Åtta myndigheter mot arbetslivskriminalitet

Samverkansarbetet har pågått sedan 2018 och grundar sig i två uppdrag från regeringen. Syftet är att människor ska känna tillit till den offentliga verksamheten. Regelbrott får konsekvenser för många samhällsområden och därför får statens insatser bättre effekt när berörda myndigheter samarbetar.

Myndigheterna som samverkar är: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket samordnar uppdraget.

Nationell samordning mot prostitution och människohandel

Att samverka med flera myndigheter är avgörande för att motarbeta människoexploatering i arbetslivet. Utbredningen av detta problemområde har ökat och riskerar att öka ytterligare om inte samhället kraftsamlar. Jämställdhetsmyndigheten bidrar bland annat i sin roll som nationell samordnare i arbetet mot prostitution och människohandel. Förutom oss har även Polismyndigheten och Migrationsverket formella uppdrag från regeringen att arbeta mot människohandel och människoexploatering i arbetslivet.

Exempel på insatser inom myndighetsnätverket:

  • Lägesrapporter
    Myndigheterna tar varje år fram en rapport om miljöer med risk för fel och regelöverträdelser som påverkar arbetskraften – däribland människohandel.
  • Kontrollinsatser
    Löpande sker oanmälda kontroller som myndigheterna tillsammans genomför på arbetsplatser. De sker där vi bedömer att risk för arbetslivskriminalitet förekommer.
  • Undersökningar och informationsinsatser
    En enkätundersökning genomförd 2021 pekar mot att en majoritet av allmänheten har begränsad tilltro till att samhället kan påverka den här typen av brottslighet särskilt mycket. Ännu färre, två av tio personer, tror att de själva kan göra något. Samtidigt finns det en stor vilja att stoppa arbetslivskriminalitet – människor vill att alla företag ska göra rätt för sig. Under parollen “Låt oss stoppa att människor utnyttjas på jobbet” genomför myndigheterna en informationsinsats för att stoppa oseriösa företag med allmänhetens hjälp.

Kontaktpersoner Jämställdhetsmyndigheten

Frida Johansson
Enhetschef, prostitution och människohandel
Telefon: 031 392 90 29 alt. 070 784 74 75
E-post: frida.johansson@jamy.se

Mats Paulsson
Senior utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 031 392 90 31 alt. 073 056 87 79
E-post: mats.paulsson@jamy.se

Catrin Sandman
Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 072 084 75 59
E-post: catrin.sandman@jamy.se

Yvonne Karlsson
Kvalificerad utredare, prostitution och människohandel
Telefon: 070 784 74 86
E-post: yvonne.karlsson@jamy.se

Så arbetar kvinnojourerna för att nå samiska kvinnor

Flicka i förgrund bortvänd från kameran som pratar i telefon. I bakgrunden suddig park med människor

– Vi ville få mer kunskap om samiska kvinnors situation, och arrangerade en utbildningshelg i Kiruna för kvinnojourerna i länsföreningen under hösten 2018. Där fick vi information från forskare och samiska kvinnor om mäns våld mot kvinnor i det samiska samhället. Med utgångspunkt i utbildningen bildades en arbetsgrupp för att arbeta vidare med frågan, berättar Mildred Hedberg och Eva Engman från Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten Länsföreningen.

Syftet med arbetet som nu pågår är att nå samiska kvinnor och tjejer med information om kvinnojourernas och tjejjourernas arbete, och berätta att de kan söka stöd och skydd på en jour om de utsätts för våld.

– Vi vill också få kontakt och samarbete med samiska verksamheter för information om jourernas arbete och om mäns våld mot kvinnor. Dessutom ska medlemmar i kvinno- och tjejjourerna få ökad kunskap och förståelse för samisk kultur och samiska kvinnors och tjejers situation och utsatthet för våld.

En viktig del i arbetet är att utbildas i den samiska kulturen. Pandemin under 2020 och 2021 har gjort att arbetet blivit fördröjt. I höst planeras en utbildningshelg för kvinnojourerna i föreningen, med temat ”Tjejers och kvinnors liv i det samiska samhället – möten, stöd och samarbete”. Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, ska medverka och berätta om sin kartläggning av forskning om mäns våld mot kvinnor i det samiska samhället. Det blir även medverkan från kvinnoföreningen Niejda.

Vilka framgångsfaktorer har ni sett?

– En viktig framgångsfaktor är att vi i kvinnojourerna och tjejjourerna har fått kunskap om samisk kultur och om samiska kvinnor situation.

Vilka utmaningar har ni stött på?

– En utmaning är att komma in i det samiska samhället. Det finns en stor tveksamhet till att kontakta myndigheter och kvinnojourer utanför det samiska samhället. Våld i nära relationer löses oftast inom familjen. Vårt kontaktarbete har därför tagit mycket tid. Exempelvis är det svårt att få kontakter med Sametinget. Vi ser dock en ljusning med kontakterna med samiska kvinnor, genom att vi nu har fått positiv resons från kvinnoföreningen Niejda i Jokkmokk.

Har ni haft någon samverkan med andra aktörer?

– En viktig samverkanspartner är Länsstyrelsen i Norrbotten. Tillsammans har vi bland annat genomfört en utbildningsdag under 2019 om samiska kvinnors situation och utsatthet för mäns våld. Vi ska besöka Länsstyrelsens avdelning för samiska frågor i Jokkmokk. Vi ska även träffa Jokkmokks kommun som är positiv till att starta en kvinnojour i Jokkmokk, där många samer bor.

FAKTA

Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten Länsföreningen är en kontaktlänk mellan sex medlemsjourer i Norrbotten. Jourerna ger stöd och skydd till tjejer, kvinnor och barn som utsätts för mäns och killars våld. Läs mer om deras arbete.

Istanbulkonventionen och GREVIO:s rekommendationer till Sverige:
Stöd och skydd

Genom att ratificera Istanbulkonventionen har Sverige åtagit sig att ge stöd och hjälp till alla flickor och kvinnor som utsätts för våld och att förebygga, lagföra och avskaffa alla former av mäns våld mot kvinnor. Bestämmelserna under konventionens tredje grundpelare handlar om våldsutsatta flickors och kvinnors rättigheter, som alltid ska komma i första hand. Stöd och hjälp ska utgå från kunskap om våldets mekanismer, uttryck och konsekvenser.

Rekommendationerna till Sverige handlar om att säkerställa att våldsutsatta kvinnor och barn, oavsett livssituation och om­ständigheter, får tillgång till specialiserat och fullgott stöd och skydd, över hela landet.

För att bättre leva upp till konventionen uppmanar GREVIO Sverige att bland annat:

Se till att alla bestämmelser genomförs utan diskriminering

För att säkerställa stöd till flickor och kvinnor i särskilt utsatta situationer måste myndigheterna ta itu med fördomar, okunskap och bristande tillgänglighet. Särskild kunskap och medvetenhet behövs inom lokala och regionala myndigheter och socialtjänst, om faktorer som kan påverka situationen för urfolk och nationella minoriteter; samiska och romska flickor och kvinnor; flickor och kvinnor med funktionsnedsättning; i miss­bruk eller beroende; som utnyttjas i prostitution och människohandel; eller som är nyanlända eller utrikesfödda.

Öka kapacitet och kvalitet på skyddade boenden

Myndigheter på alla nivåer måste säkerställa tillgången till skyddat boende, utan diskriminering.