Stort behov av att utvärdera metoder som används för att förebygga våld

Få metoder som används för att förebygga mäns våld mot kvinnor har utvärderats och ännu färre har effektutvärderats. Det är en av slutsatserna som Anna Franzén, lektor, och Lucas Gottzén, professor vid Stockholms universitet, drar i en ny rapport. De har gjort en forskningsöversikt om våldspreventiva metoder på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.

I forskningsöversikten granskas utvärderingsforskning kring våldsförebyggande metoder som används i Sverige samt ett fåtal internationella våldspreventiva metoder som bedöms relevanta i en svensk kontext. Anna Franzén och Lucas Gottzén har gått igenom 93 metoder och av dessa har 16 metoder analyserats närmare i översikten De flesta används inom skolans värld men även metoder som används inom andra arenor inkluderas i forskningsöversikten.

Väldigt få bedöms uppfylla kriterierna som handlar om att metoden är förebyggande på universell eller selektiv nivå, har använts i Sverige, är utvärderad, samt har en genusförändrande eller genussensitiv ansats.

Det finns en stor mängd våldsförebyggande initiativ i Sverige, men strukturerade preventionsprogram saknas inom en rad olika områden. Exempelvis används få metoder och få insatser på högskolenivå i Sverige.

– Kvinnors utsatthet för våld är störst i unga år. Det finns insatser på högstadium och gymnasium, men inga insatser för unga på högskolenivå. Det är anmärkningsvärt, säger Lucas Gottzén.

Forskningsöversikten visar att de flesta våldsförebyggande insatser i Sverige inte har utvärderats eller har utvärderingar av mindre god kvalitet. Det stora flertalet universella våldsförebyggande insatser är inte strukturerade eller ordentligt beskrivna, vilket gör att det inte är möjligt att utvärdera deras effekt. Några utvärderingar av metoder som inkluderats i forskningsöversikten visar att deltagarnas attityder till våld har förändrats efter genomgånget program eller metod. Men få utvärderingar har mätt beteende och kan visa på att användningen av våld minskat i praktiken.

Anna Franzén påpekar att flera metoder som används innehåller komponenter som preventionsforskningen identifierat är framgångsfaktorer för universell våldsprevention.

– Därför kan det vara så att de metoder som används skulle kunna visa effekter och leder till minskat våld, men vi vet inte, eftersom det inte har utvärderats, säger Anna Franzén.

Därför förespråkar forskarna att resurser i första hand satsas på att utvärdera de program och insatser som framstår som lovande och redan är i bruk i landet, snarare än att utveckla nya.

För att göra det möjligt att utvärdera effekten av program och insatser i Sverige krävs systematik i fråga om programutveckling och forskning. En av förklaringarna till att systematiken saknats säger Lucas Gottzén handlar om ”projektsjukan”.

– I Sverige delas små medel ut utan krav på oberoende forskning. Många projekt är lovande, men de kan sällan visa på resultat annat än att brukarna tyckte det var givande att vara med, säger Lucas Gottzén.

Det här kan göra våldsförebyggande program framgångsrika

Preventionsforskningen har identifierat en rad framgångsfaktorer för universell våldsprevention. Några av dessa faktorer är följande:

  • Program är mer effektiva om de består av flera träffar snarare än enstaka föreläsningar och andra punktinsatser.
  • Program är mer effektiva om de fokuserar på att förändra – snarare än bara informera om – normer och attityder.
  • Genusförändrande ansatser har visat god effekt på attityder och beteenden, särskilt om de försöker förändra hela samhällen och grannskap.
  • Interventioner som riktar sig till pojkar och män som grupp är mer effektiva än utbildningsinsatser som enbart adresserar flickor och kvinnor, bland annat därför att män är primära våldsutövare.
  • I preventivt arbete med pojkar och män har fokus på maskulinitet och normer kring manlighet som understödjer våld, samt insatser som möjliggör en positiv plats för män i arbetet mot våld visat sig vara framgångsrika.
  • Viss evidens finns för att effekten på attitydförändring är större för män om programmen levereras i könsseparata grupper, än i grupper med både män och kvinnor.
  • Det finns evidens för program som riktar sig mot unga, bland annat eftersom de inte hunnit bli alltför påverkade av samhällets normer kring våld.
  • Åskådaransats kan höja deltagarnas åskådarrelaterade beteenden, inklusive benägenhet till att intervenera, men programmen är inte mer effektiva än andra pedagogiska modeller vad gäller att förändra attityder kring sexuellt våld och våld i nära relation.

Här kan du läsa forskningsöversikten om våldsprevention.

Senast uppdaterad: 4:43 - 31 aug, 2020
  • Våldsförebyggande arbete