Coronapandemin och utbildning ur ett jämställdhetsperspektiv

Jämställdhetsmyndigheten kommenterar vad coronapandemin och de åtgärder som vidtas innebär för jämställdheten utifrån den kunskap vi har i dag. Här kan du läsa om påverkan på utbildningen.

Se Jämställdhetsmyndighetens samlade information om coronapandemin här.

Coronapandemin har i Sverige inneburit att gymnasieskolor och högre utbildning har gått över till distansundervisning och regeringen har möjlighet att ta beslut om att stänga för- och grundskolor. Det finns en risk att det kan påverka undervisningens kvalitet och särskilt missgynna pojkar. Även flickor kan påverkas negativt eftersom den psykiska ohälsan är högre än bland pojkar i samma ålder.

Det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd utbildning innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

– Vi vet att skolans kvalitet är av betydelse för könsskillnaderna i resultat och att dålig skolkvalitet särskilt missgynnar pojkar, säger Jakob Lindahl som är senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Elevers hemförhållanden ser väldigt olika ut och med ökad psykisk stress och oro hos såväl elever som vårdnadshavare finns helt klart en risk för ökning av psykisk ohälsa

Det finns inte mycket forskning om den typ av distansundervisning som pågår nu och hur situationen påverkar skolans kvalitet. Men om distansundervisningen blir långvarig kan skolans kvalitet påverkas negativt, särskilt för de elever som är i behov av särskilt stöd. Skolverkets statistik visar att det är vanligare att pojkar än flickor tar del av olika stödinsatser.

– Utifrån vår kunskap om betydelsen av skolans kvalitet för könsskillnader i skolresultat finns en risk att om distansundervisningen blir långvarig – och av sämre kvalitet än traditionell undervisning – att pojkar som grupp kan missgynnas, säger Jakob Lindahl. Men detta går inte att säga med säkerhet eftersom det är en unik situation.

Gymnasieskolornas praktiska yrkesutbildningar kan vara svåra att bedriva på distans en längre tid. Yrkesutbildningarna är ofta starkt könsuppdelade och kan därför påverka flickor och pojkar på olika sätt.

Det är också viktigt att uppmärksamma elevhälsoarbetet i både gymnasieskolor och i grundskolor som fortfarande är öppna. Vi vet sedan tidigare att flickor i tonåren i högre utsträckning än pojkar rapporterar psykisk ohälsa, men att det finns en ökning både bland flickor och pojkar.  Vi vet också att unga hbtq-personer som grupp har sämre psykisk ohälsa än andra unga eftersom de är mer utsatta för diskriminering, hot och våld. Psykosomatiska symptom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet och elevhälsan har en viktig funktion att motverka detta.

– Elevers hemförhållanden ser väldigt olika ut och med ökad psykisk stress och oro hos såväl elever som vårdnadshavare finns helt klart en risk för ökning av psykisk ohälsa, säger Jakob Lindahl. Ett systematiskt elevhälsoarbete blir viktigt i denna situation.

Senast uppdaterad: 9:02 - 13 maj, 2020
  • Jämställdhet
  • Utbildning