Kampanj uppmärksammar barn som riskerar tvångsgifte

Under det kommande sommarlovet riskerar många barn och ungdomar att bli bortgifta eller könsstympade. För personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan situationen bli än värre under coronapandemin. Nu deltar Jämställdhetsmyndigheten i en informationskampanj för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck.

Den återkommande kampanjen Saknad som lanseras 4 maj riktar sig främst till yrkesverksamma inom skolan och socialtjänsten. Bakom årets informationssatsning står Länsstyrelsen Östergötland, Jämställdhetsmyndigheten, Utrikesdepartementet, Polismyndigheten och Skolverket. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett stort problem för många barn och unga, och risken att bli förd ur landet för att bli bortgift eller könsstympad ökar inför skolloven. Risken för våld mot barn och unga ökar i takt med begränsning av rörelsefriheten, inte minst för dem som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan kan vara en fristad för dem, men nu när gymnasieskolor är stängda med anledning av coronapandemin riskerar utsattheten öka.

Flickor och unga kvinnor som redan tidigare var föremål för stark kontroll och ofrihet kan nu vara utsatta för fullständig kontroll, säger Mikael Thörn, senior utredare som arbetar med Jämställdhetsmyndighetens uppdrag kring hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är viktigt att myndigheter i första hand tillämpar den kunskap och lagstiftning som redan finns och som ger möjligheter att ge stöd och skydd till utsatta.

Färsk kartläggning av antal bortförda

Jämställdhetsmyndigheten samverkar med Länsstyrelsen Östergötland, som driver ett nationellt kompetensteam för att motverka hedersrelaterad våld och förtryck, har genom en enkät till kommunerna försökt kartlägga hur vanligt det är att barn och vuxna förs bort för att tvångsgiftas eller könsstympas. Sammanlagt rör det sig om 199 personer, varav 86 procent är barn. 27 av de 192 svarande kommunerna har kännedom om sammanlagt 36 barn som uppges ha blivit bortgifta. Om det här är ett fenomen som ökar eller minskar är dock svårt att säga då det saknas statistik.

Majoriteten av ärendena om bortförande har varit kända av en eller flera myndigheter i ett tidigare skede. Det innebär att dessa barn och unga kunde ha fått hjälp med rätt kunskap, stöd, rutiner och samverkan hos berörda myndigheter.

Trots att bristerna på det här området har varit kända under en längre tid har det hänt förvånansvärt lite i flera kommuner när det gäller att förbättra arbetet.

– Det behöver finnas ett förebyggande arbete så att alla barn kan få stöd och skydd utifrån sina behov och rättigheter, säger Mikael Thörn.

Rutiner för att förebygga saknas

Att många kommuner saknar rutiner för att förebygga och förhindra bortföranden och hantera ärenden där barn och unga förts utomlands är ett stort problem. Det är också stora skillnader när det gäller kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck inom olika kommuner och vilken hjälp utsatta får.

– Om man inte har någon systematisk statistik eller uppföljning, då vet man inte vad det är som brister inom en kommuns arbete inom till exempel socialtjänsten eller skola. Förhoppningsvis kan kampanjen få fler kommuner att gå från ord till handling, säger Mikael Thörn.

Råd och stöd finns

Genom kampanjen uppmanas skolpersonal att göra en orosanmälan till socialtjänsten om man misstänker att ett barn utsätts hedersrelaterat våld och förtryck. Socialtjänstens ansvar är att inleda utredning och ge stöd och skydd samt följa upp ärendena.

Yrkesverksamma och ideella aktörer kan också få råd och stöd om hedersrelaterat våld och förtryck via den nationella stödtelefonen på nummer 010-223 57 60. Syftet med stödtelefonen är i förlängningen att utsatta barn, unga och vuxna ska få det stöd och skydd som de har behov av och rätt till. På www.hedersfortryck.se finns mer information.

Läs mer

 

Senast uppdaterad: 9:04 - 05 maj, 2020
  • Barn- och tvångsäktenskap
  • Hedersrelaterat våld