Du har en juridisk skyldighet

Sverige har haft en lagstiftning mot könsstympning av flickor och kvinnor sedan 1982 och lagen inbegriper alla typer av icke medicinska ingrepp på de kvinnliga könsorganen. Lagen har även förstärkts genom att göra det olagligt även om brottet begåtts i ett annat land, där det är lagligt med könsstympning. Sedan 1 maj 2020 är preskriptionstiden för könsstympning mot barn avskaffad och gäller även brott som begåtts före lagändringen. Detta innebär att någon som har utfört en könsstympning på ett barn under 18 år kan straffas oberoende av hur lång tid som har passerat sedan gärning utfördes. .

Även försök, förberedelse och stämpling till könsstympning är kriminaliserat. Ett försök till könsstympning innebär att brottet är påbörjats men inte har fullbordats dock måste det ha existerat en fara för att brottet skulle fullbordas. Exempelvis kan det betyda att hålla fast någon inför ingreppet men bli avbruten till följd av grannar som knackar på, får strömavbrott eller andra händelser som man inte kan styra över som gör att könsstympningen inte kan fullbordas trots att man har uppsåt att utföra gärningen.

Förberedelse till könsstympning är betyder att gärningen fortfarande är på planeringsstadiet. Det kan exempelvis vara genom att planera inför hur, var och när könsstympningen ska utföras Det kan handla om allt från tidsbokning, till efterforskning till diskussion om pris, och sådant som på andra sätt underlättar för brottet att utföras. Det betyder att en person som döms för förberedelse till brott inte nödvändigtvis planerar att utföra gärningen även om det givetvis också inkluderar dem.

Stämpling till könsstympning innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon att utföra brott eller åtar sig att utföra ett brott. Stämpling till brott finns endast särskilt stadgat för de allvarligaste brotten. Det kan innebära att man exempelvis ger i uppdrag till en släkting att utföra en könsstympning på ens barn, eller att man ger uppdraget till någon annan att hålla fast offret medan gärningen utförs.

Sammanfattningsvis är det viktigt att poängtera att det är en bred krets som kan bli straffansvariga för det här brottet. Allt från personer som håller fast, som kanske inte håller fast men hotar eller på annat sätt förmår någon att utstå handlingen. Någon som har kört bilen till lokalen där det ska utföras och som har förstått eller borde ha förstått vad som pågick, personer som har erhållit eller givit betalning för gärningen, personer som har insett att brottet skulle ske/ pågick eller borde ha insett det.

Att inte anmäla är ett brott

Du kan bli dömd även om det inte är du som utfört könsstympningen. Har du haft kännedom om att en könsstympning planeras eller utförts faller detta under underlåtenhet att avslöja brott. Som ledare kan du hamna i en situation där du alltså har en skyldighet att anmäla vid kännedom om att en flicka utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning.

Som ledare har du en skyldighet att anmäla och ett ansvar att arbeta efter de ramverk som finns mot könsstympning av flickor och kvinnor

Anmälningsskyldighet och anmälningsuppmaning

Anmälningsskyldigheten tillfaller olika yrkeskategorier och regleras i socialtjänstlagens kap 14 § 1. All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att anmäla om de vet eller misstänker att ett barn far illa. Även vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast göra en orosanmälan vid misstanke. Bland dessa ingår bland annat myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom. Exempel är skolpersonal, fritidsledare och fältassistenter. En anmälan görs till socialnämnden och kallas för orosanmälan. Du som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym när du anmäler oro för ett barn. Du kan däremot rådgöra anonymt med en socialsekreterare. Du kontaktar då socialkontoret i barnets hemmahörande kommun utan att nämna ditt namn eller personuppgifter om barnet.

Om en person med anmälningsskyldighet låter bli att göra en orosanmälan kan den göra sig skyldig till tjänstefel.

Anmälningsskyldigheten omfattar inte ideella organisationer inom civila samhället. Är du verksam inom en verksamhet som inte innefattas av anmälningsskyldigheten kan och bör du anmäla om du misstänker att ett barn far illa. Detta ryms även inom socialtjänstlagen och kallas ibland för anmälningsuppmaning. Det är en uppmaning till allmänheten att anmäla misstanke om ett barn far illa till socialnämnden. Omfattas du inte av anmälningsskyldigheten kan du även göra en orosanmälan anonymt.

Handlingsplan mot könsstympning

I juni 2018 fattade regeringen beslut om en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Syftet med handlingsplanen är att förebygga och motverka könsstympning samt förbättra de stöd som finns tillgängligt för redan utsatta.

Att arbeta förebyggande mot könsstympning av flickor och kvinnor regleras även i ett flertal internationella konventioner som ledare har god nytta att ta del av. Barnkonventionen, FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och Agenda 2030 är samtliga internationellt övergripande utgångspunkter som verkar för att ett arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor ska bedrivas inom samtliga medlemsstater.

Senast uppdaterad: 2:53 - 28 sep, 2020