Ny studie om arbetet mot mäns våld mot kvinnor på lärosäten

2018 införde regeringen ett nytt examensmål i högskoleförordningen, om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i åtta professionsutbildningar. Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten med dessa professionsutbildningar. Nu släpps en ny studie om lärosätenas utbildningsbehov i arbetet med att införa examensmålet i sina professionsutbildningar.

Ninni Carlsson är universitetslektor på Institution för socialt arbete på Göteborgs universitet och har genomfört studien. I den har hon fått i uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten att titta på lärosätenas behov och arbete med att föra in det nya examensmålet i utbildningarna.

Det behövs stöd för att bygga upp kompetensnivån och för att skapa strukturer för att arbetet ska etableras

År 2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet i kraft i Sverige; Istanbulkonventionen. I konventionen lyfts bland annat att staterna ska förstärka utbildning för yrkesgrupper som kommer i kontakt med brottsoffer eller förövare. Regeringens syfte med examensmålet är att säkerställa att studerande som i sina framtida yrken kommer att möta våldsutsatta och våldsutövare, får undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Det övergripande syftet med examensmålet är att förändra situationen där i huvudsak flickor och kvinnor blir utsatta för våld. En av de jämställdhetspolitisk målsättningarna i Sverige är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Behov av stöd

En enkätstudie och en intervjustudie ligger till grund för rapporten. I den har personer med övergripande utbildningsansvar fått svara på vilka behov de själva och deras lärarkollegor har att få stöd i arbetet med att utbilda inom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Professionsutbildningarna som berörs av examensmålet är läkare, psykologer, sjuksköterskor, socionomer, tandläkare, tandhygienister, jurister och fysioterapeuter.

Ninni Carlsson

– Jag såg i enkäten och intervjuerna att alla ännu inte undervisade och examinerade inom området, och att de som undervisade inte gjorde det om alla våldsformer som regeringen avsåg, säger Ninni Carlsson.

Bland de som tillfrågats framgår det att utbildningsbehoven är stora. 70 procent av de med övergripande utbildningsansvar anser att de hade ett behov av fortsatt stöd.

– Det behövs stöd för att bygga upp kompetensnivån och för att skapa strukturer för att arbetet ska etableras, säger Ninni Carlsson.

Viktigt examensmål med varierad måluppfyllelse

Det framgår även i studien att olika institutioner har kommit olika långt i arbetet med att integrera examensmålet. Det har funnits ojämlika förutsättningar för att ta sig an uppdraget. Det visade sig, dels genom hur de fått kännedom om uppdraget, att de inte hade fått kunskap om vad examensmålet skulle innehålla. Några hade under många år undervisat om målet, och andra hade inte börjat än.

Omfattningen av lärare varierade även stort mellan olika institutioner, såväl som kunskapsnivån. Och fastän en del hade kommit långt i sitt arbete, så hade de inte undervisning om alla våldsformer som ingår examensmålet. I studien framkom det att de som hade undervisning främst undervisade om våld i nära relationer och i betydligt mindre utsträckning om det våld som drabbar flickor och kvinnor oproportionerligt utanför våld i nära relationer, till exempel sexuellt våld.

Alla tillfrågade menade att detta examensmål är mycket viktigt och att det finns mycket kompetenser och erfarenheter vid institutionerna att bygga på i Jämställdhetsmyndighetens arbete med utbildningsinsatser och kunskapsstöd.

Läs studien här.

Senast uppdaterad: 10:35 - 15 jul, 2020
  • Mäns våld mot kvinnor