Trygga villkor och god arbetsmiljö viktigt för juniora forskare och kvinnors möjligheter i högskolan

Osäkra anställningar och bristfällig arbetsmiljö försvårar för kvinnor som vill satsa på en akademisk karriär. Dessutom utsätts kvinnor oftare än män för sexuella trakasserier i högskolan. Hinder och möjligheter för karriärutveckling i akademin var temat när Jämställdhetsmyndigheten samlade representanter för högskolor och universitet den 17 november.

Ung forskare vid dator.

Trots positiva framsteg de senaste åren är kvinnor underrepresenterade på högre anställningsnivåer vid landets lärosäten. Bland professorer är en majoritet fortfarande män, även om utvecklingen blir mer jämställd, konstaterar Vetenskapsrådet i rapporten Hur jämställt är det i högskolan? från 2021.

Dock ser det olika ut mellan olika forskningsämnen. Teknik och naturvetenskap domineras av män, och det är ämnen som också har en hög andel professorer.

– Utbildningsvetenskap, språk och litteratur och hälsovetenskap är ämnen som kännetecknas av hög andel kvinnor, och färre professorer. Vi tolkar det som att kvinnor i högre utsträckning är verksamma i ämnen där det är svårare att meritera sig, säger Stina Gerdes Barriere, analytiker på Vetenskapsrådet, och en av de medverkande presentatörerna på seminariet.

Studien visar också att både kvinnor och män som är juniora forskare drabbas av osäkra anställningar, vilket även tidigare studier visat. Men också att arbetsmiljön och villkoren är mindre gynnsamma för kvinnor än för män.

– Det handlar bland annat om att kvinnor oftare är medverkande forskare i stället för forskningsledare, att de oftare saknar tillgång till en mentor, att de i högre grad upplever arbetsmiljön som problematisk och att de har fler erfarenheter av orättvisor jämfört med män. Det är inte alltid stora skillnader men det är konsekvent att det ofta faller ut lite mindre positivt för kvinnor än för män, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker på Vetenskapsrådet.

Fler trygga anställningar

Osäkra anställningar är ett känt problem, menar Helena Wintgren, utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ), och något som UKÄ fått i uppdrag av regeringen att undersöka närmare:

– Vi ska följa upp hur förekomsten av tidsbegränsade anställningar ser ut. Regeringen har som mål att öka andelen trygga anställningar för kvinnor och män. Vi ska också undersöka hur svenska lärosäten arbetar strategiskt med karriärvägar och hur meriteringssystemet påverkar kvinnors och mäns möjligheter att göra karriär.

Behov av hållbar forskarutbildning

Linnéa Carlsson, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté, vittnar om utmaningarna för juniora forskare. En central faktor är otydligheten kring vem som ansvarar för doktorandens arbetsmiljö, vilket bottnar i otydliga anställningsvillkor och att de uppfattas både som forskarstuderande och personal.

– För att våga ställa krav, anmäla eventuella kränkningar och veta vart hen ska vända sig med problem, behöver du trygghet. Särskilt utsatt är gruppen utländska doktorander, som eventuellt inte kan det svenska språket och därför har svårare att känna till och utöva sina rättigheter.

Hon ser också att många kvinnor riskerar att lämna högskolan på grund av en pressad arbetssituation och svårigheten att kombinera akademisk karriär med familjeliv och småbarn.

– Detta vore såklart en förlust för forskningen och jämställdheten i högskolan. Bättre villkor och arbetsmiljö för doktorander skulle därför gynna det svenska forskningssamhället, säger Linnéa Carlsson.

Omfattande kartläggning av sexuella trakasserier

Även i det pågående forsknings- och samverkansprogrammet om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet lyfts kvinnor som studerar eller går forskarutbildning fram som särskilt utsatta grupper. I en omfattande studie baserad på närmare 39 000 enkäter har studenter, doktorander, forskare/lärare och övrig universitetspersonal svarat på frågor kring sexuella trakasserier och arbetsmiljö.

– Resultaten håller på att bearbetas men vi ser bland annat att det vi kallar icke-önskvärd sexuell uppmärksamhet, som obekväma frågor om ditt privatliv eller blickar, i högre grad drabbar kvinnor och främst doktorander, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och medverkande i studien.

Studien, som pågått sedan 2019, kommer att presenteras i sin helhet den 8 mars 2022, men redan nu kan lärosätena ta del av ”sitt” resultat för att kunna arbeta vidare med att förhindra kränkningar och sexuella trakasserier lokalt. Linda Schultz, koordinator för lika villkor vid Linköpings universitet, berättar om erfarenheter av hur jämställdhetsintegreringsarbetet kan organiseras i ordinarie styrprocesser säger:

– Vi kommer att lyfta in resultatet i det pågående arbetet att motverka sexuella trakasserier. Det behövs levande diskussioner kring vad kränkningar och sexuella trakasserier är. Vi kommer att satsa på kompetensutveckling för lärare och chefer och ser över möjligheterna att ta fram en förenklad anmälningsfunktion.

Stöd och samverkan i högskolesektorn

Oskar M Wiik, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer efterlyser ökat samarbete mellan lärosätena och studentkårerna i arbetet mot sexuella trakasserier.

– Lärosätena förlitar sig till stor del på studentkårerna men vi kan inte själva lösa problemen, inte minst på grund av brist på resurser. För att vi ska kunna stödja studenterna behöver det finnas fungerade strukturer såsom rutiner för de utsatta att anmäla och att få det stöd de behöver.

Enligt Fredrik Bondestam har vi länge haft kunskap om sexuella trakasserier i akademin men det har saknats åtgärder och ansvar.

– Vi behöver få ett slut på normaliserandet av sexuella trakasserier.

Malin Svensson utredare på Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att en otrygg studie- och arbetsmiljö, sexuella trakasserier och andra kränkningar utgör karriärhinder som förstärker varandra för studenter och juniora forskare.

– Högskolesektorn behöver arbeta aktivt för att skapa en trygg arbetsmiljö och säkra studie- och arbetsvillkor så att studenter, doktorander och forskare, oavsett kön i kombination med andra bakgrundsfaktorer, ska kunna välja att fortsätta sin akademiska karriär, säger Malin Svensson.

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att stödja högskolor och universitet i deras arbete för ökad jämställdhet.

– För oss är det centralt att få ta del av den här typen av kunskapsunderlag. Den blir ett viktigt underlag i vårt forskningsbaserade och behovsanpassade stöd, säger Ida-Maria Linder, chef vid enheten för jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet.

Fakta

Seminariet Karriärutveckling i akademin – utmaningar och möjligheter arrangerades inom ramen för Jämställdhetsmyndighetens stöd till jämställdhetsintegring i högskolor och universitet. Ett 50-tal representanter från 33 lärosäten deltog. UKÄ, Vetenskapsrådet, Sveriges förenade studentkårer, Linköpings universitet och Forsknings- och samverkansprogram om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier stod för presentationer.

Mer om Jämställdhetens stöd till jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet 

Senast uppdaterad: 11:00 - 29 nov, 2021
  • Jämställdhetsintegrering