Samtal om näthatet mot kvinnliga journalister

I en fungerande demokrati uttrycker sig journalister fritt, utan oro för repressalier eller konsekvenser för privatlivet. Så är det inte i Sverige idag. Jämställdhetsmyndigheten och medieinstitutet Fojo kommer under hösten och vintern att hålla flera panelsamtal om det könade näthatet mot journalister, dess konsekvenser och hot mot demokratin.

– Syftet med samtalen är att lyfta vidden av näthatet, vilka som ligger bakom  och strategier för att begränsa och lagföra förövarna, säger Josefine Jacobsson, kommunikatör på Jämställdhetsmyndigheten.

Start på Bokmässan

Under Bokmässan i Göteborg den 23-26 september arrangerar Jämställdhetsmyndigheten och Fojo ett första panelsamtal, som fokuserar på näthatets utbredning. Bland andra deltar medieforskaren Oscar Björkenfeldt från Lunds universitet och medicinreportern och författaren Amina Manzoor.

Enligt en undersökning vid Göteborgs universitet (2019) uppgav 70 procent av de tillfrågade journalisterna att de utsatts för nedsättande eller kränkande kommentarer under det senaste året. Knappt 30 procent uppgav att de utsatts för hot de senaste tolv månaderna.

Näthatet som riktas mot kvinnor är ofta grövre och mer personligt än det som riktas mot män. Medan en majoritet av de utsatta männen kritiseras för bristande kompetens och hot om våld, riskerar kvinnor att utsättas för hat, hot och trakasserier av mer personlig och sexuell karaktär.

Hatet sätter munkavle på demokratin

Vissa ämnen väcker mer hat än andra, som flyktingpolitik, integration, klimat, jämställdhet och feminism. Fyra av tio utsatta journalister påverkas i sina val av ämnen och sin vinkling på grund av risken för nedsättande kommentarer. En femtedel av de som hotats har någon gång funderat på att sluta arbeta som journalist.

– Detta är ytterst allvarligt då det hotar pressfriheten och i förlängningen även yttrandefriheten och därmed vår demokrati, säger Hanna Andersson, projektledare på Fojo.

Under vintern planeras flera publika samtal med fokus på vilka grupperingar som ligger bakom det organiserade kvinnohatet och hur samhället kan bemöta och motverka hatet och dess effekter.

Senast uppdaterad: 12:11 - 21 sep, 2021
  • Mäns våld mot kvinnor