Istanbulkonventionen i internationell kontext

Den 16 september 2020 arrangerade Jämställdhetsmyndigheten ett webbinarium för kommuner, regioner och myndigheter som berörs av GREVIOs rekommendationer. Syfte med webbinariet var bland annat att sätta Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, i en internationell kontext. Vad är bakgrunden till Istanbulkonventionen – och varför behövs den när det finns andra konventioner som handlar om jämställdhet? ​
“Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter” sa Hillary Clinton under den historiska kvinnokonferensen i Peking 1995 där Pekingdeklarationen antogs av 189 stater.

I filmen nedan beskriver Anna Collins Falk, Internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten, hur instrument som CEDAW, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Pekingplattformen och Agenda 2030  förhåller sig till varandra. I föreläsningen beskrivs också på vilket sätt Istanbulkonventionen, som är den mest omfattande MR-konventionen på sitt område och det första juridiskt bindande avtalet i Europa om våld mot kvinnor, är ett kraftfullt verktyg som kan förstärka andra internationella överenskommelser. 

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett av de verktyg som används för att nå de krav på åtgärder som ratificeringen innebär. 

Föreläsning om Istanbulkonventionen i internationell kontext (30 min)

Se en syntolkad version av filmen här 
Se en teckenspråkstolkad version av filmen här

Senast uppdaterad: 11:10 - 07 okt, 2020
  • Mäns våld mot kvinnor