Lärdomar från Kanada: Barnomsorg viktig faktor för jämställda löner

Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten och expert på diskrimineringslagen och lönefrågor, besökte i våras Kanada. Syftet var att jämföra svensk och dansk lagstiftning om likalöner med motsvarande kanadensisk lag.
Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Foto: Jöran Fagerlund

Könslönegapet i Sverige och Danmark är ungefär detsamma medan det är avsevärt sämre för kvinnor i Kanada. En lärdom från Kanada är att en tuff likalönelagstiftning inte är den enda vägen till jämställda ekonomiska villkor, enligt Eberhard Stüber.

Det behövs annat också, exempelvis fungerande barnomsorg.

”Avsaknaden av strukturer som underlättar ett jämställt föräldraansvar såg vi som det största hindret för jämställda löner i Kanada”, skriver Eberhard Stüber bland annat i sin rapport ”Jämställda löner – ett erfarenhetsutbyte”.

Han tillägger att en nog så ambitiös lagstiftning inte i efterhand kan korrigera löneskillnader om kvinnor har långa frånvaroperioder i sina arbetsliv till följd av barnafödsel och barnpassning.

Resan till Kanada gjordes med en grupp jurister och experter från Sverige och Danmark. Syftet var att jämföra tillämpningen av likalönelagstiftningen i Sverige och Danmark med erfarenheter som gjorts i Kanada de senaste 15 – 20 åren.

Likalönelagstiftningen i provinser som Ontario och Quebec har tidigare utgjort inspirationskällor för den lagstiftning som finns i Sverige för att upptäcka, åtgärda och förhindra könsrelaterade löneskillnader.

Olika jämförelser

Lagstiftningen i Kanada fokuserar på värdediskrimineringen mellan kvinnligt och manligt dominerade arbeten. Här står jämförelser vid likvärdiga arbeten i centrum. Detta till skillnad från Sverige där jämförelser vid lika arbeten haft störst betydelse.

Ett problem i Sverige är att vägledning och stöd för hur lokala parter ska hantera detta begrepp i regel saknas i svenska kollektivavtal.

Erfarenheter från Kanada visar att om likalönelagstiftningen ska få genomslag och acceptans så krävs att tillsynsmyndigheter har hög kompetens om parternas kollektivavtal.

För det krävs tålamod och långsiktighet för att vinna erkännande som samtalspart. Ett bra samarbete med arbetsmarknadens parter är en förutsättning för att generella lagregler anpassas till specifika branschförhållanden.

Brister i lagstiftningen

I rapporten diskuteras den svenska lagstiftningen. Enligt Stüber är det tveksamt om delar av lagstiftningen lever upp till EU-kommissionens rekommendation från år 2014 och EU-parlamentets resolution 2017 om krav på öppen redovisning av löner (pay transparency).

Det finns därför anledning att uppmärksamma erfarenheter från nyare lagstiftning i länder som Australien, Danmark, Island, Storbritannien, Tyskland eller Ontario, anser Stüber.

Ett seminarium om dessa frågor planeras till våren 2019 i Stockholm samarbete med Nätverket jämställda löner.

I höst planeras också ett seminarium vid Lunds universitet för att bland annat diskutera idéer om ett antologiprojekt med bidrag från Sverige, Danmark och Kanada.

Senast uppdaterad : 12:44 - 01 Oct, 2018
  • Arbetsmarknad
  • Ekonomi
  • Jämställdhet