Fem frågor om uppdrag för att motverka könsstympning

Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, om uppdraget från regeringen att förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor.

Varför könsstympas flickor och kvinnor?
–  Det är en sedvänja som grundar sig på djupt inrotade attityder och uppfattningar om flickors roll i samhället. Könsstympning är svår misshandel och en extrem form av diskriminering av flickor och kvinnor.

–  I samhällen där könsstympning sker ses könsstympning ofta som nödvändigt för att en flicka ska kunna bli en kvinna, som ett uttryck för ”renhet och bli en fin flicka” samt en förutsättning för att flickan ska kunna gifta sig. Det är ett uttryck av kontroll och makt av flickans/kvinnans sexualitet.

–  Det finns inget uttalat stöd i någon religion för sedvänjan men religion och tro kan användas som anledning till att könsstympning ska ske.

–  Förutom att kvinnlig könsstympning handlar om kränkning av mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och är ett allvarligt brott mot svensk lag, så innebär det även allvarliga hälsoproblem och långvarigt lidande för flickor och kvinnor. Därför är det viktig att arbeta förebyggande mot denna skadliga sedvänja och att flickor och kvinnor som är könsstympande får bästa tillgängliga hälso- och sjukvård.

Hur ofta förekommer det i Sverige, och i världen?
–  En kartläggning från Socialstyrelsen visar att år 2012 var uppskattningsvis omkring 38 000 flickor och kvinnor i Sverige könsstympade, därav cirka 7000 flickor under 18 år.  19 000 flickor uppskattades befinna sig i riskzonen för könsstympning. Siffrorna är troligen kraftigt i underkant.

–  Det finns tre domar vad gäller könsstympning i Sverige. Det är två fall från 2006 där föräldrar fälldes för könsstympning av sina döttrar. I båda fallen hade könsstympningen skett utomlands. 2018 kom även en dom gällande försök och förberedelse till könsstympning.

–  UNICEF uppskattar att mer än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för någon form av köns­stympning. Över 40 miljoner av dessa är flickor under 15 år.

Vad innebär regeringens uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten?
–  Vi ska stimulera utvecklingen av förebyggande arbete mot könsstympning av flickor. I regeringsuppdraget ingår att inventera hur olika fritidsverksamheter för unga kan förebygga och motverka könsstympning och sprida kunskapen om detta.

–  Vi ska även inventera vilka metoder för attitydpåverkan och informationsspridning som används med ett särskilt fokus på hur civila samhället kan arbeta förebyggande och samverka med myndigheter. I uppdraget ingår även att inhämta kunskaper och erfarenheter från andra länders arbete med att förebygga könsstympning mot flickor och kvinnor.

Är fler myndigheter inblandade?
– Ja, vi ska samarbeta med Länsstyrelsen i Östergötland som har nationella uppdrag när det gäller att motverka hedersrelaterat våld och förtryck som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning, samt med Socialstyrelsen, MUCF och Skolverket.

Om någon är i farozonen för att bli könsstympad, var finns då hjälp att få?
– Finns misstanke om att ett barn ska könsstympas kan det anmälas till polisen och socialtjänsten. Unga personer kan även själva vända sig till dessa myndigheter. Det är viktigt att känna till att det är ett brott att planera och förbereda för könsstympning.

Senast uppdaterad : 3:33 - 12 Jul, 2018