FN:s plan för jämställdhet fyller 25 – nu formas vägen framåt

Pekingplattformen 25 år | I år är det 25 år sedan 189 länder antog den globala handlingsplanen för jämställdhet i Peking. Stora framsteg har gjorts, men nya jämställdhetsproblem har också uppstått sedan Pekingplattformen kom till, inte minst kring digitaliseringens utmaningar och klimatet. Men att öppna för nya förhandlingar har inte varit aktuellt.

Den så kallade Pekingplattformen (Beijing Platform for Action) är numera en del av infrastrukturen för jämställdhetsarbetet i många länder i världen. Syftet med plattformen är att driva jämställdhetsarbetet framåt, bland annat utifrån FN:s kvinnokonvention (CEDAW), det avtal som förbinder stater att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor. Genomförandet av Pekingplattformen följs upp årligen av Kvinnokommisionen (CSW) hos FN. Jämställdhetsmyndigheten arbetar i år på regeringens uppdrag med att belysa och sprida kunskap om plattformens syfte och fokusområden.

Pekingplattformen har en viktig funktion att fylla för jämställdhet och kvinnors rättigheter även i framtiden

Pekingplattformen innebar enligt de flesta bedömare stora steg för jämställdhetsarbetet, med långtgående formuleringar för jämställdhet, liksom för kvinnors och flickors rättigheter. Om nya förhandlingar skulle öppnas i dag är risken dock stor att tappa mark enligt de åtaganden som gjordes 1995, eftersom motståndet har vuxit sig starkare.

– Det handlar bland annat om att kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter möter hårt motstånd och om begränsningar när det gäller civilsamhällets möjlighet att verka, både på nationell och global nivå. Det här påverkar oss som arbetar med jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Plötsligt ifrågasätts saker som vi har tagit för givna, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Lena Ag, Generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten
Lena Ag, Generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten

I Sverige har nya reformer genomförts under de senaste 25 åren, som sexköpslagen, kvinnofridslagstiftningen och på senare år samtyckeslagen. Men samtalsklimatet har ändrats.

– Vi har haft den stora metoo-debatten och parallellt med den en stark och bred rörelse för jämställdhet. Konfliktnivån i samhällsdebatten har höjts, och där går det att se en ökad polarisering även i jämställdhetsfrågor, säger Lena Ag.

FN har inte öppnat för nya förhandlingar och riskerat ett svagare dokument, men åtagandena i Pekingplattformen är fortfarande centrala för det globala jämställdhetsarbetet och långt ifrån uppfyllda. Därför har UN Women bland annat tagit initiativ till Generation Equality-kampanjen som sätter unga i fokus. FN-organet arbetar dels med ungdomar som har god kunskap om frågorna, dels med civilsamhället för att det ska driva jämställdheten framåt.

UN Women arrangerar också globala jämställdhetsforum och tematiska samarbeten kallade koalitioner, som ska driva arbetet framåt. Sverige deltar i den globala koalitionen om ekonomisk jämställdhet och lyfter bland annat fram erfarenheter av hur sociala trygghetssystem som barnomsorg, arbetsförsäkringar och pensioner kan påverka jämställdheten under människors liv.

–Pekingplattformen har en viktig funktion att fylla för jämställdhet och kvinnors rättigheter även i framtiden, säger Lena Ag.

Pekingplattformens 12 kritiska områden: A. Feminisering av fattigdom B. Kvinnor och utbildning C. Kvinnor och hälsa D. Våld mot kvinnor E. Väpnade konflikter och deras konsekvenser för kvinnor F. Kvinnor och ekonomi G. Kvinnors inflytande H. Organisering av jämställdhetsarbetet på nationell nivå I. Kvinnors mänskliga rättigheter J. Kvinnor och media K. Jämställdhet och miljö L. Flickebarnets situationAgenda 2030 och de 17 globala målen: 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. God hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet för alla 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskapFN har identifierat 6 områden där Pekingplattformen och Agenda 2030 samverkar: 1. Inkluderande ekonomier och anständigt arbete 2. Fattigdomsbekämpning och socialt skydd 3. Frihet från våld, stigma och stereotyper 4. Deltagande, ansvarsutkrävande och institutioner 5. Fredliga och inkluderande samhällen 6. Jämställdhet i klimatarbete och miljömässig hållbarhetKvinnokonventionens artiklar (CEDAW): 1. Definitionen av diskriminering 2. Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor 3. Utveckling och framsteg 4. Tillfälliga åtgärder för att uppnå jämställdhet 5. Stereotypa könsroller 6. Prostitution och människohandel med kvinnor 7. Politiskt och offentligt liv 8. Internationellt arbete 9. Medborgarskap 10. Utbildning 11. Arbetsmarknaden 12. Hälsovård 13. Sociala och ekonomiska förmåner 14. Landsbygdens kvinnor 15. Likhet inför lagen 16. Äktenskap och familjeliv

För att uppmärksamma att Pekingplattformen fyller 25 år i år lanserar Jämställdhetsmyndigheten en podcast och en informationskampanj den 3 november som främst riktar sig till unga vuxna. Informationskampanjen är en del av regeringsuppdraget att uppmärksamma Pekingdeklarationen.

Lyssna på podcasten “Världens mest jämställda land?”:

Senast uppdaterad: 1:13 - 24 nov, 2020
  • Jämställdhet
  • Mänskliga rättigheter