Delmål 5: Jämställd hälsa

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Jämställd hälsa är ett omfattande mål och handlar om fysisk, psykisk, sexuell och reproduktiv hälsa. Målet innefattar också förebyggande folkhälsoarbete, insatser till enskilda personer inom socialtjänsten, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård och offentligt finansierad omsorg.

Delmålet om jämställd hälsa hänger tydligt ihop med de andra jämställdhetspolitiska målen. Jämställd hälsa är både en förutsättning för och en effekt av jämställdhet inom andra områden. Ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete samt våldsutsatthet är alla faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Omvänt är en god hälsa en förutsättning för att kunna utbilda sig, försörja sig ekonomiskt och att bidra till det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Kvinnor upplever sämre hälsa än män men lever längre

Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. Det gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar mest bland flickor och yngre kvinnor. Kopplingen mellan hälsa och kön är tydlig, men även faktorer som ålder, funktionsnedsättning, födelseland, inkomst och utbildning, påverkar kvinnors och mäns hälsa.

Kvinnor lever längre men skattar sin hälsa som sämre och har fler år med nedsatt aktivitetsförmåga jämfört med män. Män har en kortare medellivslängd men skattar sin hälsa som brätte och har färre år med nedsatt aktivitetsförmåga.

Trots att medellivslängden i Sverige fortsätter att öka för både kvinnor och män finns det grupper som inte hänger med i utvecklingen. Bland lågutbildade kvinnor har medellivslängden de senaste 25 åren inte ökat i samma takt som för andra. En höjd pensionsålder riskerar därför att påverka äldre lågutbildade kvinnor negativt.

Kvinnor söker sig oftare till vården än män

Kvinnor konsumerar 20 procent mer hälso- och sjukvård än män. En stor del av denna skillnad kan kopplas till att kvinnor tar del av mödra- och förlossningsvård. Men räknar man bort reproduktiv och könsspecifik vård minskar skillnaden till åtta procent, vilket förklaras av att kvinnor söker mer vård för psykiska besvär och besvär i muskler och leder. Kvinnor söker oftare vård på vårdcentraler medan män har fler sjukhusinläggningar, särskilt i högre åldersgrupper.

Män är generellt mindre vana vid att söka vård, är mer riskbenägna och har sämre levnadsvanor än kvinnor, vilket ses som förklarande faktorer bakom att män oftare förolyckas och avlider tidigare i flera av våra stora folksjukdomar.

Normer kring kön har betydelse för hälsan men kan också påverka vilken diagnos och behandling kvinnor och män får. Män söker mer sällan vård för psykiska besvär och får fler fysiska undersökningar än kvinnor, vars hälsoproblem riskerar att ses som psykosomatiska.

Psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män på olika sätt

Flickor och kvinnor upplever nedsatt psykisk hälsa, ångest och stress i högre utsträckning än män, och diagnostiseras oftare med ångest och depression. Kvinnor är också överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa.

Orsakerna till de stressrelaterade sjukskrivningarna i kvinnodominerade branscher är väl belagda och bottnar ofta i låg kontroll över arbetssituationen i kombination med höga krav i arbetet. Kvinnor utför även mer av det obetalda hem- och omsorgsarbete vilket leder till ökad stress.

Samtidigt som kvinnor diagnostiseras för psykisk ohälsa i högre utsträckning än män så begår betydligt fler män än kvinnor självmord. Detta tyder på en underdiagnostisering av psykisk ohälsa hos män.

Satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är ett samlingsbegrepp som omfattar rätten till säkra aborter, gynekologisk hälsovård, mödravård och förlossningsvård, tillgång till preventivmedel och sexualundervisning och rätten att få bestämma över sin egen sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck.

SRHR är en förutsättning för att uppnå jämställd hälsa och grundläggande för kvinnans egenmakt och har under flera år varit ett prioriterat politiskt område.

År 2017 beslutade regeringen att göra preventivmedel gratis för alla under 21 år. Uthämtandet av hormonella preventivmedel har sedan dess ökat bland unga kvinnor. Socialstyrelsen drar slutsatsen att det ökande användandet av långtidsverkande preventivmedel bland unga kan ha bidragit till en minskning av antalet aborter som har registrerats i åldern 15–19 år.

Folkhälsomyndigheten arbetar på regeringens uppdrag med en SRHR-strategi. Strategin knyter an till stora delar av jämställdhetspolitiken och överlappar de fleråriga satsningarna på kvinnors hälsa och förlossningsvården och den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor samt handlingsplanen mot könsstympning av flickor och kvinnor. SRHR-strategins övergripande mål för åren 2023–2030 är en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i hela befolkningen.

