Kvinnor rapporterar negativa effekter i högre utsträckning än män

Forskare har försökt uppskatta påverkan på den mentala hälsan som pandemin haft världen över. Den uppskattade förekomsten av depression bland svenskarna ökade förra året med 24 procent och ångesttillstånden ökade med 23 procent vilket är en väsentligt större ökning än i våra nordiska grannländer.
– Vården kommer behöva ställa om och förbereda sig, för att hantera psykisk ohälsa framöver kan mer resurser behövas, säger Sofia Lindbom, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Enligt uppskattningen, som forskare vid University of Queensland i Australien gjort och som presenteras i tidskriften The Lancet, resulterade pandemin i 53 miljoner fler fall av depression förra året, och hela 76 miljoner fler fall av ångest.

– Studien visar på det behov som nu finns i världens länder att förstärka sjukvårdssystemen för psykisk ohälsa, system som redan före pandemin led av resursbrist i de flesta länder, säger artikelns huvudförfattare, Damian Santomauro, till tidskriften.

Studien visar att de länder som drabbades hårt av viruset också är de länder där de största ökningarna av depression och ångest förväntas ha skett och att kvinnor och barn påverkats betydligt mer, jämfört med vuxna män.

Vad kan det bero på?
– Risken att drabbas av depression och ångest består av ett komplext samspel av olika bestämningsfaktorer som gör att kvinnor har ökad risk att utveckla dessa tillstånd. Pandemin har påverkat dessa bestämningsfaktorer i en negativ riktning bland annat genom att exempelvis unga, utrikesfödda, kvinnor med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och kvinnor med låga inkomster och då i synnerhet ensamstående kvinnor med barn har en större sårbarhet gällande ekonomiska förutsättningar. De har oftare osäkrare anställningar, lägre löner från början, mindre sparande med mera. Kvinnor förväntas också ha tagit en större del av det obetalda arbetet som pandemin inneburit med både hemarbete, och ett ökat vabbande, säger Sofia Lindbom, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Det finns även en risk att kvinnor har utsatts för våld i hemmet i större utsträckning under pandemin. Dessutom förväntar man sig att restriktionerna kopplade till hemundervisning och minskad interaktion med jämnåriga medför en påfrestning för unga som kan resultera i psykisk ohälsa. Även vårdpersonal riskerar långsiktiga psykiska besvär utifrån den enorma stress och påfrestning som pandemin inneburit för vården, en sektor där kvinnor är i majoritet.

– Kvinnor har också i högre grad än män rapporterat negativa effekter som stress, ångest och depression orsakad av corona-restriktioner. Exempelvis har isolering i hemmet fått större negativa effekter för den psykisk hälsan för kvinnor än för män, och att vara isolerad med barn i hushållet är ytterligare en riskfaktor för depression och ångest, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Högre än förväntat i Sverige

Enligt forskarna vid University of Queensland i Australien var den uppskattade förekomsten av depression bland svenskarna förra året 24 procent högre än förväntat, vilket är en väsentligt större ökning än i våra grannländer Danmark, Norge och Finland, men lägre än i vissa andra länder som exempelvis Frankrike.

Samma mönster syns för ångesttillstånd, som uppskattas ha ökat med 23 procent förra året i Sverige på grund av pandemin, vilket var betydligt högre än i både Norge och Danmark

– Det är viktigt att påpeka att siffrorna i Lancetartikeln är behäftad med stora osäkerheter och bygger på statistisk modellering.  Man bör därför inte stirra sig blind på de exakta siffrorna och skillnaderna mellan Sverige och våra grannländer. Det som är viktigast i studien är att uppmärksamma att den psykisk ohälsan kommer att öka till följd av pandemin och att det kommer att behövas en beredskap inom vården och samhället i stort för att möta ökade behov av stöd och hjälp för personer som drabbas, säger Ingrid Osika Friberg.

Lätta stress och sömnbesvär ökade

Folkhälsomyndigheten visar dock att befolkningens psykiska hälsa inte förändrades i någon större omfattning i Sverige under covid-19-pandemins första år. Lätta stress och sömnbesvär ökade under hösten, men inte nedstämdhet eller svåra psykiska besvär. Inte heller steg antalet suicid eller vårdade för suicidförsök under 2020.

I maj 2020 uppgav cirka 40 procent av paneldeltagarna i webbpanelen Hälsorapport lätta besvär av stress, nedstämdhet eller sömnbesvär. Andelen bedömdes dock inte vara högre än i tidigare års mätningar, som i den nationella folkhälsoenkäten. Kvinnor, yngre åldersgrupper och personer i riskgrupp för allvarlig covid-19 uppgav oftare psykiska besvär än män, äldre personer och de som inte tillhörde någon riskgrupp.

– Att kvinnor och yngre åldersgrupper och då särskilt flickor och unga kvinnor har drabbats av en ökad psykisk ohälsa till följd av pandemin leder till att ojämställdheten av den psykiska hälsan kommer att öka, vilket redan är ett hälsoområde där det råder stor ojämställdhet. Likaså kommer pandemins konsekvenser även att öka ojämlikheten av psykisk ohälsa inom gruppen kvinnor till följd av att redan sårbara och utsatta grupper i befolkningen har fått det svårare under pandemin, säger Sofia Lindbom.

Senast uppdaterad: 10:16 - 19 nov, 2021
  • Covid-19