Jämställdhetsmyndigheten växlar upp stödet till andra myndigheter

Sedan myndighetens start 2018 har stödet till andra myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering varit en del av Jämställdhetsmyndighetens centrala uppgifter. Nu utvecklas verksamheten för att ge ett ännu mer verksamhetsanpassat och träffsäkert stöd.

I oktober gav regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet kring att stödja jämställdhetsintegreringen i andra myndigheter under de kommande fem åren. 54 myndigheter ingår i JiM-programmet, Jämställdhetsintegrering i Myndigheter. Dessa myndigheter har till uppgift se till att den egna verksamheten bidrar till ökad jämställdhet i samhället.

Jämställdhetsmyndighetens stöd ska ge myndigheterna förutsättningar att planera, analysera och följa upp sitt arbete med jämställdhetsintegrering.

Jennifer Bolin
Jennifer Bolin

– Vi håller just nu på att bygga upp vårt stöd för att på bästa sätt stötta myndigheterna i deras arbete. Vi fortsätter med nätverksträffar för samordnare och löpande informationsutskick till de så kallade JiM-myndigheterna. Men vi utvecklar också helt nya arbetssätt. För att genomföra allt detta har vi rekryterat flera nya medarbetare, säger Jennifer Bolin som är verksamhetsansvarig för stödet till statliga myndigheter.

En ny stödinsats som går under namnet JiM+ är ett exempel på hur Jämställdhetsmyndigheten utvecklar stödet på ett sätt som främjar lärande och kunskapsutveckling. I JiM+ får ett fåtal myndigheter med liknande kärnverksamhet i ett år arbeta tätt tillsammans för att utbyta erfarenheter och lärdomar från varandra. Jämställdhetsmyndigheten fungerar som processledare och kunskapsstöd.

– Vi ser verkligen fram emot att kunna sätta igång detta samarbete och följa utvecklingen bland de deltagande myndigheterna. Målet är att lärdomar och erfarenheter som dras från denna satsning ska kunna spridas till fler myndigheter genom lärande exempel. Vi kommer också att ha en så kallad följeforskare knuten till arbetet för att lära längs vägen, säger Jennifer Bolin.

Webbutbildningar och vägledningar

En viktig del av Jämställdhetsmyndighetens mer generella stöd kommer att utgöras av utbildningar i jämställdhetsintegrering. I början av 2021 kommer en ny webbutbildning erbjudas för alla som vill lära sig grunderna i jämställdhetsintegrering i statlig myndighet. Även regelrätta fysiska eller digitala utbildningar kommer att hållas, bland annat i jämställdhetsintegrering för ledare inom staten, jämställdhetsbudgetering samt jämställdhet och agenda 2030.

– Förutom utbildningarna tar vi fram vägledningar och stödmaterial. Många lärdomar i arbetet med JiM har gjorts under de åren programmet pågått och samtidigt har nya JiM-myndigheter tillkommit. Vi ser behov av att samla erfarenheter och lärdomar i en grundläggande vägledning för att planera, organisera, genomföra och följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering., säger Jennifer Bolin.

Relationsbyggande och personliga kontakter

Utöver det breda och generella stödet till andra myndigheter lyfter Jennifer Bolin fram ett nytt koncept med kontaktpersoner för varje myndighet. Myndigheterna inom JiM-programmet kommer att tilldelas en kontaktperson på Jämställdhetsmyndigheten som samordnare och ledningsfunktioner kan kontakta.

– Vi hoppas att detta ska underlätta dialogen och utveckla relationerna med myndigheterna. Vi vill vara en lyhörd samarbetspart och fånga upp frågor och problem på tidigt stadium. Därigenom kan vi också hitta frågeställningar som är gemensamma för flera myndigheter och föra dem samman med varandra.

I ett första skede ska de 54 JiM-myndigheterna identifiera centrala jämställdhetsproblem inom den egna verksamheten, vilket kan handla om hur service och tjänster påverkar kvinnor och män på olika sätt. Till hösten 2021 ska de redovisa en inriktning för de kommande årens arbete.

