Årsrapport om statens åtgärder visar stor risk för påverkan på jämställdheten av covid-19-pandemin

Coronapandemin riskerar att påverka jämställdheten, bland annat genom att kvinnor och män drabbas på olika sätt när politiken behöver prioritera om. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i sin årsrapport om statens åtgärder på jämställdhetsområdet.

– För att begränsa pandemin har det varit nödvändigt att införa omfattande restriktioner och åtgärder med stora effekter på både ekonomin och samhällslivet. Många gånger har politikerna fattat beslut mycket snabbt. Då finns det en risk att viktiga perspektiv inte vägs in, och att tidigare mönster av ojämställdhet förstärks. Det kan till exempel handla om vem som stannar hemma med barnen när smittspridningen ökar eller om hur arbetsmiljön påverkas inom yrken som belastats hårt under pandemin. Men det kan också handla om vilka ekonomiska stöd som fördelats under pandemin och hur de kommer kvinnor och män till del, säger Peter Vikström, analyschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsmyndigheten redovisar varje år hur myndigheters och andra aktörers åtgärder har fungerat, som en del av underlaget för statens budget. Rapporten som nu lämnas in visar att pandemiåret 2020 har påverkat jämställdheten på en rad områden. Det finns också tecken på att myndigheternas jämställdhetsarbete har trappats ned och skjutits upp i samband med de omprioriteringar som behövt ske till följd av pandemin.

– Under året har vi fått höra om vikten av att hålla i och hålla ut i tider av kris. Detta gäller också jämställdhetsambitionerna. Vi ser att det finns anledning att se över Sveriges krisberedskap så att beslut i kommande kriser kan undvika negativa effekter för jämställdheten, säger Peter Vikström.

En allvarlig konsekvens av pandemin är att mäns våld mot kvinnor har ökat, något som inte minst har diskuterats i medier under den gångna veckan.

– Risken för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ökar vid stora samhällskriser då det finns stor ekonomisk osäkerhet och andra psykosociala påfrestningar. Det är samtidigt viktigt att arbeta aktivt med samtliga delar av jämställdhetspolitiken eftersom de påverkar varandra, säger Peter Vikström.

 

Fakta: Coronapandemins påverkan på jämställdheten

Kvinnor och män har drabbats på olika sätt av covid-19 och av de åtgärder som satts in för att dämpa smittspridningen. Några exempel:

  • Fram till den 21 mars 2021 var 54 procent av de avlidna och 71 procent av intensivvårdspatienterna män.
  • Kvinnor har utgjort 52 procent av de smittade i covid-19 och står för majoriteten av långtidssjukskrivningarna (54 procent). Under 2020 ökade de anmälda arbetssjukdomarna bland kvinnor med 119 procent jämfört med året innan, medan anmälningarna bland män ökade med 28 procent. I förlängningen påverkar detta den ekonomiska jämställdheten.
  • Under pandemin har den tillfälliga föräldrapenningen spelat en central roll i begränsningen av smittspridningen. Både antalet personer som nyttjar försäkringen och antalet nettodagar som betalats ut har ökat kraftigt, men fördelningen av uttaget mellan kvinnor och män har inte förändrats. Eftersom kvinnor står för majoriteten av uttaget (61 procent) har de också i större utsträckning tagit konsekvenserna i form av inkomstbortfall.
  • Pandemin innebär också en ökad risk för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den sociala isoleringen kan leda till begränsade möjligheter till upptäckt, stöd och skydd. Anmälningsstatistiken gällande misshandelsbrott mot kvinnor har ökat. Antalet anmälda våldtäkter mot barn och anmälningar gällande köp av sexuell tjänst har också ökat.

 

Läs mer i Jämställdhetsmyndighetens rapport “Håll i, håll ut och växla upp”.

Se också: Jämställdhetsmyndighetens analyser av coronapandemin ur ett jämställdhetsperspektiv

Senast uppdaterad: 3:05 - 26 apr, 2021
  • Covid-19
  • Jämställdhet
  • Politik