen eller privat profil? Vad tänker du om det?
  • Vet du hur du blockar någon som är obehaglig?
  • Känner du att du kan prata med mig eller någon annan vuxen om det du är med om på nätet?

Andra rådet Informera lagom – anpassa till ålder

Prata med ditt barn om att det finns vuxna på nätet som säger att de är lika gamla som barn. Som skickar obehagliga meddelanden och försöker få barn att skicka bilder på sig själva. Ibland bilder på barn utan kläder. Det kallas grooming. Berätta att det är olagligt, att vuxna inte får göra så. Säg att barnet inte måste svara eller fortsätta skriva med någon om det inte känns bra. Beroende på barnets ålder så kan du också berätta att barnet kan skärmdumpa och blocka personer. Bekräfta för barnet att det är bra att berätta för en vuxen om något händer och att det går bra att prata med dig. Om du skapar förutsättningar för samtal mellan dig och barnet så öppnar du för att hen vågar berätta om det som hänt.

Fråga gärna:

  • Chattar du med någon som du inte träffat utanför nätet? Hur vet du vem det är?
  • Hur pratar du och dina kompisar om att dela bilder på nätet?
  • Har någon frågat dig eller en kompis om nakenbilder? Vad tänker du om det?
  • Vad skulle du göra om någon skickar en obehaglig bild, kommentar eller fråga till dig?

Tredje rådet Ha ett öppet förhållningssätt

Om barnet har varit med om något obehagligt på nätet eller blivit utsatt för något, visa att du bryr dig och inte kommer straffa eller skuldbelägga barnet. Det är aldrig barnets fel – ansvaret ligger alltid på den som begår brottet. När barnet berättar, låt hen få prata till punkt. Säg att det var modigt att berätta. Tycker barnet att det är jobbigt att prata med dig, säg att hen kan prata anonymt med exempelvis Bris eller ECPAT. Det går både att chatta och ringa till dem.

Fråga gärna:

  • Har du varit med om något på nätet som inte känns okej?
  • Vill du prata med en annan vuxen, till exempel en kurator?

Fjärde rådet Anmäl till polis och app

Skärmdumpa chatten. Det kan bli ett viktigt bevis. Anmäl händelsen till polisen på 114 14 eller på närmaste polisstation. Kontakta polisen även om du bara har ett användarnamn och en misstanke. Den som begår brottet kan ha haft kontakt med andra barn. Din anmälan kan göra skillnad.

Anmäl även till sajten eller appen. De kan stänga av den som misstänkts ha begått brottet.

Gör en anmälan till polisen

Vad är grooming?

Grooming är en brottslig handling och innebär att någon föreslår eller stämmer träff med barn under 15 år, med ett sexuellt syfte. En träff kan vara både ett fysiskt möte eller ett möte på nätet. Den första kontakten sker ofta på sociala medier eller i en app för exempelvis spel.

Genom bekräftelse, mutor, utpressning eller hot försöker förövaren få barnet att posera naket eller att träffas så att förövaren kan begå sexuella övergrepp.

Grooming är inte något nytt fenomen, men det är först i modern tid i samband med den digitala utvecklingen, som allt fler har hört talas om det.

Hur tas kontakten?

Nätet är ett användbart verktyg vid grooming. Förövare söker ofta upp potentiella offer digitalt. Kontakten kan ske via chattar och kontaktsidor, eller via sociala medier och appar.

Grooming är olagligt

Grooming blev ett brott 2009 och lades till i brottsbalken kap. 6. Den utgörs av paragraf 10 a:

“Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, föreslår en träff eller stämmer träff med barnet, döms för kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2017:1068).”

På dessa plattformar är det enkelt att komma i kontakt med barn samtidigt som förövaren kan vara anonym eller skapa en falsk profil, vilket kan göra det svårt att identifiera förövare inför en rättslig process. Ofta utger sig förövaren för att vara en jämnårig.

Hur sker grooming?

Grooming kan gå fort eller sträcka sig över en längre tid. Förövaren kan till exempel bygga upp ett förtroende eller systematiskt bryta ner barnet. Ofta är förövaren duktig på att uttrycka intresse och förståelse för den unga personens liv. Efter ett tag upplevs den vuxne inte längre som en främling utan som en väldigt nära vän.

Genom att använda ett sexualiserat språk normaliserar förövaren det sexuella beteendet. Komplimanger, pengar och hot är också vanliga inslag för att manipulera barnet och få barnet att medverka i sexuella aktiviteter. En förövare kan kontakta ett stort antal barn samtidigt.

Det är aldrig barnets fel

En vanlig reaktion hos anhöriga till barn som utsatts för grooming är ifrågasättandet, varför har barnet inte berättat för mig? Det är viktigt att förstå att en del i groomingprocessen är att få offret att känna sig skyldig till det som hänt. Ofta blir resultatet att barnet inte berättar för att hen inte vågar eller skäms, vilket innebär att barnet inte heller får hjälp och stöd. Det får också till följd att förövare inte blir lagförda och därmed kan fortsätta kontakta barn på nätet för sexuella syften.

Bekräfta för barnet att hen inte har gjort något fel. Du kan till exempel säga att det är den som begått brottet som har gjort fel, och att det är bra att barnet berättat om det som hänt.

Här finns stöd och hjälp att få

Om mäns våld mot kvinnor

Fler än 300 kvinnor i Sverige har dödats av sina män de senaste 20 åren. Det är i genomsnitt mer än en kvinna i månaden. Morden har många gånger skett trots att kvinnorna tidigare hade varit i kontakt med polisen, socialtjänsten, vården eller psykiatrin. För att kunna förebygga våldet behöver myndigheter bli bättre på att arbeta tillsammans. En viktig förebyggande insats är att upptäcka våldet så tidigt som möjligt, och erbjuda stöd och skydd.