Så leder generaldirektörer sina myndigheter för att nå jämställdhet

- Det är viktigt att leva som man lär. Därför är det viktigt vad den högsta ledningen gör. Det sa Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården, i ett panelsamtal mellan fem generaldirektörer om hur de leder sina myndigheter för ökad jämställdhet. Panelsamtalet arrangerades på konferensen Forum Jämställdhet av Jämställdhetsmyndigheten och modererades av generaldirektör Lena Ag. 
Panelsamtal med fem generaldirektörer: Clas Olsson, Ekonomistyrningsverket, Martin Holmgren, Kriminalvården, Lena Ag, Jämställdhetsmyndigheten, Sven Stafström, Vetenskapsrådet, och Katrin Westling Palm, Skatteverket.
Panelsamtal med fem generaldirektörer: Clas Olsson, Ekonomistyrningsverket, Martin Holmgren, Kriminalvården, Lena Ag, Jämställdhetsmyndigheten, Sven Stafström, Vetenskapsrådet, och Katrin Westling Palm, Skatteverket. Foto: Forum Jämställdhet

Sedan 2013 pågår regeringens utvecklingsprogram JiM, Jämställdhetsintegrering i Myndigheter. Programmet syftar till att stärka myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering så att deras verksamheter ännu bättre bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

– Ett av Jämställdhetsmyndighetens viktiga uppdrag är att stötta myndigheterna i arbetet – att få in ett jämställdhetsperspektiv i myndigheternas kärnverksamheter för att kunna bedriva en jämställd verksamhet, sa Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Uppdraget förlängdes hösten 2020 och i dagsläget har 54 myndigheter ett särskilt ”JiM-uppdrag”. Under 2020 har Jämställdhetsmyndigheten också tillsammans med Kriminalvården, Skatteverket, Vetenskapsrådet och Ekonomistyrningsverket fått i uppdrag att utveckla en modell för att på ett strukturerat sätt dela erfarenheter kring arbetet med jämställdhet. Modellen kallas för JiM+ och är en fortsättning och utveckling av arbetet med jämställdhetsintegrering.

Generaldirektörerna för dessa fem myndigheter samlades på konferensen Forum Jämställdhet till ett samtal om hur de leder arbetet med jämställdhetsintegrering på sina myndigheter och vilka delar av deras verksamhet som de utvecklar så att de blir jämställda.

Jämställt bemötande

– Skatteverket möter många privatpersoner och företag. Därför är ett jämställt bemötande viktigt för oss, berättade generaldirektör Katrin Westling Palm.

Skatteverket har studerat hur de bemöter kvinnor och män. De ville undersöka om alla fick samma tid och uppmärksamhet oberoende av kön. Inledningsvis var det skillnader i hur de hanterade kvinnor och män i det fysiska mötet som sedan Skatteverket har förändrat.

– Vi jobbar med bemötandefrågor och jämställdhet i introduktionsutbildningar, medarbetarsamtal och lönesamtal, sa Katrin Westling Palm. Det finns med i den grundläggande strukturen i Skatteverket.

Det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet berör förstås i högsta grad Skatteverket.

– Det vi gör påverkar kvinnors och mäns ekonomi på olika sätt. Men det är lite diffust hur vi kan påverka det.

Även delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra berör Skatteverkets verksamhet.

– Vi hanterar skyddade personuppgifter. Det kan handla om liv och död.

Manliga normer i fängelser

I svenska fängelser är 92 procent män och åtta procent kvinnor. Det påverkar Kriminalvården och de jämställdhetsinsatser de gör som JiM-myndighet.

– Vår verksamhet präglas av manligheten som norm, sa generaldirektör Martin Holmgren. Det har visat sig att när vi arbetar med säkerhetsfrågor i häkten, anstalter och frivård att säkerheten inte har varit anpassad för kvinnliga klienter.

