Islandsprojektet svarar på GREVIOs råd om stärkt barnfokus och samverkan

Vid en akut våldshändelse i en familj är det viktigt att insatser riktas till alla i familjen - våldsutsatta barn och vuxna, barn som bevittnat eller upplevt våld och till de personer som utövat våld.
Därför är det viktigt att berörda myndigheter samarbetar så tidigt som möjligt. En framgångsrik metod för samverkan är den så kallade Islandsmodellen, som Göteborgs stad implementerar under 2021.

Efter en akut våldshändelse i en familj är det många olika samhällsinstanser som ska samarbeta på en operativ nivå. Polis, åklagare, socialtjänst, socialjour samt hälso- och sjukvård kan alla vara inblandade. Islandsprojektet startade 2015 i Göteborg med syftet att utveckla ett konkret och effektivt samarbete mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Projektet fokuserade på handläggning och uppföljning på en operativ nivå vid akuta våldshändelser i familjer med barn.

– I min roll som terapeut hade jag mött många utsatta barn som trillat mellan stolarna, som inte synliggörs eller följs upp i den akuta situationen. Jag hade hört talas om Islands arbetssätt, där socialsekreterare möter upp polis vid den akuta situationen, säger Carina Eliason, områdeschef på VKV, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

Island har utvecklat ett välfungerande samverkan mellan polis/åklagare/socialtjänst och hälso- och sjukvård när det handlar om våld i nära relationer. Islands Barnahus har en betydande roll vid brott mot barn och barn som bevittnat eller upplevt våld och är en inarbetad verksamhet. I maj 2015 reste en svensk delegation med 22 personer till Island för att ta del av deras arbete och de projekt som bedrivs. Delegationen bestod av representanter från polisen, Åklagarmyndigheten, Barnahuset i Göteborg, socialjouren, Göteborg stad, Barnskyddsteamet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Med nationellt perspektiv deltog även åklagare, polis och Sveriges kommuner och regioner.

– Vi var på plats i tre dagar och processade. Där och då beslöt vi oss för att testa ett pilotprojekt i Göteborg, berättar Carina Eliason.

En arbetsgrupp med representanter från alla instanser sattes ihop och en styrgrupp med chefer. Arbetsgruppen började med att kartlägga base line, identifiera brister och vilka behov som fanns. Därefter togs en modell för en svensk kontext fram. 2017 startade pilotprojektet operativt i den första stadsdelen, Askim-Frölunda-Högsbo.

Grunden i Islandsmodellen är att socialjouren/socialtjänsten samarbetar med polisen på plats, med fokus på barnen. Socialjouren/Socialtjänsten ombesörjer även transport till en jourcentral eller vårdcentral så att en läkare kan snabbt kan göra en skadedokumentation
– Att det snabbt görs en skadedokumentation är en jätteviktig aspekt för att åklagaren ska få ett bra underlag och kunna väcka åtal, betonar Carina Eliason.

Varför är Islandsmodellen framgångsrik?

– Med gemensamma krafter från socialtjänst, polis och hälso- och sjukvården får åklagaren ett bättre underlag och kan väcka åtal. Fler personer kan därmed lagföras för brott.

– En annan viktig del är att barnen synliggörs på ett helt annat sätt, vilket handlar om att stärka barnets rättsliga ställning. Vi kraftsamlar kring att barn ska få växa upp utan våld. Barn som bevittnar eller utsätts för våld har rätt till information och delaktighet. Det gör vi genom att komma in tidigt, ger stödinsatser som gör att barn inte behöver växa upp med våld. Alla barn har rätt till en uppväxt utan våld.

Vilka utmaningar har ni stött på?

– Att alla delar i samverkan ska fungera. Larmfasen, när polis och socialtjänst ska samarbeta på plats, har fungerat väldigt bra. Att motivera till skadedokumentation vid ett läkarbesök har varit en utmaning då målsägande inte velat. Vi har också jobbat mycket med att utbilda socialsekreterare i varför det är så viktigt med en skadedokumentation, att vi kan upptäcka gamla skador som visar på en omfattande våldsutsatthet. Det är otroligt viktigt med skadedokumentation, även när det inte finns synliga skador.

Vad krävs för god samverkan?

– Att arbetet integreras i den befintliga verksamheten och inte blir ett parallellt spår. Att det finns en projektledning som håller samman allt, men också bjuder in till delaktighet och får människor att känna att de har möjlighet att påverka, att arbetet görs tillsammans. Gemensam samsyn kring vad arbetet ska fokusera på och gemensamma målbilder.

– Att ledningen är med från start, antar en projektplan, får information löpande och kan fatta rätt beslut hela vägen.

– Det tar tid! Ingen quickfix, det har tagit fem år för oss.

Polismyndigheten Väst och samtliga socialförvaltningar i Göteborgs stad har fattat beslut om att implementera Islandsmodellen i Göteborgs stad under 2021. Implementeringen sker stegvis inom stadens stadsdelsområden, och första uppstarten skedde i stadsdelsområdet sydväst i Göteborg den 15 maj 2021.

Istanbulkonventionen och GREVIO:s rekommendationer till Sverige: styrning, samordning och samverkan

Genom att ratificera Istanbulkonventionen har Sverige åtagit sig att ge stöd och hjälp till alla flickor och kvinnor som utsätts för våld och att förebygga, lagföra och avskaffa alla former av mäns våld mot kvinnor. Konventionens första grundpelare handlar om att ta ett helhetsgrepp mot mäns våld mot kvinnor, i lag, politik och praktik.

Rekommendationerna till Sverige handlar om att prioritera och utveckla mer effektiva insatser, med utgångspunkt i samverkan och fördjupad kunskap om mäns våld mot kvinnor.

För att bättre leva upp till konventionen uppmanar GREVIO Sverige att bland annat:

Stärka och institutionalisera samordningen mellan alla berörda aktörer

Både i det strategiska arbetet och i enskilda ärenden behövs mer strukturerad samverkan och bättre sam­ordning av insatser. Samverkan måste omfatta bland annat rättsväsendet, socialtjänst, hälso-och sjukvård och civilsamhälle.

Stärka insatserna för våldsutsatta över hela landet

För att kunna möta varje persons behov av stöd och hjälp måste samordningen av de insatser som våldsutsatta kan komma i kontakt med förbättras.

Säkerställa ett starkt barnrättsperspektiv Därför behövs bland annat mer resurser och gemensamma rutiner som utgår från barnets rättigheter.

Läs mer

Du kan hitta information om hur Islandsprojektet varit uppbyggt, syftet och målen med projektet, medverkande verksamheter och liknande i Islandsprojektet – en beskrivning av projektets bakgrund och framtagande samt verksamheternas erfarenheter, (PDF)

Senast uppdaterad: 10:34 - 30 sep, 2021
  • Våldsförebyggande arbete