Så påverkas ”glastaket” av en kvinna som statsminister

Riksdagen utsåg den 24 november Magdalena Andersson till statsminister. Hon blev därmed den första kvinnan i Sverige att väljas till posten. Enligt forskning kan kvinnor som intar politiska toppositioner visserligen förbättra förutsättningarna för andra kvinnor som kommer efter, men det så kallade glastaket finns fortfarande kvar.

Texten har uppdaterats. Magdalena Andersson begärde entledigande från statsministerposten innan hon formellt skulle ha tillträtt.

ANALYS: Sveriges första kvinnliga statsminister

– När vi tittar på olika delar av politiken ser vi att antalet kvinnor gradvis minskar högre upp i organisationerna. Orsaken brukar benämnas som glastaket, vilket innebär att det trots formell jämställdhet finns till synes osynliga hinder som gör att kvinnor har det tuffare än män att ta sig fram i politiken. Glastaket krossas inte och försvinner bara för att en kvinna blir statsminister, även om det kan vara ett steg på vägen, säger Line Säll, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Sverige har haft en stor andel kvinnor i regeringen sedan 1990-talet. Alla riksdagspartier utom två har i dag en kvinna som partiledare. Fördelningen av vilka ministerposter kvinnor och män har haft följer inget tydligt mönster men Sverige har som enda nordiskt land aldrig haft en kvinna som statsminister.

”Glastaket krossas inte och försvinner bara för att en kvinna blir statsminister, även om det kan vara ett steg på vägen.”

– Flera studier pekar på att kvinnliga förebilder kan vara viktiga för kvinnors möjlighet att bli statsminister. I ett land som tidigare haft en kvinna som regeringschef är sannolikheten dubbelt så hög att en kvinna utses på nytt under det följande årtiondet, säger Line Säll.

En kvinna som regeringschef behöver dock inte innebära en hög andel kvinnor i regeringen. Enligt internationella studier har kvinnliga ledare visat sig vara mindre benägna att utse kvinnor till ministrar än manliga regeringschefer. Forskarna tror att kvinnliga regeringschefer vill leva upp till manliga ledarskapsideal och undvika anklagelser om favorisering. I Sverige har en norm etablerat sig sedan 1990-talet med ungefär lika många kvinnor som män i regeringarna. Regeringen har under 2000-talet oftast präglats av en mer jämställd representation än riksdagen.

Jämställdhetsmyndigheten har låtit sammanställa forskningsläget om kön och politiskt ledarskap. Sammanställningen är en del av myndighetens uppdrag att följa och analysera utvecklingen av jämställdheten, där en jämn fördelning av makt och inflytande är ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål.

– Forskningen om kön och politiskt ledarskap visar två olika perspektiv på frågan. Det första handlar om villkoren för kvinnor och män att nå politiska toppositioner och det andra handlar om villkoren för de som har ledande positioner. En slutsats är att kvinnor betalar ett högre pris för sitt politiska engagemang än män gör. Kvinnor har både svårare att ta sig till toppen och möter en större utsatthet när de väl tagit sig till ledande positioner, säger Line Säll.

Kvinnor ledare under mer ogynnsamma omständigheter

Forskning med internationellt perspektiv visar att när kvinnor utses till politiska ledare så tenderar de i högre utsträckning göra det under mer ogynnsamma omständigheter, så som när ett parti gjort ett dåligt val. Det är också mer sannolikt att en kvinna utses till partiledare i små partier i opposition medan män tenderar att väljas till partiledare i stora partier i regeringsställning. Det finns flera tecken på att kvinnliga ministrar behöver ha högre kompetens för att nå samma positioner som sina manliga motsvarigheter. Kvinnliga politiska ledare utsätts också för mer hot och våld än sina manliga kollegor, visar forskning från både Sverige och USA.

Studier visar att kvinnor behöver gå en svår balansgång för att bli framgångsrika i toppen på grund av att könsnormer skapar olika förväntningar på kvinnor och män. Kvinnor förväntas balansera ledaregenskaper som traditionellt kodats som manliga, som att visa ambition och handlingskraft, med feminint kodade attribut som att vara omhändertagande och omtänksam. Detta kan skapa motstridiga ideal för kvinnor i ledande position att förhålla sig till.

Kommunstudie visar glastak

På kommunal nivå har svenska forskare analyserat om det finns ett glastak som hindrar kvinnor att ta sig till toppen på samma villkor som män. Fyra kriterier för ett glastak har tagits fram, där samtliga ska vara uppfyllda för att det ska vara meningsfullt att prata om ett glastak:

  1. Det finns en ojämlik representation mellan könen. Den ojämlika representationen kan inte förklaras genom andra faktorer som är relevanta för arbetet, till exempel olika erfarenheter, formella meriter eller personliga intressen.
  2. Det finns en ojämlikhet mellan könen som ökar på högre nivåer.
  3. Det finns omständigheter som gör avancemang svårare för kvinnor.
  4. Ojämställdheten ökar över tid under karriärens gång för en individ.

Den största andelen politiker i Sverige verkar på kommunal nivå. En omfattande studie av kommunpolitiker visar att det finns ett glastak i Sverige som gör det svårare för kvinnor att nå de högsta positionerna. Andelen kvinnor minskar högre upp i hierarkin, och detta kan inte förklaras av andra relevanta faktorer så som erfarenhet eller utbildning. Studien slår också fast att kvinnor missgynnas mer desto högre upp i hierarkin de kommer. Könsskillnaden är som störst på det sista karriärsteget. Kvinnors underrepresentation kan heller inte förklaras av att det saknas kvinnor som kandidater eller att kvinnor på lägre nivåer saknar relevanta meriter. Studien visar att kvinnor missgynnas i interna karriärvägar, även om det inte behöver ske medvetet.

– Sammantaget kan vi dra slutsatsen att vi ännu inte har en reell jämställdhet i politiken. Generellt möter kvinnor fortfarande tuffare villkor, säger Line Säll.

 

Hela forskningsstudien inklusive källor:

Politiskt ledarskap och kön – en forskningsöversikt. Bilaga 2 till huvudrapporten Ett sekel av rösträtt och valbarhet (2021:1) – En uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande

Läs mer:

Analys i korthet: Kvinnor har det tuffare än män inom politiken (2019:2)

Senast uppdaterad: 10:54 - 25 nov, 2021
  • Jämställdhet
  • Politik