– Häkten och anstalter präglas också av en machokultur där det är viktigt att utstråla manlighet, tuffhet och styrka. Det sätter sin prägel för medarbetare och blir en tuff psykosocial arbetsmiljö.

Frågor om manliga normer är därför ett område som Kriminalvården arbetar med som JiM-myndighet. Ett annat område är mäns våld mot kvinnor eftersom förebyggande av återfall av brott hör till Kriminalvårdens grunduppdrag.

– Vi har utvecklat och förbättrat våra behandlingsprogram som är inriktade på mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, sa Martin Holmgren.

I Kriminalvårdens behandlingar fokuserar de på förövarens möjlighet att ta till sig behandlingen. Den strukturella kunskap som finns om mäns våld mot kvinnor och könsmaktordningen är viktig och särskilt relevant ur ett brottsofferperspektiv, menade Martin Holmgren. Men Kriminalvården behöver också anpassa behandlingen efter individens förutsättningar.

– De strukturella utgångspunkterna var inte alltid fungerande för att nå framgång i behandling med förövarna. Vi har med det perspektivet, men vi har också med andra frågor som missbruk och individens förutsättningar.

Granskat bedömningar av forskningsansökningar

Vetenskapsrådet arbetar till stor del med bedömningar av ansökningar av forskningsmedel. Det präglar vad Vetenskapsrådet fokuserar på i sitt arbete med jämställdhetsintegrering.

– Normen för vad som är en bra forskare har varit en man, sa generaldirektör Sven Stafström.

Vetenskapsrådet har genom observationer sett att bedömningsgrupper har använt olika språkbruk och lagt olika mycket tid beroende på om ansökningar kommer från kvinnor eller män. Därför har myndigheten arbetat för att få fram en könsneutral bedömning.

– Jag tycker att vi har kommit väldigt långt i det, sa Sven Stafström. Jag tror också att det har påverkat hur lärosätena jobbar med frågorna. Det räcker inte med att vi arbetar med jämställdhetsfrågorna, utan lärosätena behöver också göra det.

Stöttar i styrningsfrågor

Ekonomistyrningsverket, ESV, har en annan roll än de andra myndigheterna. ESV riktar sig inte direkt till medborgare, utan till andra myndigheter. De har därför arbetat med hur de kan bidra till jämställdhet med kunskapsunderlag till övriga myndigheter.

– Vi har förordat könsuppdelad statistik i myndigheters årsredovisning och regeringen har gått fram med det som krav, sa generaldirektör Clas Olsson. Vi försöker stötta andra myndigheter i styrningsfrågor. Det är en viktig kunskap som behövs när myndigheter ska leda mot jämställdhet. Vi har en bakgrundskunskap som är viktig oavsett vilken fråga det är som ska leda till förändring.

Hur ser då generaldirektörerna på sin egen roll för att styra och leda mot jämställdhet?

– Vår roll som ledare är att ta hand om de horisontella frågorna, sa Katrin Westling Palm, generaldirektör för Skatteverket. Min främsta roll är att se till att det verkligen blir jämställdhetsintegrerat. Jag tycker att vi har kommit långt på Skatteverket med det. Det finns med i alla områden.

– Det handlar om ledarskap, sa Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Det är viktigt att integrera jämställdhet i min egen person.

Martin Nilsson, generaldirektör för Kriminalvården, betonade att det är viktigt att leva som man lär. Därför är det viktigt vad den högsta ledningen gör.

– Samtidigt måste jag vara lyhörd för vilka signaler som kommer underifrån. Det är också viktigt att vara konkret i vad som ska göras.

– Det har varit viktigt för mig att stävja eventuella flykttendenser i jämställdhetsfrågorna. Jag trycker på för att få in jämställdhet i det ordinarie uppföljningsarbetet, sa Clas Olsson, generaldirektör för ESV.

Senast uppdaterad: 11:30 - 24 feb, 2021
  • Jämställdhetsintegrering