Jämställdhetsmyndigheten har också format en referensgrupp med representanter från myndigheter, lärosäten, och länsstyrelser för att kunna stämma av planerat arbete och ha ett öra mot marken.

– Vårt mål är ju att utveckla ett behovsanpassat och träffsäkert stöd som svarar mot de faktiska behoven, säger Jennifer Bolin.

Två myndigheter med jämställdhetsintegreringsuppdrag

I slutet av november höll Jämställdhetsmyndigheten digitala nätverksträffar för myndigheter med JiM-uppdrag och presenterade stödverksamheten. Två av myndigheterna som deltog var Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.

Folkhälsomyndigheten

Mirja Harryson

Mirja Harryson, samordnare för jämställdhetsintegrering på Folkhälsomyndigheten, JiM-myndighet sedan 2015:

Vilken är den största jämställdhetsutmaningen ni arbetar med?

– Att hälsan är ojämnt fördelad och att kvinnors och mäns livsvillkor ser olika ut. Det märks till exempel inom områdena psykisk hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa. Vi bidrar till jämställdhet genom kunskap om hälsa och de faktorer som påverkar hälsan, som sedan ligger till grund för beslut på regional och lokal nivå. Om vi inte har kunskap om hur hälsan och hälsans bestämningsfaktorer ser ut för grupperna kvinnor och män kan vi inte heller genomföra rätt åtgärder. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Hur ser ert behov av stöd ut?

– Det handlar främst om kunskapsutbyte med andra myndigheter – det ger väldigt mycket! Och att på de träffar som Jämställdhetsmyndigheten anordnar kunna diskutera problem och få inspiration. Tack vare träffarna får vi ett nätverk med andra myndigheter som vi kontaktar vid behov.

Utifrån Jämställdhetsmyndighetens utbud kring stöd till andra myndigheter – vad ser ni främst fram emot att ta del av?

– Jag ser fram emot att vi har en ny programperiod framför oss med en lång sammanhållen tid där vi kan utveckla verksamheten. Förändringsarbetet på myndigheter tar ju tid. Sedan hyser jag stor förhoppning kring det stöd Jämställdhetsmyndigheten ger till chefer och den nya utbildningen i jämställdhetsintegrering. Den blir viktig för att kunna sprida kunskap i hela organisationen.

Naturvårdsverket

Emma Fryksmark

Emma Fryksmark, miljö- och jämställdhetssamordnare på Naturvårdsverket, ny JiM-myndighet 2020:

Vilken är den största jämställdhetsutmaningen ni arbetar med?

– Den absolut största och första uppgiften för oss är att utbilda personalen på Naturvårdsverket och jämna ut kunskaperna. Jag tror det finns en del missuppfattningar kring hur jämställdhet påverkar vår verksamhet, som har ett fokus på natur och miljö. Ta till exempel nationalparksfrågan. Då behöver du ställa frågor som vem kan ta sig dit enkelt? Vem har tillgång till bil? Vem fattar beslut om kollektivtrafik? För att kunna analysera verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv behövs kunskap. Först då kan vi sätta rätt mål och planera rätt åtgärder.

Hur ser ert behov av stöd ut?

– Vi behöver hjälp med att få fram en adekvat utbildning. Jag har kommer att hålla i dem själv men behöver kunna bolla innehållet. Det är viktigt att den innehåller exempel från vår verksamhet för att fånga intresset hos mina kollegor. När vi väl tagit fram förslag på mål och åtgärder skulle det vara bra att få bolla även dessa för att se att vi är på rätt väg och att insatserna kommer leda till något vettigt. Det är bra att Jämställdhetsmyndigheten erbjuder utbildningar för chefer men utmaningen blir att få våra chefer att gå dessa på grund av stor belastning.

Utifrån Jämställdhetsmyndighetens utbud kring stöd till andra myndigheter – vad ser ni främst fram emot att ta del av?

– Att få en kontaktperson för att kunna bolla idéer, få tips och idéer och för att lära av andra myndigheters erfarenheter och eventuella misstag. Men också få feedback på hur vi tänkt att rigga arbetet – har vi tänkt rätt?

Senast uppdaterad: 10:16 - 07 dec, 2020
  • Jämställdhetsintegrering