Tre frågor till Eva Källhammer som kartlagt jämställdhetsarbetet på landets lärosäten

Eva Källhammer, senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Du har analyserat det senaste årets arbete med jämställdhetsintegrering på landets högskolor och universitet – hur går det?

– Pandemin har inneburit att landets högskolor och universitet har behövt prioritera om. När lärosätena ställt om till distansundervisning och digitala examinationer har arbetet för ökad jämställdhet tappat fart. Detta beror bland annat på att det tycks vara svårare att förankra arbetet i organisationen när det sker digitalt. Trots detta ser vi ändå att drygt hälften av lärosätena gör framsteg i sitt jämställdhetsarbete 2020.

Kan du ge exempel på insatser och vad de lett till?

– Till exempel har Luleå tekniska universitet skapat ett nytt systematiskt arbetssätt vid rekryteringsprocesser som bygger på att säkerställa att kvinnor och män bedöms likvärdigt i olika delar av kompetensförsörjningsprocessen. Konkret handlar det om att beakta kön och jämställdhet när profiler och rekryteringsgrupper sätts samman, när tjänsten annonseras ut, när sakkunniga väljs ut etc. Arbetssättet har lett till fler kvinnor på professorsnivå och därmed bidragit till att uppnå regeringens uppsatta mål när det gäller nyrekryterade professorer.

– Ett annat exempel är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som har fokuserat på att integrera jämställdhet i utbildningar. Lärosätet har skapat en utbildningshandbok och nya rutiner. Det innebär att alla förslag på nya utbildningsprogram ska beskriva hur de beaktar kön och jämställdhetsperspektiv. Arbetet har kvalitetsgranskats av Universitetskanslersämbetet, som bedömer att SLU på ett systematiskt sätt beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformande och genomförande.

Vad är viktigt i det fortsatta arbetet?

– Det är särskilt angeläget att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsintegrering och bygga vidare på uppnådda resultat, inte minst eftersom lärosätenas arbete tappat fart under pandemin och att studier visar att pandemin riskerar att ha negativa effekter på jämställdheten generellt. Vår analys av 2020 visar att lärosätena behöver ett långsiktigt uppdrag från regeringen, i likhet med uppdraget om jämställdhetsintegrering i myndigheter.

– Det är också viktigt att Jämställdhetsmyndigheten inom ramen för vårt uppdrag fortsätter stödja lärosätena i arbetet med jämställdhetsintegrering, så att arbetet inte bromsas upp ytterligare. Vi behöver vara lyhörda och arbeta för att kunna erbjuda ett träffsäkert och verksamhetsanpassat stöd som möter lärosätenas behov, till exempel i form av kunskapsmaterial och erfarenhetsutbyte.

Senast uppdaterad: 8:37 - 07 maj, 2021
  • Jämställdhetsintegrering