Kvinnor och män kommer ur lågkonjunkturen på olika sätt

Lågkonjunkturen är här och kan hålla i sig tre år till. Precis som under finanskrisen 2008 har fler män varslats om uppsägning under coronapandemin än kvinnor. Men mäns jobb har i tidigare samhällskriser återhämtat sig snabbare än kvinnors och hur det kommer att se ut efter denna pandemi beror på hur den hanteras.

– Om det tillsätts en kommission eller statlig utredning till att se över behov av åtgärder efter coronapandemin, skulle det vara kraftfullt att särskilt beakta olika aspekter av hur pandemin slår mot kvinnor och män, säger Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Världshandelsorganisationen WTO spår att världshandeln kommer att minska med 30 procent i år. Jobben i Sverige är extremt exportberoende och kommer därför att påverkas av den globala lågkonjunkturen i pandemins spår. Sveriges ekonomi spås minska med 7 % nästa år, enligt Konjunkturinstitutet. Det ligger i linje med OECD:s bedömning av hur Sverige kommer att klara sig, relativt väl i förhållande till andra EU-länder.

Det gör att kvinnors ekonomi är mer sårbar. Särskilt kvinnor i en redan socioekonomiskt utsatt situation

Den stora varsel– och konkursvågen har visserligen mattats av något. Men en ny våg kan komma i höst och lågkonjunkturen bedöms hålla i sig till år 2023 enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Många befarar en tvåsiffrig arbetslöshet, med en ekonomisk kris för många hushåll som följd. ILO bedömer att ytterligare 12 miljoner européer kommer att förlora jobbet i år

Det är svårt att förutse hur coronapandemin kommer att påverka kvinnors och mäns jobb och ekonomi. Men tidigare kriser har visat att det slår olika mot kvinnor och män. Till exempel förlorade män fler jobb än kvinnor under finanskrisen 2008, men kvinnor ökade sina obetalda arbetstimmar, enligt en OECD-rapport. Dessutom återhämtade sig jobben i mansdominerade sektorer snabbare än kvinnors under återhämtningsfasen.

Eberhard Stüber
Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten

– Även i Sverige påverkades den privata sektorn först under finanskrisen 2008, men sedan spred den sig till den kommunala sektorn där många anställda är kvinnor. De drabbades av anställningsstopp och tidsbegränsat anställda förlorade sina anställningar, säger Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Hur lågkonjunkturen kommer att påverka jämställdheten i Sverige under återhämtningsfasen återstår att se. 

– Många privata företag har nu drabbats initialt, men det betyder samtidigt att skatteintäkterna i kommunerna riskerar minska och det kan påverka möjligheten att anställa, precis som efter finanskrisen, säger Eberhard Stüber.

Ett annat exempel är inkomsten. Lönen är den största källan till inkomst, större än inkomst från näringsverksamhet och kapitalinkomster. Kvinnor i Europa arbetar i genomsnitt färre timmar än män, har lägre löner och har fast jobb kortare tid, enligt samma OECD-rapport. Arbetsmarknaden för kvinnor är ofta svagare än för män, särskilt under föräldratiden.

– Det gör att kvinnors ekonomi är mer sårbar. Särskilt kvinnor i en redan socioekonomiskt utsatt situation, säger Eberhard Stüber.

Se Jämställdhetsmyndighetens samlade information om coronapandemin här.

Senast uppdaterad: 9:17 - 16 jul, 2020
  • Ekonomi