Studenter ser behov av ökad kunskap om våldspreventivt arbete

Pekingplattformen 26 år| Flera högskoleutbildningar inkluderar numera kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. För att få inblick i hur denna kunskap kan omsättas i praktiken har Jämställdhetsmyndigheten samtalat med sex unga personer som sina framtida yrkesliv kan komma att möta både våldsutsatta och våldsutövare, eller på olika vis arbeta preventivt för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer.

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Sju utbildningar på grundnivå omfattades av examensmålet från start; fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 omfattas även tandhygienistexamen.

Våldet finns i alla samhällsklasser, sexuella läggningar och kulturer. Jag visste till exempel inte innan utbildningen att försummelse är en typ av våld. Våldet kommer ofta i en annan form än vad vi tänker och våldsutövaren ser sällan ut som vi tror.

Jämställdhetsmyndigheten har samtalat med sex unga studenter och nyutexaminerade som antingen gått eller går utbildningar som numera omfattas av examensmålet eller har läst närliggande ämnen. Alla påbörjade sina utbildningar innan examensmålet blev obligatoriskt i de ovan nämnda utbildningarna. Flera av dem har läst kurser om våld i nära relationer och nämner att de fått en större förståelse för vad begreppet våld innebär. De har också blivit utmanade i sin syn på kön, makt och normer.

Malmö universitet
Det nya examensmålet omfattar åtta utbildningar på grundnivå; fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen, tandhygienistexamen och tandläkarexamen.

– Man tänker kanske spontant på slag och fysiskt våld, men det finns ju även psykiskt våld eller materiellt våld. Det händer att jag möter patienter, män, som skäms eller ber om ursäkt för att de visar känslor eller gråter. I min värld så är det en ganska central del att man där och då tar ställning till att det är helt okej att visa känslor och sorg även om man är kille. Det är ju betydligt mer hälsosamt för alla inblandade att en person sörjer i stället för att agera ut i form av aggressivitet, konstaterar Oliwer Falk, nyutexaminerad socionom.

– Våldet finns i alla samhällsklasser, sexuella läggningar och kulturer. Jag visste till exempel inte innan utbildningen att försummelse är en typ av våld. Våldet kommer ofta i en annan form än vad vi tänker och våldsutövaren ser sällan ut som vi tror. Jag lärde mig om våldets normaliseringsprocess och alla andra fördomar som finns kring våld. Konsekvenser som våldet kan medföra är till exempel att barn som blivit våldsutsatta kan ha samma symtom som barn som blir diagnostiserade med ADHD, och det kan bli väldigt förödande att de får fel diagnos och inte rätt hjälp, säger folkhälsovetaren Elin Åckerström.

Trygghet skapar förändring

Skolan är en plats där yrkesverksamma har möjlighet att uppmärksamma negativa beteenden tidigt. Josefina Strinnholm har studerat socialpsykologi och jobbar som skolkurator på låg- och mellanstadiet i Göteborg. Hon ser det som sin roll att ifrågasätta skadliga stereotyper och våldsutövande.

– Skolan är en plattform där vi kan förändra de normer som finns om att till exempel en pojke ska vara tuff och inte visa känslor. Det är också viktigt att vi vuxna ser vad som faktiskt händer och inte ignorerar och på så sätt normaliserar våldet. Många av de här beteendena sätter spår och kommer påverka elevernas sätt att hantera konflikter i vuxenlivet, säger hon.

Det är ofta i tandläkarstolen som våldet först upptäcks. Det kan handla om lösa tänder, att patienten inte vill bli vidrörd eller att hen har en medföljande partner som för hens talan. På så vis går det att dra slutsatser och kanske fråga lite mer djupgående frågor om allmän status.

Varje vårdgivare ska fastställa rutiner för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som lever med våld. Ellen Mårtensson har precis påbörjat termin åtta (av tio) på tandläkarutbildningen i Malmö. Hon anser att det är avgörande att få kunskap om hur en i sin yrkesroll kan ställa frågor om våld.

