Så arbetar kvinnojouren för att nå samiska kvinnor

Flicka i förgrund bortvänd från kameran som pratar i telefon. I bakgrunden suddig park med människor

– Vi ville få mer kunskap om samiska kvinnors situation, och arrangerade en utbildningshelg i Kiruna för kvinnojourerna i länsföreningen under hösten 2018. Där fick vi information från forskare och samiska kvinnor om mäns våld mot kvinnor i det samiska samhället. Med utgångspunkt i utbildningen bildades en arbetsgrupp för att arbeta vidare med frågan, berättar Mildred Hedberg och Eva Engman från Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten Länsföreningen.

Syftet med arbetet som nu pågår är att nå samiska kvinnor och tjejer med information om kvinnojourernas och tjejjourernas arbete, och berätta att de kan söka stöd och skydd på en jour om de utsätts för våld.

– Vi vill också få kontakt och samarbete med samiska verksamheter för information om jourernas arbete och om mäns våld mot kvinnor. Dessutom ska medlemmar i kvinno- och tjejjourerna få ökad kunskap och förståelse för samisk kultur och samiska kvinnors och tjejers situation och utsatthet för våld.

En viktig del i arbetet är att utbildas i den samiska kulturen. Pandemin under 2020 och 2021 har gjort att arbetet blivit fördröjt. I höst planeras en utbildningshelg för kvinnojourerna i föreningen, med temat ”Tjejers och kvinnors liv i det samiska samhället – möten, stöd och samarbete”. Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, ska medverka och berätta om sin kartläggning av forskning om mäns våld mot kvinnor i det samiska samhället. Det blir även medverkan från kvinnoföreningen Niejda.

Vilka framgångsfaktorer har ni sett?

– En viktig framgångsfaktor är att vi i kvinnojourerna och tjejjourerna har fått kunskap om samisk kultur och om samiska kvinnor situation.

Vilka utmaningar har ni stött på?

– En utmaning är att komma in i det samiska samhället. Det finns en stor tveksamhet till att kontakta myndigheter och kvinnojourer utanför det samiska samhället. Våld i nära relationer löses oftast inom familjen. Vårt kontaktarbete har därför tagit mycket tid. Exempelvis är det svårt att få kontakter med Sametinget. Vi ser dock en ljusning med kontakterna med samiska kvinnor, genom att vi nu har fått positiv resons från kvinnoföreningen Niejda i Jokkmokk.

Har ni haft någon samverkan med andra aktörer?

– En viktig samverkanspartner är Länsstyrelsen i Norrbotten. Tillsammans har vi bland annat genomfört en utbildningsdag under 2019 om samiska kvinnors situation och utsatthet för mäns våld. Vi ska besöka Länsstyrelsens avdelning för samiska frågor i Jokkmokk. Vi ska även träffa Jokkmokks kommun som är positiv till att starta en kvinnojour i Jokkmokk, där många samer bor.

FAKTA

Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten Länsföreningen är en kontaktlänk mellan sex medlemsjourer i Norrbotten. Jourerna ger stöd och skydd till tjejer, kvinnor och barn som utsätts för mäns och killars våld. Läs mer om deras arbete.

Istanbulkonventionen och GREVIO:s rekommendationer till Sverige:
Stöd och skydd

Genom att ratificera Istanbulkonventionen har Sverige åtagit sig att ge stöd och hjälp till alla flickor och kvinnor som utsätts för våld och att förebygga, lagföra och avskaffa alla former av mäns våld mot kvinnor. Bestämmelserna under konventionens tredje grundpelare handlar om våldsutsatta flickors och kvinnors rättigheter, som alltid ska komma i första hand. Stöd och hjälp ska utgå från kunskap om våldets mekanismer, uttryck och konsekvenser.

Rekommendationerna till Sverige handlar om att säkerställa att våldsutsatta kvinnor och barn, oavsett livssituation och om­ständigheter, får tillgång till specialiserat och fullgott stöd och skydd, över hela landet.

För att bättre leva upp till konventionen uppmanar GREVIO Sverige att bland annat:

Se till att alla bestämmelser genomförs utan diskriminering

För att säkerställa stöd till flickor och kvinnor i särskilt utsatta situationer måste myndigheterna ta itu med fördomar, okunskap och bristande tillgänglighet. Särskild kunskap och medvetenhet behövs inom lokala och regionala myndigheter och socialtjänst, om faktorer som kan påverka situationen för urfolk och nationella minoriteter; samiska och romska flickor och kvinnor; flickor och kvinnor med funktionsnedsättning; i miss­bruk eller beroende; som utnyttjas i prostitution och människohandel; eller som är nyanlända eller utrikesfödda.

Öka kapacitet och kvalitet på skyddade boenden

Myndigheter på alla nivåer måste säkerställa tillgången till skyddat boende, utan diskriminering.