Pandemin försämrade den ekonomiska jämställdheten

Män fick mer betald ledighet och kvinnor förlorade mer inkomst, sett till hela den vuxna svenska befolkningen. Effekterna av covid-19-pandemin gjorde att gapet i sysselsättning mellan kvinnor och män ökade, samtidigt som kvinnodominerade yrkesgrupper fick arbeta hårdare under mer ansträngda förhållanden. Jämställdhetsmyndigheten drar i sin redovisning slutsatsen att pandemin har haft en negativ påverkan på den ekonomiska jämställdheten.

– Pandemin har förstärkt de skillnader i möjligheter till ekonomisk självständighet som redan fanns mellan kvinnor och män. Restriktionerna och åtgärderna som infördes har påverkat kvinnor och män på olika sätt, men sammantaget kan vi se att kvinnor som grupp har drabbats hårdare ekonomiskt än män, säger Sara Andersson, senior utredare.

Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om hur pandemin har påverkat den ekonomiska jämställdheten. Där ingår bland annat arbetsmarknaden, olika typer av inkomster och villkoren för företagen. Rapporten som lades på regeringens bord i fredags visar att kvinnor har förlorat inkomst i större utsträckning än män. Män har i högre grad än kvinnor kunnat få ledig tid, med marginellt mindre pengar i plånboken, på grund av stödåtgärder såsom korttidsarbete.

– Den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än väntat, men ett bekymmer är det stora antalet långtidsarbetslösa. Här sticker gruppen utrikes födda kvinnor ut, som hade hög arbetslöshet redan innan pandemin. Kvinnor med de lägsta inkomsterna har sin inkomst sänkt mest, säger Sara Andersson.

Exempel på covid-19-pandemins effekter för kvinnor och män

  • Frånvaro från arbetet. Andelen män som har svarat att de är frånvarande på grund av covid-19 har varit konstant högre än andelen kvinnor. Fler kvinnor uppger sjukdom och semester som skäl, medan fler män uppger permittering, arbetsbrist och övriga skäl.
  • Månadsinkomster. sjönk kvinnors månadsinkomster med i genomsnitt 3,3 procentenheter, medan motsvarande minskning för män uppgick till 2,5 procentenheter. För kvinnor som arbetade i offentlig sektor med de lägsta inkomsterna sjönk inkomsterna med i genomsnitt 11,5 procentenheter och med 4 procentenheter för motsvarande grupp män.
  • Distansarbete. Många kvinnor med lägre utbildningsnivåer saknade digital kompetens redan före pandemin. Den digitala omställningen som påskyndas av arbete på distans kan bidra till att öka könsgapet i digitala färdigheter och göra det svårare för kvinnor med lägre utbildning att få arbete.
  • Arbetsmiljö. Kvinnors arbetsmiljö har påverkats i högre utsträckning än mäns, bland annat på grund av en hög arbetsbelastning inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken.
  • Besvär till följd av arbetet. Yrken med hög andel kvinnor där en hög andel haft besvär under pandemin är undersköterskor, sjuksköterskor, grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare. Bland de manligt dominerade yrkena finns snickare, murare och anläggningsarbetare.
  • Sjukskrivningar. När den första coronavågen nådde sin kulmen i april 2020 ökade antalet startade sjukfall med 89 procent bland kvinnor och 133 procent bland män. Gruppen med längre tids sjukskrivning på grund av covid-19 utgörs av 66 procent kvinnor och 34 procent män.
Senast uppdaterad: 5:33 - 21 dec, 2021
  • Covid-19
  • Ekonomi