Uppstart för lärosätenas jämställdhetsarbete

Jämställdhetsmyndigheten fortsätter att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i landets högskolor och universitet under 2021. Att hantera pandemin och koppla samman jämställdhetsarbetet med hållbar utveckling var några frågor som diskuterades på uppstartsträffen för lärosätena.

Under 2021 har 33 lärosäten fått i uppdrag av regeringen att öka jämställdheten. Genom jämställdhetsintegrering ska högskolornas och universiteten bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, som bland annat innebär att motverka könsbundna studieval och se till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning.

Ett sätt att stödja lärosätenas arbete är att hålla nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och dialog mellan samordnare för jämställdhetsarbetet och andra nyckelpersoner. Omkring 70 personer från 29 lärosäten deltog i den digitala februariträffen.

Ellen Thorell, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, menar att lärosätenas uppdrag om jämställdhetsintegrering för 2021 i stort sett är detsamma som för tidigare år, men det finns några justeringar. Till exempel är det ännu tydligare nu att alla högskolor och universitet ska ha lärosätesspecifika planer som pekar ut en riktning för jämställdhetsarbetet.

– Lärosätena ska också i större utsträckning än tidigare berätta om åtgärder och resultat för olika funktioner i verksamheten, då det är viktigt att berörda målgrupper inom varje lärosäte känner till och förstår syftet med förändringsarbetet, säger Ellen Thorell.

Kopplar ihop jämställdhetsarbetet med hållbar utveckling

För att stärka arbetet med jämställdhet och skapa synergier kan att arbetet med jämställdhetsintegrering framöver samordnas med andra uppdrag kopplade till förändringsarbete, till exempel lika villkor och Agenda 2030. Flera lärosäten samordnar redan sina jämställdhetsintegreringsuppdrag med andra närliggande uppdrag. Ett exempel är Högskolan i Väst som tagit fram en ny strategi för hållbar utveckling där jämställdhet är ett av de prioriterade områdena.

– Den nya strategin är en ambitionshöjning av hållbarhet där lika villkor och jämställdhetsarbetet är naturliga delar i detta. Vi lägger fokus på att gå från ord och system till handling, till exempel genom införandet av perspektiven i undervisning och forskning, säger Beatrice Löfström, HR-strateg och samordnare och strateg för arbetet med lika villkor och jämställdhetsintegrering vid Högskolan i Väst.

Även Örebro universitet samordnar arbetet med jämställdhetsintegrering och hållbar utveckling, berättar Felicia Garcia, pedagogisk utvecklare inriktning jämställdhetsintegrering och hållbar utveckling:

– Vi anser att jämställdhet är bärande faktor för hur vi uppnår de globala målen för Agenda 2030 och för att misslyckanden i att uppnå de globala målen kommer få konsekvenser för jämställdhet och jämlikhet. I jämställdhetsintegreringen ingår arbetet med lika villkor, breddat deltagande och tillgänglighet.

Pandemin påverkar inte bara negativt

Under pandemin det senaste året har många lärosäten behövt prioritera om sina resurser för att minska smittspridningen, bland annat genom att ställa om till digital undervisning och examination. Detta har försvårat arbetet med jämställdhetsintegrering eftersom vissa insatser har behövt skjutas på till framtiden.

– Under vårterminen 2020 var chefer tvungna att prioritera hårt för att få verksamheten att fungera med både studenter och personal på distans. Vissa ämnen har drabbats hårdare än andra. Lärare och forskare i omvårds- och medicinska ämnen har varit tvungna att gå in och arbeta kliniskt och därför inte haft tid att arbeta med utvecklingsarbete. Men från hösten har många startat upp utvecklingsarbetet med genomsyrande perspektiv såsom hållbar utveckling och jämställdhetsintegrering, säger Katarina Bååth, jämlikhetsutvecklare och chef för Enheten för verksamhetsutveckling, som ansvarar för stödet kring högskolepedagogisk utveckling och hållbar utveckling samt jämställdhetsintegrering och lika villkor vid Örebro universitet.

Men för vissa lärosäten har jämställdhetsarbetet snarare har fått en skjuts i arbetet, bland annat genom att för att digitala möten kan underlätta för samordnare att an det bli lättare att få möten med vissa nyckelfunktioner. Även om pandemin haft negativa effekter på jämställdheten globalt ser Beatrice Löfström positiva effekter.

– Hållbarhetsfrågorna verkligen har aktualiserats under den här perioden och hur de hänger ihop med pandemin, både på högskolan och i samhället i stort. Och att det har gett oss kraft och möjlighet att prioritera det med en mycket mer uttalad riktning i arbetet, säger Beatrice Löfström på Högskolan i Väst.

Jämställdhetsmyndigheten samordnar och stödjer

Jämställdhetsmyndigheten samordnar arbetet med jämställdhetsintegrering i akademin och erbjuder olika typer av stöd, bland annat erfarenhetsutbyten/nätverksträffar, utbildningsinsatser och handledningsmaterial.

– Stödet från Jämställdhetsmyndigheten spelar stor roll för oss. Det är jättebra att Jämställdhetsmyndigheten fortsätter att bjuda in fler än samordnarna till träffar till exempel som i höstas när generaldirektör Lena Ag bjöd in rektorerna för att markera att detta är en ledningsfråga, säger Katarina Bååth.

– Jag ser det som en viktig roll att hålla i ihop nätverket och kunskapsutbytet högskolor och universitet emellan och att erbjuda ett struktur- och kunskapsstöd. Som liten högskola är vi i behov av externa parter och kunskapsresurser som vi kan koppla in för att kunna växla upp vårt arbete, säger Beatrice Löfström.

 

Senast uppdaterad: 9:49 - 23 feb, 2021
  • Jämställdhetsintegrering