Högskolorna och universiteten har tagit stora kliv för ökad jämställdhet

2016 gav regeringen samtliga statliga universitet och högskolor, samt Chalmers tekniska högskola och Jönköping University, i uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering för att på så sätt bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Fyraårigt uppdrag följs upp

Under perioden 2016–2019 har ett omfattande utvecklingsarbete skett på landets lärosäten. Samtliga har tagit fram planer för jämställdhetsintegrering och i samband med dessa identifierat de jämställdhetsproblem som behöver lösas lokalt.

Problemformuleringar som konkret pekar ut vilken ojämställdhet som lärosätet ska förändra leder till mer träffsäkra åtgärder, och snabbare resultat.

Jämställdhetsmyndigeten har sedan den inrättades 2018 stöttat universiteten och högskolorna i detta arbete, bland annat genom nätverksträffar för att möjliggöra erfarenhetsutbyten och fördjupning inom olika ojämställdhetsutmaningar. Träffarna har bland annat fokuserat på resursfördelning, sexuella trakasserier samt organisering av arbetet.

Nu har Jämställdhetsmyndigheten följt upp lärosätenas arbete med jämställdhetsintegrering och konstaterar att uppdraget lett till ett intensifierat utvecklingsarbete. Flera lärosäten har byggt upp en organisation för att beakta jämställdhetsperspektivet i den ordinarie verksamheten, vilket både handlar om att tillsätta resurser för arbetet och att öka kompetensen. Detta har lett till framsteg inom flera områden.

– Vi kan konstatera att lärosätena utifrån analyser och kartläggningar tagit fram nya riktlinjer, styrdokument och verktyg för att främja jämställdhet. Det handlar exempelvis om att ställa krav på genus och jämställdhet i urvals- och meriteringsprocesser och nya sätt att fördela forskningsmedel, säger Carina Abréu, avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Prioriterade områden

I uppdraget till högskolorna och universiteten pekade regeringen ut ett antal prioriterade områden för att komma till rätta med ojämställdhet inom akademin:  karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning samt fördelning av forskningsmedel. I sin uppföljning pekar Jämställdhetsmyndigheten på flera konkreta exempel på hur dessa områden hanterats. Bland annat har:

• Högskolan i Kristianstad prioriterat resursfördelning i syfte att omfördela medelsfördelningen som tidigare gynnade män till att bli jämställd
• Chalmers Tekniska Högskola förändrat rutiner och arbetssätt vid rekrytering för att säkerställa en jämställd sökprocess i syfte att utjämna den rådande mansdominansen på olika positioner;
• Karolinska Institutet har utvecklat bedömningsprocesserna för att motverka partiskhet i syfte att komma åt ojämställd resursfördelning och den ojämna könsfördelningen på höga positioner

Behov av fortsatt styrning och stöd

Enligt majoriteten av högskolorna och universiteten behöver de ett fortsatt uppdrag kring jämställdhetsintegrering för att fortsätta det påbörjade arbetet. Även Jämställdhetsmyndigheten bedömer att lärosätenas särskilda uppdrag om jämställdhetsintegrering bör fortsätta med tydlig koppling till de jämställdhetspolitiska målen.

– Problemformuleringar som konkret pekar ut vilken ojämställdhet som lärosätet ska förändra leder till mer träffsäkra åtgärder, och snabbare resultat.

I samband med vårbudgeten föreslog regeringen att Jämställdhetsmyndigheten får ett förlängt uppdrag att stödja universitet och högskolor i deras arbete med jämställdhetsintegrering

– Det skulle vara mycket glädjande om Jämställdhetsmyndighetens stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering kan fortsätta på universitet och högskolor. Det gör det möjligt att bygga vidare på de resultat som redan uppnåtts, säger Carina Abréu.

Läs mer

Länk till rapporten ”Jämställdhet i akademin – Slutredovisning av jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet – programperioden 2016-2019”.