Vård för flickor och kvinnor som blivit könsstympade varierar stort

Socialstyrelsens kartläggning av vården som erbjuds för flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning visar att den varierar stort över landet. Samtidigt har diagnoser kopplade till könsstympning ökat stadigt under senare år.

En inventering av regionernas riktlinjer om vård av könsstympade flickor och kvinnor visar att av landets 21 regioner har sex av dem regionala riktlinjer, nio har lokala styrdokument och en region har både regionala och lokala styrdokument och riktlinjer. En fjärdedel av landets regioner, de återstående fem, har inga riktlinjer alls. Skillnaderna i riktlinjernas och styrdokumentens innehåll och omfattning är också stora.

Det är problematiskt att flickor och kvinnor inte kommer i kontakt med vården och eventuella åtgärder förrän det blir aktuellt med barnafödande. Det kan betyda att flickor och kvinnor lever stora delar av sina liv innan könsstympningen blir uppmärksammad.

– Socialstyrelsens delredovisning är ett viktigt tillskott i den helhetsbild vi behöver ha när vi diskuterar eventuella åtgärder för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor. Redovisningen överensstämmer med de erfarenheter som organisationer och verksamheter vittnar om genom att det framgår att vården riskerar att bli ojämlik beroende på vart i landet du befinner dig, kommenterar Arbresha Rexhepi, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Enligt Socialstyrelsens statistik från 2015 har omkring 38 000 flickor och kvinnor i Sverige blivit utsatta för någon form av könsstympning i sina ursprungsländer. Av dessa beräknas 7 000 fortfarande vara under 18 år.

Gravida söker vård

Det är få flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning som söker vård, även om det skett en stadig ökning av antalet sökande under senare år. Mellan 2012 och 2018 sökte cirka 5 000 kvinnor med diagnosen könsstympning vård inom öppen respektive sluten specialist- eller förlossningsvård.

Könsstympning är förbjudet i Sverige sedan 1982. Trots det tyder Socialstyrelsens kartläggning på att ingrepp genomförs även i Sverige. Det finns cirka tio könsstympade flickor under 18 år som är födda i Sverige som har sökt vård och fått diagnosen mellan 2012 och 2018.

Vård söks främst i anslutning till graviditet och förlossning. Antalet flickor under 18 år och kvinnor över 40 år söker inte vård i samma utsträckning. Resultatet kan enligt Socialstyrelsen tyda på att äldre och yngre åldersgrupper antingen inte behöver vård, inte har tillgång till eller information om vård, inte vågar eller inte vill söka vård av rädsla för att bli stigmatiserade.

– Det är problematiskt att flickor och kvinnor inte kommer i kontakt med vården och eventuella åtgärder förrän det blir aktuellt med barnafödande. Det kan betyda att flickor och kvinnor lever stora delar av sina liv innan könsstympningen blir uppmärksammad. Därmed är det viktigt med kompletterande arbete på andra arenor nära målgruppen, såsom skola och fritid, säger Arbresha Rexhepi.

Viktigt att bryta tystnadskulturen

Forskning visar att vårdpersonal generellt sett är oförberedda på att hantera flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning. Anledningar till att vårdpersonal inte tar upp frågan om könsstympning hänvisas till olika aspekter, som rädsla för att fråga fel, viljan att behandla alla jämlikt och eventuella egna föreställningar om vad det innebär att vara könsstympad.

Arbresha Rexhepi bekräftar behovet av ett kunskapslyft som gör vårdpersonal trygga i att kunna möta målgrupper som lever med att ha blivit könsstympade, något som även vårdpersonal själva efterfrågar:

– Här gäller det att rikta informationssatsningar till rätt aktörer med fokus på att våga bryta tystnaden kring sakfrågan. Detta kan vi se genom de träffar med verksamheter och målgrupper vi möter inom ramen för vårt förebyggande uppdrag. Rädslan för sakfrågan får aldrig kompromissa med rätten till jämlik vård.

Fler specialistmottagningar ska inrättas

Det finns idag bara två specialistmottagningar för könsstympade flickor och kvinnor i Sverige, Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus i Göteborg. Det är också i Stockholms sjukvårdsregion samt i Västra och Sydöstra sjukvårdsregionerna som antalet diagnoser kopplade till kvinnlig könsstympning ökat mest.

Region Skåne har beslutat att inrätta särskilda mottagningar för flickor och kvinnor utsatta för könsstympning på Skånes universitetssjukhus i Malmö, på Helsingborgs lasarett och på Centralsjukhuset i Kristianstad.

Socialstyrelsen presenterar sin slutrapport 2021.

Läs hela delrapporten här.

Senast uppdaterad: 12:26 - 09 maj, 2020