Bemötande av utsatta

Om du möter flickor eller kvinnor som blivit utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning är det viktigt att bemöta ämnet och våga stå kvar. Tystnad eller att undvika ämnet bidrar till att normalisera könsstympning.

För att göra det enklare att prata om frågan kan du lyfta den i en större kontext om exempelvis mänskliga rättigheter eller rätten till sin egen kropp.

Att prata om könsstympning kan för många vara känsligt. I vissa fall kan det handla om att flickan inte tidigare haft kunskap om att det hon blivit utsatt för är ett övergrepp och ett brott. Det är därför viktigt att ställa öppna frågor som gör det möjligt för flickan att få sätta ord på sin egen upplevelse. I andra fall kan det handla om att flickan inte vill prata om sina föräldrar eller andra vuxna i sin omgivning som våldsutövare. Det är viktigt att som ledare att lyssna och plocka upp tråden vid flera tillfällen för att visa att du finns kvar. I fliken ”Till dig som är utsatt” hittar du även hänvisningar till stödkontakter som du kan hänvisa till. Det är viktigt att du som ledare visar på att det finns hjälp att få och hänvisar individen rätt.

Skulle en misstanke väckas om att någon blivit eller riskerar att bli utsatt är det viktigt att du möjliggör ett enskilt samtal med den individen och vågar fråga- det kan var avgörande för att känna trygghet i att du som ledare vågar bryta tystnaden.

Vid misstanke om utsatthet

Om du misstänker att någon far illa ska eller bör du göra en orosanmälan till socialtjänst beroende på vilken yrkeskategori du tillhör. Du är enligt lag skyldig att göra en orosanmälan om du har anmälningsskyldighet. På Socialstyrelsens hemsida kan du få mer information om vad detta innebär.

Vid misstanke om brott ska du göra en polisanmälan. På Polisens hemsida kan du läsa mer om bland annat vad du behöver tänka på vid anmälan.

Är du en vuxen som kommer i kontakt med barn och unga genom ditt yrke eller ideella engagemang kan du även vända dig till Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtrycks stödtelefon på 010-223 57 60 för stöd i individärenden.