Ytterligare insatser krävs för att motverka människohandel med barn

Ett framgångsrikt arbete mot alla former av människohandel kräver en tydlig myndighetsgemensam samordning där de förebyggande, brottsbekämpande och sociala insatserna går hand i hand. Det är en av de slutsatser som dras i Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av regeringsuppdraget att samordna arbetet mot människohandel och exploatering av barn.

– Det är tydligt att detta arbete kräver en tydlig, nationell samordning och samverkan myndigheter emellan på både strategisk och operativ nivå där de förebyggande, brottsbekämpande och sociala insatserna kan gå hand i hand, säger Maria von Bredow, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

En annan viktig slutsats är att de specifika handlingsplanerna med specifika anslag, har varit avgörande för uppmärksamheten kring människohandel med barn och därmed även för en ökad kunskap om företeelsen och hur olika aktörer bör agera när de kommer i kontakt med utsatta barn.

Jämställdhetsmyndigheten bedömer därför att det finns behov av en ytterligare handlingsplan med tydliga åtgärder.

Om uppdraget

Den 1 januari 2018 flyttades det nationella samordningsuppdraget mot prostitution och människohandel för både sexuella och andra ändamål från Länsstyrelsen i Stockholm till Jämställdhetsmyndigheten. Även det specifika uppdraget att nationellt samordna arbetet mot människohandel och exploatering av barn flyttades över.

Viktigt med barnrättskompetens i arbetet

Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag, vilket har en inverkan på allt arbete som på något sätt rör barn och unga som befinner sig i Sverige. Alla myndigheter behöver förbereda sitt arbete och frågan är central i arbetet mot människohandel med barn:

– Detta arbete kräver barnrättskompetens, med barnens behov och rättigheter i fokus, säger Maria von Bredow.

Stora behov av kunskap

Efterfrågan på utbildning kring dessa frågor är stor hos många aktörer, inte minst socialtjänsten, erfar Jämställdhetsmyndigheten som medverkat vid ett flertal utbildningstillfällen. Många deltagare har uttryckt att de inte vetat särskilt mycket om området och att de önskar att fler fick ta del av den kunskap som finns.

– Människor som i sitt yrke möter barn som är förmodade offer behöver kunskap för att kunna identifiera dem tidigare och veta hur de ska agera steg för steg. Det förebyggande arbetet är en viktig del, och det finns verktyg som vi ska fortsätta sprida, till exempel en webbutbildning och en manual vid misstanke om människohandel, säger Maria von Bredow.


Ökat behov av internationell samverkan

Behovet av internationellt samarbete kring barn och unga i människohandel och exploatering, särskilt i Europa, har ökat. Det gäller även barn som befinner sig i riskzonen för att utsättas, exempelvis barn och unga som försvinner och som hamnar utanför asylprocessen eller saknar tillstånd att vara i Europa.

– Barnen rör sig över de kommunala, regionala och nationella gränserna och därför behöver de aktörer som samverkar kring dem, till exempel socialtjänsten, få förutsättningar att vara flexibla och samarbeta över dessa gränser, säger Petra Tammert Seidefors, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Regionkoordinatorerna har en viktig roll

Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel har en viktig roll i det konkreta arbetet i arbetet mot prostitution och människohandel.  De finns i region Bergslagen, Mitt, Nord, Stockholm, Syd, Väst och Öst. De fungerar som stöd till Jämställdhetsmyndigheten och de stöttar också polis och socialtjänst med sin spetskompetens för människohandelsärenden. En annan uppgift är att synka det regionala arbetet med det nationella.

– Tack vare regionkoordinatorerna länkas ärenden som rör människohandel med barn och unga till rätt instans. Därför är de en viktig del i samordningen, säger Catrin Sandman, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Senast uppdaterad: 4:35 - 06 maj, 2019
  • Prostitution och människohandel