”Samverkan är vägen framåt”

Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik för 2019 visar att 16 kvinnor dödades av en man de har eller hade haft en relation med. Det är högre siffra än de senaste årens snitt på 14 mördade kvinnor per år. Siffrorna för 2020 är inte fastställda ännu, men ingenting tyder på att siffrorna har minskat, detta är oacceptabelt. För att uppmärksamma detta bjöd därför Jämställdhetsmyndigheten och Unizon i början av december in till en kunskapshöjande konferens om mäns dödliga våld mot kvinnor.

Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag inledde dagen och tryckte på att samverkan är vägen framåt.

­ – Att motverka våldet är ett gemensamt samhällsuppdrag. En bredd av aktörer behöver involveras och det går inte att jobba i stuprör.

Många av de kvinnor som utsätts för våld och dödligt våld, har haft kontakter med olika myndigheter, men samordningen mellan dessa har brustit. Detta har också Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visat, våldsutsattheten upptäcktes inte och kvinnorna mördades.

– Tidig upptäckt och ett samordnat arbete är avgörande, fortsatte Lena Ag.

Under 2019 fick Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket ett regeringsuppdrag om samverkan för ökad upptäckt av våld. Ett konkret resultat är att dessa stora myndigheter – som tillsammans når en stor andel av Sveriges befolkning – utbildar sina medarbetare om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att de ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet eller våldsanvändning, bemöta de svar de får och hänvisa personen rätt. Kunskapen bidrar till att myndigheterna kan ge stöd och rätt insatser till de som söker.

– Sådan samverkan är vägen framåt. Vi kan minska det dödliga våldet mot kvinnor med systematik, insatser och uttalade mål.

”Det måste få konsekvenser att utöva våld”

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP), tog vid och fokuserade på våldsutövarna. Hon betonade att regeringen måste göra mer.

– Om fler våldsverkande män dömdes för de brott de begår skulle fler kvinnor och barn kunna leva i frihet. Regeringen gör just nu stora satsningar på Polisen, som bland annat rekryterat 350 nya utredare som ska arbeta med brott i nära relation. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska föreslå skärpta straff för brottet grov kvinnofridskränkning. Det måste få konsekvenser att utöva våld, sa ministern.

Flera brister identifieras

Socialstyrelsens uppdrag med dödsfallsutredningar går ut på att identifiera systemfel i samhällets stöd och skydd till våldsutsatta. Syftet med utredningarna är att ge regeringen ett underlag för att förhindra att barn och vuxna utsätts för våld. I de 52 dödsfallsutredningar som de gått igenom mellan åren 2012–2017 har flera brister identifierats. Det absolut vanligaste är att våldet inte upptäckts. Ingen av samhällsaktörerna har ställt frågan om våld, trots att det funnits indikationer och signaler om konflikter eller turbulens i relationen.

– Det är mycket som hade kunnat göras för att förebygga. Till exempel har våldet bara identifierats om den våldsutsatta på eget initiativ valt att berätta, sa Moa Mannheimer.

Dödsfallsutredningarna visar att strukturerade riskbedömningar saknas. När en våldsutsatt kvinna söker hjälp har våldet pågått en längre tid och är allvarligt. I många fall finns det barn i familjen. Trots det görs sällan riskbedömningar för att bedöma behovet av både omedelbara insatser som till exempel skyddat boende och insatser på lång sikt. Utredningarna visar också att den interna och externa samverkan brister.

– Informationen om våldet stannade hos den samhällsaktör som fick kännedom om det. Det finns ingen myndighetsgemensam planering av insatser. Det behövs ett finansieringssystem som gör att det lönar sig att samverka, och vi måste bli bättre på att samarbeta, sa Moa Mannheimer.

Våldsutövare fick inga frågor om våld

När det gäller våldsutövarna visar Socialstyrelsens dödsfallsutredningar att en tredjedel av gärningspersonerna hade haft kontakt med psykiatrin eller beroendevården inom tre veckor före gärningen. Men de fick inga frågor om våldsutövande.

– Man fångade inte upp männen, vissa sa att de misshandlat sin partner, men de avvisades, hänvisades vidare eller skickades hem, fortsatte Mannheimer.

Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap samt forskare vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, tog vid och bekräftade Socialstyrelsens bild:

– Vår forskning visar att våldsutövare söker sig till hälso-och sjukvården innan gärningen. Det är ett ypperligt tillfälle för personalen att reagera.

Vilket stöd behöver hälso- och sjukvården för att upptäcka våldet?

– Det handlar om kompetenshöjning och att vi alltid måste fråga alla om våld. Ju mer man frågar desto mer naturligt blir det att fråga.

Hela samhället behöver bidra

Även Polismyndigheten var på plats och representerades av rikspolischef Anders Thornberg, som betonade att brottsligheten inte bara kan hanteras av rättsväsendet, hela samhället måste bidra.

– Vi behöver använda hela samhällets resurser för att lyckas förhindra dessa brott. Samverkan är helt nödvändig för all typ av brottsbekämpning. Men det krävs också ett politiskt initiativ, lagändringar gällande sekretess så att vi myndigheter kan dela information med varandra, till exempel för att kunna hämta in journalanteckningar i utredningsarbetet.

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, var inne på samma spår:

– Samarbetet mellan oss fem myndigheter i regeringsuppdraget Ökad upptäckt av våld är väldigt intressant, vi ska undersöka hur vi kan få till en tight kedja i vårt samarbete. Vilka arbetssätt och metoder ska vi använda?

Långsiktigt perspektiv hos regeringen

Sist ut var inrikesminister Mikael Damberg (S), som fick frågan om hur regeringen kan stärka fokuset på frågan om mäns dödliga våld mot kvinnor.

– Vi har ett långsiktigt perspektiv på detta. Ett exempel är de 350 särskilda utredare Polisen anställt för att utreda våld i nära relation, det är en stor satsning. Nu behöver vi få till en full utväxling av det utredningsarbetet och se till att metodstödet för åklagare används för fler domar. Även fler straffskärpningar är på gång. Vi har mycket i pipeline.

Olga Persson, förbundsordförande Unizon, var dagens moderator och avslutade konferensen med orden:

– Om vi arbetar tillsammans kan vi nå nollvisionen att ingen kvinna ska mördas av en man hon har eller har haft en relation med.

Senast uppdaterad: 2:50 - 14 dec, 2020
  • Jämställdhet
  • Mäns våld mot kvinnor