Könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor är en sedvänja och genomförs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och deras sexualitet. Det har bland annat att göra med föreställningen om att mäns och familjers heder är kopplad till flickor och kvinnors anseende och sexualitet.

Könsstympning av flickor och kvinnor förekommer bland annat inom kristna och muslimska grupper i flera länder i Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien. Det är oftast flickor i åldern 4–14 år som könsstympas, men även spädbarn.

Fyra former av könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas. Det finns olika former av könsstympning. Enligt WHO klassificeras de i fyra olika typer:

  1. Förhuden på klitoris skärs bort. Ibland skärs även klitoris, eller delar av klitoris, bort.
  2. Hela klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre blygdläpparna.
  3. Alla yttre delar av könsorganet, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys det som är kvar av de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks för. En liten glipa lämnas kvar för att urin och mensblod ska kunna sippra ut. Kallas även infibulation.
  4. Andra skadliga ingrepp som till exempel prickning (att klitoris sticks med ett vasst föremål), snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad.

Könsstympning förbjudet i Sverige

UNICEF uppskattar att mer än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för någon form av könsstympning. Över 40 miljoner av dessa är flickor under 15 år.

Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2015 uppskattas cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige lever med konsekvenserna av könsstympning, varav 7 000 flickor under 18 år.

Könsstympning är ett brott mot svensk lag och mänskliga rättigheter. Alla typer av könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudna i Sverige sedan 1982.

Jämställdhetsmyndighetens arbete

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att inventera effektiva metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor. Ett särskilt fokus ska läggas på hur aktörer i det civila samhället kan förebygga och motverka könsstympning. Erfarenheter från andra länder ska också inhämtas. Förebyggande arbete där det förekommer samverkan mellan civila samhället och offentlig verksamhet ska särskilt beaktas. Relevanta metoder ska spridas till aktörer och verksamheter som möter flickor och kvinnor som löper risk för att bli könsstympade eller flickor och kvinnor som har blivit könsstympade.

Jämställdhetsmyndigheten ska även inventera effektiva arbetssätt för hur fritidsverksamheter, öppna ungdomsverksamheter och mötesplatser kan förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor.

Läs mer om våra uppdrag.

Materialet på dessa sidor ska inte betraktas som beprövade metoder utan är tänkta att fungera som ett stöd till dig som är fritidsledare och ledare inom civilsamhället för att skapa förutsättningarna för samtal. Materialet är inte en samtalsguide i hur du pratar om könsstympning av flickor och kvinnor utan fokuserar på den kunskap du som ledare bör ha för att kunna motverka att frågan tystas ner. Sidorna kommer att uppdateras löpande och kompletteras med ny information om vilka aktörer som arbetar mot könsstympning av flickor och kvinnor och deras erfarenheter.

Hur vi arbetar mot könsstympning av flickor och kvinnor

Jämställdhetsmyndigheten fick i juni 2018 i uppdrag att inventera effektiva arbetssätt för hur fritidsverksamheter, öppna ungdomsverksamheter och mötesplatser kan förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor. Jämställdhetsmyndigheten ska vidare sprida kunskap om dessa arbetssätt tillbaka till målgruppen med ett fokus på fritidsledare och ledare inom civila samhället.

Jämställdhetsmyndigheten fick även i uppdrag av regeringen att inventera effektiva metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor.

Även här ska Jämställdhetsmyndigheten sprida relevanta metoder till aktörer och verksamheter som möter flickor och kvinnor som löper risk för att bli könsstympade eller flickor och kvinnor som har blivit könsstympade.

Jämställdhetsmyndighetens har tidigare kunnat visa på att:

  • Det finns få konkreta exempel på förebyggande arbete och attityd- och beteendeförändrande arbete mot könsstympning av flickor riktat till unga inom fritidsverksamheter och ungdomsorganisationer.
  • Målgruppen behöver involveras mer framöver.
  • Information och kampanjer behöver bli bättre på att nå ut till unga i målgruppen för att få effekt.

Sidorna ska betraktas som ett led i övrigt arbete för att stimulera utvecklingen av förebyggande arbete mot flickor och kvinnor. Initiativ till genomförandet av en fördjupad uppföljning av de verksamheter som har kunnat identifieras är planerad till att slutföras under 2020.

Under fliken ”Ladda ner material” hittar du Jämställdhetsmyndighetens delredovisning av uppdraget och i december 2020 ska uppdraget slutredovisas.