– Det är ofta i tandläkarstolen som våldet först upptäcks. Det kan handla om lösa tänder, att patienten inte vill bli vidrörd eller att hen har en medföljande partner som för hens talan. På så vis går det att dra slutsatser och kanske fråga lite mer djupgående frågor om allmän status, säger hon.

Madelene Larsson, nyutexaminerad jurist, framhåller också att det är avgörande att känna sig trygg i möten med våldsutsatta:

– Om man säger att en våldsutsatt kvinna går till en tandläkare eller ett våldsutsatt barn går till en kurator och de här yrkespersonerna är bekväma med att ställa rutinmässiga frågor om våld och vet vad de ska göra med svaret, så innebär det att dessa personer faktiskt kan få hjälp, säger hon.

Fler behöver kunskap om våld

Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att tillhandahålla det skydd och stöd som våldsutsatta har rätt till. När det gäller våldsutsatta vuxna bör socialtjänsten utreda behovet av stöd och skydd och bedöma risken för att personen utsätts för ytterligare våld.

En tom tandläkarstol
Att våga ställa frågan om våld som yrkesperson är viktigt för att kunna upptäcka det.

Alla rekommenderas att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten och vissa yrkesverksamma är skyldiga att göra anmälan vid misstanke om att ett barn far illa på något sätt. Får socialtjänsten kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld ska de inleda en utredning.

– Därefter kan jag som jurist komma in antingen som målsägandebiträde eller som företrädare för barnet om det skulle bli fråga om ett omhändertagande, till exempel. Detta skulle i sin tur kunna leda till en dom och då kan man få statistik, man kan få effekter, man kan se hur våld påverkar folkhälsan och hur den sociologiska aspekten påverkar lagstiftningen. Alla spelar en extremt viktig roll i den här kedjan, säger Madelene Larsson.

Hon får medhåll från de övriga.

– Det är jättebra att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har blivit ett examensmål. Även om jag kan tycka att det är alldeles för sent att det här ska introduceras på en universitetsutbildning och inom ramen för väldigt få utbildningar. Jag tycker att det borde ingå för alla som en grundläggande kunskap, avslutar Madelene.

Lyssna på samtalet i sin helhet: 

I samtalet medverkar Jämställdhetsmyndighetens utredare Evelina Skog, deltagarna Elin Åckerström, Ellen Mårtensson, Isabella Rongert, Josefina Strinnholm, Madelene Larsson och Oliwer Falk. Leder samtalet gör Celice Bergendahl, kommunikatör på Jämställdhetsmyndigheten.

Transkribering samtal med studenter

Bakgrund:

1995 antog 189 av FN:s medlemsstater den så kallade Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet. Inför 25-års markeringen av Pekingplattformen har regionala uppföljningsrapporter gjorts som beskriver nuläge, framsteg och utmaningar kopplade till genomförandet av plattformen och hur de bidrar till uppfyllanden av målen i Agenda 2030. Rapporterna bygger på sex övergripande områden, varav frihet från våld, stigma och stereotyper är ett.

I relation till detta område har medlemsstater exempelvis förstärkt lagar mot att flickor och kvinnor utsätts för våld i offentliga och privata miljöer, arbetat med att ge bättre tillgång till stöd och juridisk rådgivning, förebyggande arbete och att uppmärksamma den påverkan som teknologi och media har för stereotypa föreställningar kring genus och våld mot kvinnor.

Viktiga händelser i Sverige:

  • I Sverige antog riksdagen 1998 propositionen Kvinnofrid, som innehöll flera olika åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor, bland annat förändringar i lagstiftningen. Lagen om grov kvinnofridskränkning infördes liksom förbudet av köp av sexuella tjänster.
  • År 2014 undertecknade Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen.
  • År 2017 började regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla. Den innehåller målsättningar om förebyggande arbete, upptäckt av våld och stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor och barn. Den handlar också om effektivare brottsbekämpning och förbättrad kunskap och metodutveckling.
  • 2018 antogs samtyckeslagen, vilken innebär att lagstiftningen gällande våldtäkt numera bygger på avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation.

 

Senast uppdaterad: 5:25 - 20 maj, 2021
  • Mäns våld mot kvinnor