Coronapandemin och hälsa ur ett jämställdhetsperspektiv

Jämställdhetsmyndigheten kommenterar vad coronapandemin och de åtgärder som vidtas innebär för jämställdheten utifrån den kunskap vi har i dag. Här kan du läsa om hälsa.

Se Jämställdhetsmyndighetens samlade information om coronapandemin här.

Både internationellt och i Sverige har det fler män än kvinnor avlidit av covid-19. Till och med den 30 april var 57 procent av de avlidna i Sverige män. Av de fall av covid-19 som vårdades på svenska intensivvårdsavdelningar var 74 procent män.  (Uppgifter från Folkhälsomyndigheten.) Globalt sett är uppgifterna osäkra men sammanställningar av statistik pekar bland annat på att män löper betydligt högre risk än kvinnor att dö efter att ha diagnosticerats med covid-19.

Det är oklart vad som gör att sjukdomen hittills verkar påverka män mer. Förutom att det kan ha att göra med virusets natur finns möjliga förklaringar i skillnader när det gäller kroniska sjukdomar. Män är globalt sett överrepresenterade när det gäller kranskärlssjukdomar och lungsjukdomar som är riskfaktorer för att bli svårt sjuk av covid-19. Män är också överrepresenterade när det gäller alkoholkonsumtion som kopplas till att utveckla dessa risksjukdomar.

Enligt en Sifo-undersökning har män dessutom varit mindre benägna att ändra sitt beteende med anledning av coronakrisen än kvinnor. I 14 av de 19 faktorer som testats i undersökningen förändrade män sitt beteende i lägre utsträckning än kvinnor, som att följa råd och rekommendationer om at till exempel tvätta händerna, använt handsprit och undvikit sociala sammanhang.

Arbetslöshet, isolering och andra effekter av pandemin riskerar att leda till psykisk ohälsa. Inom psykisk ohälsa finns könsskillnader inom alla åldersgrupper.

– Förutom den direkta påverkan på hälsa av sjukdomen covid-19 är det viktigt att följa hur pandemin påverkar mäns och kvinnors hälsa i samhället. I dag vet vi exempelvis att en majoritet av de som arbetar inom hälso- och sjukvården, och därför står i frontlinjen när pandemin bekämpas, är kvinnor, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Möjligheten till social distansering för att undvika att bli smittad eller smitta andra kan också se olika ut för kvinnor och män. Till exempel arbetar kvinnor i högre utsträckning med omsorgsarbete för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kvinnor tar också oftare hand om anhöriga.

– Arbetslöshet, isolering och andra effekter av pandemin riskerar att leda till psykisk ohälsa. Inom psykisk ohälsa finns könsskillnader inom alla åldersgrupper. I yrkesverksamma åldrar och bland äldre är förekomsten av psykisk ohälsa högre bland kvinnor än bland män. Även bland unga kvinnor, där många påverkas av stängda gymnasieskolor och lärosäten, är den psykiska ohälsan högre än bland män i samma ålder, säger Lars-Gunnar Engström, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Senast uppdaterad: 6:31 - 13 maj, 2020
  • Hälsa
  • Jämställdhet