Könsstympning – den tysta frågan

- Vi ska hedra alla flickor som idag bryter upp, flyr från könsstympning och talar med en vuxen. Dessa flickor finns över allt – i Somalia, i Kurdistan och i Sverige. Det sa Bayan Nasih, sakkunnig vid nationella kompetensteamet på Länsstyrelsen Östergötland när Jämställdhetsmyndigheten arrangerade ett seminarium i Almedalen om könsstympning av flickor.

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott i Sverige sedan 1982. Ändå finns det bara tre fällande domar. Enligt en kartläggning från Socialstyrelsen som fanns det 2012 i Sverige 38 000 könsstympade kvinnor varav 7000 flickor.

– Om man skulle göra en liknande undersökning nu skulle det säkert vara minst det dubbla, sa Mikael Thörn som är senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Nationella kompetensteamet har tagit fram vägledningen Våga se som är riktad till yrkesverksamma som möter barn och unga.

– Det finns otroligt mycket osäkerhet bland personal när det gäller att ställa frågor om könsstympning, sa Bayan Nasih.

– Vi kallar det för den tysta frågan. Många upplever det som känsligt att prata om könsstympning. Det är inte heller enkelt om man inte för stöd från chef och kolleger. Det kan vara bland de svåraste att föra ett sådant samtal med barn.

Bayan Nasih betonar att det är viktigt att se kopplingen mellan könsstympning och hedersnormer.

– Könsstympning är en kontrollmekanism som har använts historiskt för att kontrollera flickors sexualitet så att de inte ska vara orena inför äktenskap. Många utsätts också för barnäktenskap. Yrkesgrupper som möter barn och unga behöver kunskap och stöd i hur de kan agera.

Få exempel på förebyggande arbete

Jämställdhetsmyndigheten har uppdrag från regeringen att arbeta förebyggande mot könsstympning. Det finns en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor som regeringen beslutade om 2018. I den finns tio olika åtgärder som riktas till olika myndigheter, bland annat Jämställdhetsmyndigheten.

– Vad vi har sett hittills är att det finns nästan inga exempel på förebyggande arbete gentemot målgruppen, sa Mikael Thörn.

– Målgruppen behöver involveras bättre. Ett positivt exempel är Hela blomman i Angered som består av unga som själva informerar andra unga om könsstympning och vilken vård och stöd det finns.  De har sedan kunnat lotsa unga vidare till vulvamottagningen på Angereds närsjukhus som är specialiserad på könsstympning.

Hälso- och sjukvården behöver utvecklas, menade Mikael Thörn. Det finns kanske närmare 100 000 flickor och kvinnor som är könsstympade varav många behöver vård. Trots det finns det bara två sjukhus i Sverige som är specialiserade på könsstympning.

– Vi har träffat flera unga flickor som har upptäckt att de är könsstympade genom sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, sa Mikael Thörn. De behöver hjälp vidare till hälso- och sjukvården.

Unga involveras

Jämställdhetsmyndigheten ska involvera unga för att kunna nå fram till målgrupper, berättade Mikael Thörn. Det gäller att hitta arbetssätt och metoder som när unga där de befinner sig.

– Det är viktigt att även rikta fokus på pojkar och män i förändringsarbetet. De kan bidra till att sedvänjan bryts.

Jämställdhetsmyndigheten ska utforska möjligheterna till att involvera religiösa ledare och samfund. Föräldrar som vill bryta sedvänjor och traditioner som är skadliga för barn är också viktiga i det förebyggande arbetet. Även Nationella kompetensteamet ser föräldrar som viktiga i det förebyggande arbetet.

– Vi behöver arbeta med hur vi gör frågan talbar med föräldrar, sa Bayan Nasih.

Senast uppdaterad: 3:29 - 02 jul, 2019