Stora skillnader mellan mäns och kvinnors sjukvårdskonsumtion

Sex frågor till Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. På fredag försvarar hon sin doktorsavhandling om olikheter i kvinnors och mäns vårdkonsumtion inom olika sjukdomsområden.
Ingrid Osika Friberg, Jämställdhetsmyndigheten. Foto: Jöran Fagerlund

Avhandlingens titel är ”Women’s and Men’s Health care utilisation from a cost perspective”.  Arbetet har gjorts vid avdelningen för samhällsmedicin på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Vad är dina viktigaste slutsatser i avhandlingen?

Det finns betydande skillnader mellan kvinnor och mäns sjukvårdskonsumtion i Sverige idag. Kvinnor konsumerar 20 procent mer hälso- och sjukvård jämfört med män. En stor del av dessa merkostnader beror på vård i samband med att kvinnor föder barn. Ytterligare en del kan förklaras av kvinnors högre sjukvårdsanvändning vid psykisk ohälsa och sjukdomar i muskler och leder.

–  Män konsumerar betydligt mindre primärvård jämfört med kvinnor men mer specialistvård, särskilt i äldre åldersgrupper. Män konsumerar även mer vård för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Du visar exempel där män får billigare vård?

– Ja, män som behöver dialys och som lever tillsammans med en partner har hemdialys i betydligt högre utsträckning än män som lever ensamma. Detta samband kunde inte ses hos kvinnor. Samlevnaden leder för män till att de kan välja en betydligt billigare dialysmetod.

–  Å andra sidan, inom hudsjukvården hade män betydligt fler behandlingar och högre kostnader jämfört med kvinnor med samma hudsjukdom. I stället för behandling på sjukhus fick kvinnor i högre utsträckning än män recept för egenvård med krämer och mjukgörare i hemmet.

Är det bra med dessa skillnader?

–  Det beror helt på vilka skillnader det gäller. När de faktiska behoven mellan könen skiljer sig åt ska vården vara olika. Men när behoven är lika så behöver vården vara lika. Den obetalda vården i form av partnervård och egenvård, utgör en dold och ofta könssnedvriden subvention av den offentliga vården. Allt detta sammantaget gör jämställd hälsa och vård till ett så komplext område.

Har du någon förklaring till varför skillnaderna är så stora?

–  Kvinnors högre sjukvårdskonsumtion i samband med psykisk ohälsa och sjukdomar i muskler och leder kan delvis förklaras av kvinnors arbetsförhållanden och livsvillkor.

– Det är också belagt att maskulina normer hindrar män att söka vård vid ohälsa, om inte läget är akut. Jag tror också att kvinnors högre sjukvårdskonsumtion i samband med barnafödande och annan könsspecifik vård kan göra det enklare för dem att söka vård även vid annan sjuklighet.

Kan något göras för att minska skillnaderna?

–  Behandlingsskillnaderna vi såg inom hudsjukvården beror sannolikt på omedvetna genusnormer inom vården. Sjukvården behöver mer kunskaper om genusnormer, kön och jämlik vård vilket borde ingå i alla sjukvårdsutbildningar.

Till sist ett stort grattis till avhandlingen och din nya akademiska grad; medicine doktor. Vad ska du göra nu?

–  Jag kommer att fortsätta mitt arbete på Jämställdhetsmyndigheten där jag har ett särskilt fokus på jämställd hälsa och vård. Därutöver vill jag gärna fortsätta att forska. Det finns många områden inom jämställd hälsa och vård där det behövs mer kunskap.

Läs mer
Senast uppdaterad : 8:03 - 08 Nov, 2018
  • Hälsa
  • Jämställdhet