Attityder till jämställdhet olika hos kvinnor och män

Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en SCB-undersökning med 20 000 tillfrågade svenskar om attityder till jämställdhet. Resultaten visar att dessa attityder skiljer sig mellan könen. De skiljer sig också mellan olika grupper av kvinnor och män.

Delar av attitydundersökningen har tidigare presenterats i Jämställdhetsmyndighetens stora rapport om makt och inflytande. De som svarat på undersökningen har fått ta ställning till olika påståenden. Ett av följande svarsalternativ skulle väljas: Stämmer helt, stämmer till stor del, stämmer till viss del, stämmer inte alls eller ingen åsikt. I de följande diagrammen redovisas genomgående resultaten för svarsalternativet ”stämmer helt”. (Se mer om hur undersökningen har gått till i den tekniska rapporten om undersökningen.)

När den som läser tolkar resultaten i diagrammen är det viktigt att lägga märke till osäkerhetsintervallet (konfidensintervallet) för skattningarna, som syns med ett streck på varje stapel. Om strecken inte överlappar vid jämförelse mellan två staplar finns det en statistiskt säker­ställd skillnad mellan grupperna. Det går däremot inte att säkert säga hur stor skillnaden är.

Diagram: Färre än var tionde svensk instämmer helt i att vi lever i ett jämställt samhälle
Diagram 1. Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.

Endast åtta procent av svenskarna instämmer helt i påståendet ”Vi lever i ett jämställt samhälle”, medan 74 procent instämmer i på­ståendet att jämställdhet mellan könen är viktigt. Sett till dessa siffror verkar alltså en stor del av svenskarna anse att jämställdhet är viktigt, men att samhället ännu inte har nått hela vägen. Samtidigt svarar 32 procent i Jämställdhetsmyndighetens undersökning att de anser att regeringen bör försöka öka jämställdheten genom lagar.

När frågorna i undersökningen läggs tillsammans framträder en komplex bild av attityder till jämställdhet i olika grupper i samhället. Män anser i högre grad än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle, vilket bekräftar resultaten i tidigare studier. Män anser också i lägre grad än kvinnor att jämställdhet är viktigt och att regering­en bör försöka öka jämställdheten genom lagar. En grupp som särskiljer sig i undersökningen är unga kvinnor mellan 16 och 24 år, som i högre grad än äldre kvinnor och samtliga grupper av män anser att jämställdhet är viktigt, liksom att Sverige bör öka jämställdheten genom lagar.

Attityderna skiftar också beroende på vilka frågor det handlar om. Den stora majoriteten av både kvinnor och män instämmer fullt ut i påståendet ”Det är viktigt att kvinnor och män får lika lön för lika arbete”, men när det gäller åtgärder som påverkar ekonomin och det privata familjelivet är de som har svarat inte lika positiva.

Diagram: Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.
Diagram 2: Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.

Det finns bland annat skillnader i hur personer med olika utbildningsnivå har svarat. Kvinnor med förgymnasial utbildning tycker att samhället är jämställt i högre utsträckning än de med högre utbildning. Kvinnor med eftergymnasial ut­bildning anser å sin sida att jämställdhet är viktigt i högre utsträckning än de med lägre utbildningsnivå.

För påståendena ”Vi lever i ett jämställt samhälle” och ”Jämställdhet mellan könen är viktigt” svarar kvinnor och män med förgymnasial utbildning mer lika varandra än kvinnor och män med gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

Diagram: Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.
Diagram 3: Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.

Det finns också skillnader beroende på födelseland. Personer som är födda i Sverige håller i lägre utsträckning med om påståendet ”Vi lever i ett jämställt samhälle”. Drygt 2 procent av de inrikes födda kvinnorna och närmare 16 procent av de utrikes födda kvinnorna instämmer fullt ut i på­ståendet. Motsvarande siffror för män uppgår till 9 respektive 21 procent.

Diagram: Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.
Diagram 4: Påståenden om jämställdhet i Sverige för befolkningen 16 år och äldre. Skattad andel med konfidensintervall som svarat ”Stämmer helt”.

För påståendet ”Jämställdhet mellan könen är vik­tigt” finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan utrikes och inrikes födda kvinnor och män. När vi bryter ut gruppen som är född utanför Europa finner vi dock signifikanta skillnader mel­lan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda ut­anför Europa. Bland män finns inga statistiskt säkerställda skillnader utifrån födelseland när det gäller det påståendet.

Värt att notera är också att skillnaden mellan kvinnor och män ökar när endast inrikes födda jämförs. För utrikes födda syns däremot ingen skillnad i attityd mellan kvinnor och män.

När det handlar om påståendet att ”Regeringen bör försöka öka jämställdheten i Sverige genom lagar” är personer födda utanför Sverige mer positiva, både vad gäller kvinnor och män.

Jämställdhetsmyndighetens pilotundersökning visar alltså att det bland den svenska befolkningen finns skillnader i attityder till jämställdhet mellan kvinnor och män, samtidigt som det finns skillnader inom grupperna kvinnor och män. Det överensstämmer med forskningen på området, som visar att faktorer som klass, ålder, boende och nationalitet är viktiga för att synliggöra traditionell ojämställdhet bland kvinnor och män.

Senast uppdaterad: 2:45 - 02 jun, 2021
  • Jämställdhet