Historiskt uppdrag ska rätta till systemfel

De uppmärksammade morden på fem kvinnor har satt fokus på de stora brister som finns i systemet. Våldsutsatta kan ha kontakt med flera myndigheter samtidigt, utan att våldet upptäcks. Olika samhällsaktörers arbete med att fråga om våld är generellt eftersatt. För att våldet ska kunna förebyggas måste myndigheter bli bättre på att samverka.  

De senaste veckornas mord på kvinnor har både fått politiker och opinionsbildare att reagera starkt. Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) kallade nyligen till partisamtal om frågan och regeringen kommer att tillsätta en krisgrupp för att stoppa det dödliga våldet mot kvinnor. Statsministern har nu gett jämställdhetsministern, justitieministern och inrikesministern i uppdrag att intensifiera regeringens arbete och föreslå ytterligare åtgärder i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

En viktig förebyggande insats är att upptäcka våldet så tidigt som möjligt, och erbjuda stöd och skydd. Jämställdhetsmyndigheten är sedan 2019 samordnare av ett uppdrag mellan flera myndigheter där handläggare ska utbildas i att ställa frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel.

""
Katarina Björkgren, senior utredare

– Det här uppdraget är historiskt och handlar om att rätta till ett systemfel, säger Katarina Björkgren, den utredare som samordnar uppdraget för Jämställdhetsmyndigheten.

Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visar att kvinnor som mördats av sin partner eller före detta partner ofta har haft kontakt med olika myndigheter, utan att våldsutsattheten uppmärksammats. Nu utbildas personal på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket i hur de ska ställa frågor om våldsutsatthet och våldsanvändning. Handläggarna ska också veta var de ska hänvisa personer som berättar om att de utsätts eller utsätter.

– Ett problem har varit att man ser våldsproblematiken som ett ansvar för vissa myndigheter, man har inte insett att våldet finns överallt. När någon vänder sig till exempelvis Arbetsförmedlingen så görs en utredning för att kartlägga den sökandes situation. Men frågan om våldsutsatthet är inte inkluderad.

Brist på kunskap om våldets konsekvenser

Enligt Katarina Björkgren är det bristen på kunskap om våldets konsekvenser som leder till att frågorna inte ställs.

–  Våldsutsatthet kan vara en anledning till sjukskrivning, arbetslöshet eller ett skäl för att få asyl. Som tjänsteperson måste man vara trygg med att ställa frågan, och kunna hänvisa personen rätt när man får svar.

Samtidigt hänger det på att den som är utsatt vågar berätta, kanske kan den pågående uppmärksamheten kring frågan skapa förändring.
– Det här inte är en privat fråga, mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem, säger Katarina Björkgren.

Strategin har gjort myndigheter mer aktiva

Statskontorets har nyligen analyserat hur myndigheter arbetat med regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, från 2017. I sin utvärdering bedömde Statskontoret att strategin bidragit till att myndigheter blivit mer aktiva och samverkar mer, till exempel genom samverkansuppdrag mellan myndigheter. Uppdraget om ökad upptäckt av våld är just ett sådant.

Flera förbättringsmöjligheter identifierades också. Den största kunskapsluckan gäller hur myndigheter ska förebygga våldet. När det handlar om upptäckt, skydd och stöd och brottsbekämpning finns kunskap, men kunskapen behöver implementeras för att det ska göra skillnad för de som lever med våld.

Krävs ökad samverkan

Precis detta pekar Jämställdhetsmyndigheten på i en färsk rapport. Om de många insatser som krävs för att förebygga mäns våld mot kvinnor ska träffa rätt behövs ökad samverkan mellan myndigheter, både på nationell och regional nivå.

– Ingen enskild aktör, faktor eller metod kan ensamt förebygga mäns våld mot kvinnor och mäns våld mot män, säger Katarina Björkgren.

För att åstadkomma en förändring krävs att problemet angrips av aktörer på olika samhällsnivåer, med olika perspektiv samt med fokus på olika faktorer och verktyg. Om insatserna som krävs ska träffa rätt och leda till att våldet förebyggs, behövs samverkan och samordning mellan involverade aktörer, visar myndighetens rapport.

– Vi föreslår att en struktur för nationell och regional samverkan för våldsförebyggande arbete utvecklas. Syftet är att skapa strukturerat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter. Det långsiktiga målet är att myndigheter kan ge ett samordnat, tvärsektoriellt och konkret stöd till den regionala och lokala nivån, säger utredaren Evelina Skog, som skrivit rapporten.

Läs mer
Rapporten En nationell och regional struktur för samverkan kan förebygga våld bättre

Fakta
Under förra året ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor med tre procent. 29 400 sådana brott anmäldes, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Samtidigt minskade antalet brott om grov kvinnofridskränkning med 11 procent jämfört med 2019.

I en rapport från BRÅ (2009) uppskattar man att bara runt en fjärdedel av brott i nära relationer anmäls till polisen.

Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik för 2020 visar att 13 kvinnor mördades av en man de hade eller hade haft en relation med.

2019 dödades 16 kvinnor.

2018 dödades 22 kvinnor.

Mer om uppdraget Ökad upptäckt av våld
Regeringen har gett fem myndigheter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten) i uppdrag att samverka för ökad upptäckt av våld mellan åren 2019–2021, vilket avser våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuellt våld oberoende av förhållandet mellan gärningsperson och brottsoffer.

Här finns mer information från Arbetsförmedlingen

Här finns mer information från Försäkringskassan

Här finns mer information från Socialstyrelsen

Här finns mer information från Migrationsverket

 

Senast uppdaterad: 4:05 - 06 maj, 2021
  • Mäns våld mot kvinnor