Könade mönster i samhälleligt engagemang

Pekingplattformen 25 år | Demokratin grundar sig i medborgarnas engagemang i politik och civilsamhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till både engagemang och inflytande. Men så ser det inte ut i dagsläget, även om gamla könsmönster börjar luckras upp och nya mötesformer börjat användas som gynnar jämställt inflytande.

Civilsamhället är könsuppdelat även om det finns många gemensamma intressen. Forskningen visar att kvinnor och män ofta engagerar sig i skilda föreningar, har olika roller och olika grad av inflytande.

– Män har länge haft fler ledarroller, medan kvinnor utfört besluten. Men de gamla mönstren börjar luckras upp, säger Anna-Karin Berglund, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Flest kvinnor är fortfarande mest engagerade i föräldraföreningar och humanitära organisationer, medan män är mest aktiva inom idrotten, motorföreningar, i friluftslivet och i bostadsföreningar. Särskilt könsuppdelat är det inom dans, konståkning där kvinnor är mest aktiva, samt inom bilsporter och amerikansk fotboll, där män är mest aktiva.

Det är viktigt att välja bra mötesformer för att alla ska få samma möjlighet till inflytande. I det klassiska stormötesformatet där man måste gå fram och ta mikrofonen är det oftast äldre män som tar plats.

– Det är inget större problem att kvinnor och män har olika intressen. Problemet uppstår när män och kvinnor inte kan välja intressen fritt. Även om till exempel idrotter traditionellt varit könsmärkta ser vi att kvinnor numera rör sig över könsgränserna, medan män tycks ha svårare att välja idrotter som domineras av kvinnor, säger Anna-Karin Berglund.

Ett könsuppdelat civilsamhälle påverkar också möjligheten att delta och få inflytande i det demokratiska samhället.

– Gemensamma mötesforum behövs för att skapa förståelse för varandra och bygga en stark demokrati, säger hon.

Ojämställd representation i kommunerna

Grundbulten i en demokrati är dock engagemanget i samhällsfrågor och inflytandet i politiska partier. Idag är det nästan lika många kvinnor som män i riksdagen; 46 procent kvinnor sedan valet 2018. Det skiljer sig dock mellan partierna. Både internationell och nationell forskning har visat att partier längre till höger har haft lägre grad av kvinnorepresentation än andra.

Kvinna håller i en mikrofon i ena handen och en mobil i andra
Kvinnor intar talargolvet mindre än män, men nya mötesformer än det klassiska stormöteformatet möjliggör till ett mer jämställd inflytande.

I kommunerna råder mindre jämställdhet, där har män fler maktpositioner än kvinnor, jämfört med i riksdagen. Kvinnor har det tuffare än män inom politiken också på andra sätt.

Kvinnor möter större motstånd i sina politiska uppdrag än män, särskilt tenderar unga kvinnor att vara en särskilt utsatt grupp.

Studier har visat att fler kvinnor hoppar av sina politiska uppdrag och att kvinnor upplever att män oftare står i talarstolen och tar debattutrymme, samt dominerar samtalet i riksdagsgrupperna, medan män upplever att ordet är jämnt fördelat mellan könen. Studier har dock visat att kvinnor intar talargolvet mindre än män.

Kvinnor har också uppgett att de blir avbrutna under möten oftare än män, att deras utseende kommenteras mer och att de får utstå mer sexistiska skämt än män. Särskilt unga kvinnor beskriver att de betydligt oftare utsätts för kommentarer kopplade till kön och sexualitet på sociala medier.

Demokratiska mötesformer på frammarsch

I flera kommuner finns ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd där unga får möjlighet till ett politiskt inflytande.

– Där är det viktigt att välja bra mötesformer för att alla ska få samma möjlighet till inflytande. I det klassiska stormötesformatet där man måste gå fram och ta mikrofonen är det oftast äldre män som tar plats, säger Anna-Karin Berglund.

Men det finns en väg bort från de gamla mönstren. Det har börjat växa fram flera olika mötesformer som gynnar ett mer jämställt inflytande.

– Man kan ha möten där tjejer och killar får möjlighet att vara i dialog i mindre grupper, så kallade cafésamtal. En större dialogprocess kan genomföras som ett flerdagars-seminarium i ett medskapande ”Learning village”. Man kan också mötas i walk n’ talks, där några går tillsammans och samtalar. Och man kan ha rundor på möten där man sitter i cirkel och alla blir sedda och får komma till tals, vilket skapar delaktighet och gör att alla känner sig trygga, säger hon.

Open space är en annan demokratisk mötesform där alla får föreslå samtalsämnen och sedan delta i de samtal och grupparbeten man väljer själv.

– Unga kvinnor vill bli mer hörda än de blir. De här metoderna visar att det går med enkla medel få göra sin röst hörd på ett mer jämställt sätt, säger Anna-Karin Berglund.

Lyssna på det fjärde avsnittet från vår podcastserie “Världens mest jämställda land?” för att lära dig mer om jämställdhet, makt och inflytande:

Senast uppdaterad: 12:29 - 10 dec, 2020
  • Makt och inflytande