Positiva resultat efter satsningar på kvinnors hälsa och förlossningsvården

Sedan 2015 har regeringen satsat stort på kvinnors hälsa och förlossningsvården. I fokus står vården under graviditet och förlossning och eftervården. Även kvinnospecifika sjukdomar och andra sjukdomar bland vilka kvinnor är överrepresenterade, som tidigare varit eftersatta och underprioriterade i vården ingår, exempelvis:

• endometrios
• provocerad vulvodyni (tidigare vestibulit)
• sköldkörtelproblematik
• klimakteriebesvär.

Satsningen innehåller även åtgärder för ökad screening för bröstcancer och livmoderhalscancer och gratis preventivmedel för unga under 21 år. En del av satsningen har inneburit ökade resurser till primärvårdsinsatser för kvinnors hälsa i socioekonomiskt utsatta områden.

Regeringens långsiktiga satsning har gett resultat. Andelen som fått allvarliga förlossningsbristningar har minskat och andelen kvinnor som screenats för riskbruk av alkohol och för våldsutsatthet vid inskrivning i mödravård har nått uppsatta mål. Fler kvinnor går på efterkontroll, oavsett utbildningsnivå och härkomst och andelen som är mycket nöjda med sin förlossning har ökat. Men fortfarande förekommer stora regionala skillnader.

Trots att målet om att öka bemanningen inom förlossningsvården varit prioriterat kvarstår betydande problem med kompetensförsörjning och bemanning. År 2020 arbetade var fjärde utbildad barnmorska som något annat. Det är en indikation på att arbetsmiljön och arbetsvillkoren inom förlossningsvården är bristfälliga.

Vad behövs för en mer jämställd hälsa?

En jämställd hälsa bidrar till att fler kvinnor och män, flickor och pojkar, kan delta aktivt i samhället. Skillnaderna i hälsa mellan könen och de ökade hälsoklyftorna kopplade till ojämlikheter inom befolkningen är en utmaning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram ett antal utvecklingsområden:

• Det behövs ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida.
• Nyblivna mödrar med förlossningsskador bör få utökade möjlighet till sjukpenning för förstärkt möjlighet till rehabilitering och återhämtning.
• Det behövs ökad diagnostisering och utvecklad behandling av könsspecifika tillstånd och sjukdomar som är vanligare bland kvinnor.
• Fortsatt implementering av SRHR-strategin med fokus på jämlikhetsaspekter.
• Det behöver införas tydligare inslag av jämställdhet, könsskillnader och genus i vårdutbildningar.
• Hänsyn behöver tas till könsspecifika skillnader i diagnostisering, behandling och forskning när det gäller de stora folksjukdomarna så som cancer och hjärtkärlsjukdom.
• Det behövs ökad kunskap och behandlingsstrategier i relation till våld i nära relationer, sexuellt våld och hedersrelaterat våld och förtryck och hur sådan utsatthet är kopplad till ohälsa och stressrelaterad sjukdom.
• Diagnostisering och behandling av psykisk ohälsa hos män behöver öka.
• Det behövs ökade kunskaper om hur sociala medier påverkar den psykiska (o)hälsan hos flickor och pojkar samt ökade kunskaper om psykisk ohälsa ur ett genusperspektiv.
• Det behövs förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor inom kvinnodominerade sektorer så som vård, skola omsorg.

En film om jämställd hälsa

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om jämställd hälsa?

Fördjupning från Jämställdhetsmyndigheten:

• Könsrelaterade normers betydelse för psykisk hälsa hos kvinnor och män, rapport (2023)
• Livspusslet som inte går ihop, rapport (2023)
• Steg framåt och nya utmaningar - resultatrapporten 2023
• Ojämna insatser för jämställdheten, rapport (2023)
• Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa, rapport (2021)
• Maskuliniteter och ohälsa - en översikt, bilaga till rapporten Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021)
• Psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna. En kunskapsöversikt om vilka faktorer som kan förklara skillnader mellan flickor och pojkars, unga kvinnor och unga mäns psykiska hälsa, bilaga till rapporten Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021)
• Vad kan förklara kvinnors högre sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa? En kunskapsöversikt av nordisk forskning publicerad under åren 2010 – 2019, bilaga till rapporten Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021)
• Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos, forskningsrapport på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten (2021)
• Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa, rapport (2021)
• Lågutbildade kvinnors medellivslängd ökar inte i samma takt som andra gruppers, analys i korthet (2020)
• Fallstudien Satsningar på förlossningsvården och den hälso-och sjukvård som rör kvinnors hälsa i rapporten Styrning ger resultat (2020)
• Fattigdomsbekämpning och välmående, avsnitt i Jämställdhetsmyndighetens podd Världens mest jämställda land? (2020)

Övriga källor:

• Underlag till nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Slutredovisning av regeringsuppdrag, Folkhälsomyndigheten 2023
• Kvinnors hälsa och sjukdomar Kartläggning och analys av forskningsbehov, Forte (2023) 
• Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida, SOU 2023:23